Publicerad 21 juli 2019 kl. 22:09

Torsken är en resurs och bör så hanteras

Under flera år har larmrapporter kommit om torskens hälsotillstånd i Östersjön. Alla rapporter påvisar att torsken håller på att ”torska” i sin utveckling, torsken minskar i storlek och blir könsmogen i ”barnstadiet”.

Ett sätt i naturen för att överleva är att bli könsmogen allt tidigare och en jämförelse kan göras med vildsvinen på land som ökar sitt behov av att reproducera sig när de känner sig hotade.

Torsken står inför ett stort hot har det visat sig och det är mänsklighetens stora trålare som bokstavligen dammsuger beståndet. Detta överfiske är något som måste regleras innan det är för sent. Marknaden har denna gång missat vad det gäller tillgången för att bedriva ett hållbart fiske.

Återigen är det vi kunder som har möjligheten att påverka genom att efterfråga lokalt fiskad torsk som utförs genom ett passivt fiske. Åland har en liten men aktiv och envis fiskeflotta som är aktiv med sitt hållbara och passiva fiske. Denna grupp fiskare behöver stöd i sitt fiske genom fiskevård när de utövar ett hållbart fiske.

Passivt, för den som inte hört om vad det avser, är fiske med redskap som inte dras fram av båt. Alternativet är ett aktivt fiske. Man kan alltså vara en aktiv passiv fiskare.

Runt Åland får vi i stället kontinuerligt rapporter från fiskare om en växande torskstam både till antal och till vikt. Orsaken är säkert ett hållbart fiske som sker genom de lokala fiskarna både på Åland och i Roslagen på svenska sidan. Därför ska inte Åland förbjuda ett lokalt hållbart fiske på torsk bara för att andra länder inte idkar ett hållbart fiske utan istället låter amorteringar på investeringar styra urtaget ur Östersjön.

Östersjön är större än bara vattnet runt Åland och därför sker missförstånd om hur det är ställt med torskbeståndet runt Åland. Åland och dess yrkesfiskare tillsammans med Roslagens yrkesfiskare har stöd av vår åländska regering som påtalat att torskfisket inte ska förbjudas runt Åland. Samma stöd borde den svenska regeringen ge sina lokala fiskare i Roslagen.

Jag har framfört denna åsikt vid möten, inom Nordiska Rådet, med riksdagsledamöter från Sveriges riksdag som stöder regeringen i Sverige. Den 22 juli är det tänkt att EU ska fatta ett beslut avseende torskfisket i Östersjön.

Istället borde Åland återigen visas som ett föredöme med sitt sätt att bedriva ett yrkesfiske som är hållbart och tar hänsyn utifrån tillgången, något som efterfrågas och lovordas inom många andra områden.

Ålands landskapsregering för en klok politik som stöder de lokala torskfiskarna genom att arbeta mot ett förbud av torskfiske runt Åland som utförs genom ett passivt fiske.

Mikael Staffas (Lib)

lagtingsledamot

Att gå till personangrepp brukar betyda att argumenten tryter. Det är helt uppenbart när det gäller Marcus Måtars osakliga reaktion på den socialdemokratiska lagtingsgruppens insändare.

Nu är det adventstid, och vi väntar på julen, att ljuset ska återvända, att solen ska skingra alla mörka moln som döljer vår himmel, både utomhus och inombords.

Det är kanske denna tid på året, som det kan vara på sin plats att tala om flyktingpolitiken och flyktinghjälp. Den är en sak, som Åländsk demokrati har engagerat sig i.

Klarlägganden gällande Enerexit Ab:s tidigare styrelses beslut och de goda samarbetsförhållandena med stadsledningen (Tage Silander, Barbara Heinonen och Emma Dahlén) där fyra till antalet konstruktiva möten hölls med fullständig öppenhet.

Nej, det var ingen anonym ”kortfilm”, ”visad på Sjöfartsmuseet”, som så inspirerade kompositören Maria Grönlund att hon skapade konceptalbumet ”Songs of a sad sailor”, anmäld av Zeb Holmberg i Ålandstidningen den 4 december.

Det enda parti som veterligen ställt upp någon som dömts till ovillkorligt straff är Socialdemokraterna. Hur kan man då kritisera Obunden samling och dess ledning för att jag som dömts till villkorligt straff tilläts ställa upp i val för partiet?

I Ålands lagting sitter en lagtingsledamot, Marcus Måtar (Ob), med en nyligen fastslagen villkorlig fängelsedom för grovt ocker.

Regeringsförhandlingarna är i full gång. De mest tunnelvänliga partierna ska försöka snickra ihop ett handlingsprogram som alla tycker dom kan leva med. En självklar ”action point” blir förstås då att gå vidare med tunneln. Väl?

Det känns pikant att Henrik Herlin i ledaren ”Strejker med negativa konsekvenser” tlllskriver fackföreningarnas agerande en enligt sin egen värdering klandervärd ideologisk orientering (”marxism”) bara för att i nästa andetag propagera för sitt eg

I fönstren runt om Åland syns lyktor, glitter och annat pynt. Julens kärleksfulla budskap strålar ut i decembermörkret. Gör julen ännu vänligare genom att servera maträtter som inte orsakat död och lidande.

Senaste veckan har det varit mycket diskussion om vem som vetat vad när, och ifall ägarstyrningsenheten i statsrådets kansli och ägarstyrningsministern på förhand varit medvetna om finska Postis beslut att flytta 700 paketsorterare till ett avtal

Stackars Bambi och stackars människorna på Näverskär (se insändare den 28 november). Hoppas att polisen tar kräken som sköt och att de får stora straff.

”Från en djurvän”

Som bekant föreslår den avgående regeringen i sitt budgetförslag att den så kallade 100-lappen, eller guldkornet, ska bibehållas. Kostnaden för detta är 1.800.000 euro per år. I en budget, som får ett underskott på 15.000.000 euro.

Barn i bild

Fler insändare