Publicerad 19 december 2019 kl. 22:03

Tunneljämförelse Helsingfors-Föglö

Tunnelns längd: 3,4 kilometer.

Uppskattad budget år 2010: 475-545 miljoner euro.

2013 uppskattades kostnaden till mer än 550 miljoner. År 2019 uppskattar man kostnaden till 1,4 miljarder (upp med nästan 300 procent från ursprunglig uppskattning).

Beräknad bilmängd per dygn: 50.000.

Uppgift: Att tömma Helsingfors centrum på onödig biltrafik, samt att se till att den tunga trafiken leds via tunneln från Västra hamnen-området i Helsingfors till östra sidan av Helsingfors där bland annat Sumparn och Nordsjöhamnen är belägna.

I detta fall kan den lätta trafiken komma igenom Helsingfors ovan jord vilket inte är fallet i Föglöalternativet.

I detta fall finns det en verklig idé med en tunnel, och kostnaden beror delvis på alla separata nerfarter till tunneln. Man har ändå trots de miljömässiga fördelarna av att få bort bilarna ifrån centrum valt att lägga projektet på is – igen.

Hur ser då Föglötunneln ut?

Längd: minst 7,5 kilometer.

Ursprunglig beräknad kostnad för gamla tunneln: 225 miljoner euro.

Om man jämför med Helsingforstunneln torde kostnaden nu vara 670 miljoner euro.

Antal bilar per dygn: kanske 150, och eventuellt några bilar till från kortruttens Hastersboda, men i varje fall under 1.000 bilar.

Uppgift: Att slippa färjtrafik till Föglö till varje pris.

Om man beaktar att tunneln till Föglö är mer än dubbelt längre än Helsingforstunneln så kan man förmodligen dra slutsatsen att 3 gånger 225 miljoner euro inte förslår för att förverkliga tunneln.

Om man väljer Gripö som plats där tunneln kommer upp så får vi också följande sociala negativa effekter:

Degerby dör bort som centralort då bilarna sprids i alla tänkbara riktningar på Föglö och spektaklet som i dag inträffar åtskilliga gånger per dag upphör. Den som tycker att detta skulle vara en positiv effekt vet inte vad den talar om. Väljer man Degerby slipper man visserligen bron men tunneln blir cirka två kilometer längre. Det samma gäller om man väljer att dra den till Degerö, alltså cirka två kilometer längre.

Vad är alternativet?

• Vrid Degerby färjfäste 90 grader moturs så att färjans för pekar mot farleden söder om Rövarör.

• Muddra upp sundet söder om Ekholm (cirka 150 meter gånger 30 meter) och loda upp farleden söder om Rövarör och mot färjfästet, och muddra eventuella grunda ställen till sex meter.

Vad ger detta?

• Cirka 400 meter längre resväg än via Ekholms sund (en minut).

• Färjan kan köra med konstant fart från Degerby utan sväng vid färjfästet och hela vägen till Svinö.

• Ger mer tidsinbesparing än den förlorade minuten på grund av längre väg då farten kan hållas konstant.

Vilka kostnader talar vi om?

• Muddra upp sundet väster om Ekholm 150 meter gånger 30 meter till sex meter (cirka 10.000 kvadratmeter).

• Kontrollodning av södra farleden Rövarör-färjfästet samt eventuell smärre fördjupning.

• Svängning av färjfästet i Degerby.

• Några sjömärken.

Vad blir då kostnaden?

Garanterat mindre än 225 miljoner euro som var uppskattade kostnaden för förra tunneln för modifieringen av farleden och hamnen i Degerby. Förmodligen mindre än tio miljoner.

Så vad väntar vi på?

Jag har sagt, och det står jag fast vid, att en tunnel till Föglö blir inte till före landhöjningen torkat ut Slemmern.

Tack för ordet.

Henry Höglund

För den som uppskattar statistik och faktabaserad kunskap kan åländska lagtingsdebatter ibland kännas som världsrekordförsök i att inte se verkligheten.

Angående Robert Horwoods insändare den 19.2.

Den enda väckarklocka som borde ringa är den som varnar för populism. Brexit är ett resultat av lögner, falska påståenden och propaganda.

Jussi Halla-Aho ”må inte vara”, han är.

Än en gång kan vi läsa om daghemmet Söderhagen och än en gång måste föräldrar stå till svars i media. Denna gång med anledning av Annett Janssons insändare den 11.2.

Replik till Johan Lindström (18.2). Du skriver: ”Att ta bort läxor skulle säkerligen försämra resultaten för de flesta eleverna”. Det kan väl ändå inte vara barnens läxor som är avgörande för deras betyg?

Jag tyckte det var konstigt att reportrarna i Ålandstidningens Brexit-reportage den 31 januari intervjuade ett skevt urval personer om deras reaktioner på Brexit.

Diskussionen om skärgårdens framtid dominerades i valkampanjen av enstaka frågor, som färja eller tunnel till Föglö eller om en kommunsammanslagning är önskvärd. För att bredda debatten fokuserar Ålandstidningens insändarsida den här veckan på skärgården, och har därför bjudit in en skribent från varje skärgårdskommun för att ge sin vision om skärgårdens framtid.
I dag: Björn Rönnlöf, Sottunga

Diskussionen om skärgårdens framtid dominerades i valkampanjen av enstaka frågor, som färja eller tunnel till Föglö eller om en kommunsammanslagning är önskvärd. För att bredda debatten fokuserar Ålandstidningens insändarsida den här veckan på skärgården, och har därför bjudit in en skribent från varje skärgårdskommun för att ge sin vision om skärgårdens framtid.
I dag: Maria Boström, Föglö

Under de senaste dagarna har två insändarskribenter tagit upp läxor och föreslagit ett avskaffande.

Barn till föräldrar som högläser för sina barn när de är små får ett mycket bättre ordförråd än barn vars föräldrar inte högläser för sina barn.

Annett Jansson, vi har svårt att utläsa syftet med din insändare den 11.2 och förstår heller inte vad det du skriver har att göra med dagiset Söderhagen, vilket vi dock förstår att är dagiset du menar i din text.

Rauli Lehtinen (RL) ser klimatförändringarna som ”det absolut största hotet mot mänskligheten”. Därför är det glädjande att temat får plats på insändarsidan.

Utvecklingen av ett samhälle börjar i våra attityder; vilken utgångspunkt vi har när vi ser på våra egna möjligheter att åstadkomma något bra för Åland.

I veckan släpptes den senaste prognosen för den ekonomiska utvecklingen i EU.

Barn i bild

Fler insändare