Publicerad 12 augusti 2019 kl. 22:00

Utan skatteundantaget stannar Åland

Utan kommunikationer klarar sig inte moderna samhällen, och utan färjetrafik skulle Åland stanna. Därför förhandlades ett undantag för taxfreeförsäljning fram för att säkerställa trafiken till och från Åland också efter EU-medlemskapet.

Relevansen av skatteundantaget för taxfreeförsäljningen är minst lika stor idag som då det infördes. Skatteundantaget är en grundförutsättning för att dagens Åland ska kunna existera eftersom undantaget kraftigt subventionerar trafiken som vi inte skulle klara oss utan. Om vi inte skulle ha dagens regelbundna och förmånliga färjetrafik skulle Åland inte ha samma förutsättningar att vara framgångsrikt och växande eftersom kommunikationer blivit allt viktigare i dagens värld.

Då taxfreeförsäljningen slopades mellan länder i EU har det haft stora konsekvenser för färjetrafiken i Europa. Trafiken mellan Vasa och Umeå är det närmaste exemplet. Hela trafiken har stundtals varit hotad, men har tryggats via ett enormt engagemang och skickliga nyckelpersoner. Trafiken är ändå volymmässigt och prismässigt något helt annat i dag än med taxfreen.

Det har i diskussioner lyfts fram att dagens åländska skatteundantag skulle kunna ersättas med direkta subventioner. Det är inte realistiskt eftersom summorna är så enorma.

Gotlandstrafiken subventioneras varje år av svenska staten med nästan 50 miljoner euro. Trots det är biljettpriserna betydligt högre än till och från Åland. Åland behöver dessutom trafik både väster- och österut. En summa på 50 miljoner euro skulle vara långt ifrån tillräcklig om man ville upprätthålla dagens trafik till och från Åland med skattemedel i stället för taxfreeförsäljningen. En sådan förändring skulle varken vara realistisk eller önskvärd.

Utan taxfreeundantaget skulle trafiken och fartygen mellan Finland och Sverige också se helt annorlunda ut och påverka det åländska sjöfartsklustret, en central del av Ålands ekonomi.

Våra rederier skulle då se helt annorlunda ut. De skulle vara mindre, eller inte existera alls, med betydligt färre sjöanställda och mindre kontor som följd. Det skulle också ha kringeffekter på många delar av det åländska samhället alltifrån skeppshandel och spelautomater till försäkringar, tvätt och underleverantörer samt för Mariehamns och Långnäs hamnavgifter.

Därför är skatteundantaget av fundamental betydelse för den åländska ekonomin, inte enbart för trafiken. Dagens Åland, som vi känner det, skulle inte klara sig utan undantaget.

Som en konsekvens av skatteundantaget har en skattegräns uppkommit.

Byråkratin med skattegränsen och frustrationen som den skapar är i allra högsta grad problematisk. Skattegränsen försvårar och byråkratiserar för företag och privatkunder.

Här har ytterligare påverkan kommit från EU samt med digitaliseringen. Därför måste arbetet med att hitta förenklingar fortsätta. Det arbetet behöver få ännu mer resurser och det är av stor vikt att våra myndigheter hittar lösningar som gör skattegränsen så osynlig som möjlig utan att det påverkar undantagen som tryggar färjetrafiken. Detta också med hänvisning till riksdagens beslut år 1996.

Jag kommer aktivt fortsätta använda alla mina officiella och inofficiella verktyg för att trycka på i den här frågan samtidigt som vi slår vakt om kommunikationerna och färjetrafiken, vår livsnerv.

Mats Löfström

Ålands riksdagsledamot

Med spänning kastade jag mig över det nya regeringsprogrammet för att läsa om den nya regeringens planer för äldreomsorgen.

Angående regeringens eventuella kostnader för avbryta kortrutten/tunnel till Föglö. Här är mina svar på frågorna.

• Vad kommer skadestånden bli på avbruten upphandling av kortrutten?

Sent ska en syndare vakna.

I den ursprungliga insändaren från S-lagtingsgruppen kritiserades Obunden samling och dess partiledare för att man tillåtit att jag fick ställa upp som kandidat i lagtingsvalet trots att jag av Åbo hovrätt hade dömts till ett villkorligt fängelsst

Då Alexander Kerenskijs provisoriska ryska regering störtades 7 november 1917 i vad som senare kom med sovjetisk terminologi att kallas ”oktoberrevolutionen” blev följden en skarp tudelning av det politiska fältet i Finland.

I början av mars 2019 fick styrelseledamoten Birgitta Johansson, ledamot av stadsstyrelsen, i uppdrag att boka ett presentationstillfälle inför stadsstyrelsen där utvärderingar, erfarenheter och arbetssätt skulle presenteras.

Att gå till personangrepp brukar betyda att argumenten tryter. Det är helt uppenbart när det gäller Marcus Måtars osakliga reaktion på den socialdemokratiska lagtingsgruppens insändare.

Nu är det adventstid, och vi väntar på julen, att ljuset ska återvända, att solen ska skingra alla mörka moln som döljer vår himmel, både utomhus och inombords.

Det är kanske denna tid på året, som det kan vara på sin plats att tala om flyktingpolitiken och flyktinghjälp. Den är en sak, som Åländsk demokrati har engagerat sig i.

Klarlägganden gällande Enerexit Ab:s tidigare styrelses beslut och de goda samarbetsförhållandena med stadsledningen (Tage Silander, Barbara Heinonen och Emma Dahlén) där fyra till antalet konstruktiva möten hölls med fullständig öppenhet.

Nej, det var ingen anonym ”kortfilm”, ”visad på Sjöfartsmuseet”, som så inspirerade kompositören Maria Grönlund att hon skapade konceptalbumet ”Songs of a sad sailor”, anmäld av Zeb Holmberg i Ålandstidningen den 4 december.

Det enda parti som veterligen ställt upp någon som dömts till ovillkorligt straff är Socialdemokraterna. Hur kan man då kritisera Obunden samling och dess ledning för att jag som dömts till villkorligt straff tilläts ställa upp i val för partiet?

I Ålands lagting sitter en lagtingsledamot, Marcus Måtar (Ob), med en nyligen fastslagen villkorlig fängelsedom för grovt ocker.

Barn i bild

Fler insändare