Publicerad 20 maj 2019 kl. 22:06

En ungdomshälsa för alla

Det är viktigt att satsa på den förebyggande vården i alla åldersgrupper. Med bakgrund av att vi vet att barn och ungdomar mår allt sämre så anser även jag att vi skulle behöva en lågtröskelverksamhet, en ”Ungdomshälsa” som är tillgänglig för alla! Till studerandehälsan får de ungdomar som studerar besöka, men de som är arbetslösa, har studieuppehåll eller avbryter sina studier har ingenstans att vända sig med sina frågor och bekymmer.

En sådan här verksamhet utformas bäst i samarbete med den personal som nu arbetar med ungdomar, samt med ungdomarna själva, som vet hur och var en ungdomshälsa skulle organiseras för att fungera optimalt för att bäst nå sitt syfte: att våra ungdomar ska må bättre och inte falla mellan några stolar alls. Det handlar om social hållbarhet.

Vi har en väl fungerande preventivmedelsmottagning, som mest besöks av tjejer, men placeringen på sjukhuset kan ibland upplevas som att mottagningen är svårtillgänglig. En Ungdomshälsa inkluderar killar och är en lågtröskelverksamhet som ungdomar kan besöka, men även dit de kan ringa men kanske även chatta eller kanske få kontakt på andra sätt.

Det kan vara dags att ge möjlighet till videomöten, vi behöver i alla fall bli bättre på att ta tillvara digital teknik, jag kan nämna att en stad i Sverige har en app med en ungdomsmottagning i.

Små frågor blir stora om vi inte hanterar dem i tid, vilket man gör på en Ungdomshälsa. Det kan vara frågor om mobbning, relationer, könssjukdomar, droger, spelande, psykisk hälsa, oro för en annan person, akut p-piller, HBTQ frågor eller livsstilsfrågor. Givetvis kan personalen där skriva remiss, och hänvisa vidare. Det finns många innovativa lösningar inom hälsoområdet som vi behöver bli bättre på att ta vara på. Framför allt behöver vi ha en gemensam plan för att vända den negativa utvecklingen, och i stället investera i hälsa.

För bästa möjliga resultat arbetar flera olika personalkategorier tillsammans med ungdomarnas bästa som mål, och i nära samarbete med andra aktörer. Specialsjukvården kunde vara en medaktör, missbrukarvården också.

Jag vill att våra ungdomar ska må bra, för deras egen skull, men även för samhällets. Kommer vi med insatser först när allvarliga problem har uppstått och om ungdomar mår dåligt så har vi misslyckats. Att agera i tid sparar pengar.

Pernilla Söderlund (Lib)

Det är med glädje man läser att finska statsägda Finferries beställer och bygger en ny miljövänlig färja till den åländska skärgårdstrafiken, detta trots lagtingets och landskapsregeringens beslutsångest i ärendet.

I tidningarna och i Ålands radio presenterades i går onsdag den sista utredningen av Henricson Ab i kommunreformsarbetet.

Geologi borde i en perfekt värld debatteras av geologer, inte av amatörer såsom jag själv eller Bengt Eriksson. Men nu är vi där, insändare i båda tidningar samt stor artikel med krigsrubriker i Nya Åland.

Valet må vara över men nu börjar det viktiga arbetet. Vi har en ny regering.

I en insändare i Ålandstidningen 11.11 gör Anders Gustavsson ovetenskapliga och felaktiga påståenden om vad forskning visar gällande risker med mikrovågsstrålning från mobiler, basstationer, wifi och nu aktuella 5G.

Jens Boeving skriver ett lite osammanhängande inlägg som jag tror ska stöda Stellan Egelands (Ob) påstådda icke-rasism genom att hänvisa till handtecknet som Egeland gjorde flera gånger under valvakan.

Budgeten för Åland visar och har under flera år visat på rejäla underskott, vissa år ner mot -18 miljoner euro.

Den goda nyheten den här veckan, åtminstone än så länge, är att en ny regering på Åland har börjat hitta sin form och sammansättning. Den dåliga nyheten är att inte Liberalerna finns med bland de partier som ska utveckla Åland den närmaste tiden.

Annika Sjölund (HI) och Mats Perämaa (Lib), båda kända åländska profiler med skärgårdsbakgrund har i livligt kommenterade inlägg på Facebook uttryckt sina farhågor med riskerna vid en olycka i den aktuella Föglötunneln.

I en insändare i fredagens Ålandstidningen påstår Lisa Gustavsson att mobilstrålning ”ger dna-skador, neurologiska sjukdomar och cancer”.

De första Norden-föreningarna i Danmark, Norge och Sverige bildades 1919 och firar 100-årsjubileum i år. Näst efter kom Island 1922 och Finland 1924.

Den nya nationella strategin för psykisk hälsa ger ramar kring hur vi i Finland ska jobba med psykisk hälsa fram till år 2030.

ÅHS chef för primärvården, svara gärna på hur ni tänker när ni inte sätter in ordinarie tjänster när det tydligt finns behov av det?

Barn i bild

Fler insändare