Publicerad 26 maj 2020 kl. 22:00

Tullarns Äng ingen plats för discgolf

Tack för att du väljer Ålandstidningen!
I oroliga tider är det extra viktigt med pålitlig journalistik. Artiklar som innehåller samhällsviktig information om coronakrisen är därför öppna för alla på vår sajt.

Ett stort tack Gunilla Lindroos-Friman för din insändare angående discgolfbana i Tullarns äng och på Lilla holmen! Jag håller med dig till 100 procent.

Tullarns äng är en oersättlig och rik naturpark men sina vitsippshav, blåsippor, liljekonvaljer, svalörter, häggar, starar, hackspettar, koltrastar – för att bara nämna några arter ur vår nordiska flora och fauna.

Mer aktivitet behövs, hävdar Dennis Jansson. Så kan det vara. Men promenader i naturen är också en aktivitet som skänker ro, avkoppling och livsglädje.

Många av hundratalet mariehamnare som dagligen strövar omkring i Tullarns äng är 70-plussare. Alla har inte ork med några andra fysiska aktiviteter. Inte heller har alla möjlighet att ta sig till Nåtö naturskyddsområde eller till Ramsholmen.

Mariehamns stad sköter numera Tullarns äng både hänsynsfullt och insiktsfullt. Den är en av livsnerverna i Mariehamn och på Åland. Detta gäller absolut inte bara oss åländska 70-plussare och andra flanörer utan också turister. Jag har träffat många besökare – alltifrån Korea till Lappland – som inte tror sina ögon när de får se vitsippshaven i Tullarns äng. Ta en promenad där Dennis så får du se att oro och stress för allt vår coronahärjade värld bär med sig försvinner för ett tag åtminstone.

Det talas med rätta om att Åland borde satsa mer på sin unika natur när det gäller att locka hit turister. Discgolfbanor kan anläggas varsomhelst, men inte en naturpark av samma dignitet som Tullarns äng med dess fågelsång och världsunika blomsterprakt.

Så gode Gud och snälla Mariehamn låt Tullarna äng förbli en fridlyst naturpark! Låt oss promenera där utan rädsla för att få en frisbee i huvudet!

Ann-Christin Waller

Någon skrev i tidningen att skattegränsen tillfört Åland 100 miljoner euro.

De som kör stadens gräsklippare är tydligen inte informerade av arbetsledningen om att undvika att meja ned blommande områden på stadens gräsmattor.

Då är Åland snart vid slutstationen gällande den offentliga ekonomin. En resa som snabbades upp av pandemin, men som haft en rak och utstakad färdriktning under åratal.

Skärgården definierar på många sätt den åländska identiteten. På få ställen är denna känsla mer framträdande än på västra Föglö.

Ett par regeringar bakåt i tiden, med en känd trafikminster som var boss då tjärasfalt lades i Kumlinge och Brändö, kanske nu vill lägga korten på bordet.

Det tillhör ovanligheten att regeringspartierna öppet debatterar mot varandra i massmedia. Diskussionerna och åsiktsmotsättningarna brukar hållas inom lagtingshusets väggar, utan insyn från utomstående allmänhet.

”The bottom is nådd” är ju ett bekant uttryck som kan användas när man läser två insändare i samma tidning av två av Obunden samlings röstmagneter.

Beslutet att minska anslaget för sysselsättningsverksamheten Fixtjänst visar än en gång att omsorgen om våra mest utsatta räknas i euro, inte i humant kapital.

Som vanligt fick jag i mars i år ett brev från Skatteförvaltningen med en förhandsifylld skattedeklaration.

Vi ser med bestörtning hur kommunernas ekonomi än en gång styr servicen till redan utsatta personer i samhället.

Det är med förvåning och bestörtning jag läser i onsdagens tidningar om Kommunernas socialtjänst och Fixtjänst, och hur en lagstadgad verksamhet för en utsatt grupp människor i vårt samhälle hanteras.

Lag- och kulturutskottets 14 betänkanden under sessionen har kännetecknats av tre kategorier av ärenden. Efter sommaruppehållet ska ytterligare sju lagförslag genomgå granskning och fler lär vara på kommande.

Ja visst är den varma, gröna och ljusa sommaren på Åland alldeles underbar. Bortglömd är den kalla, livlösa och bleka vintern. Men övergödningen av Östersjön och klimathotet är två orosmoln som ruvar vid horisonten.

Barn i bild

Fler insändare