Publicerad 21 augusti 2019 kl. 22:03

Vad händer med omsorgen när boendet effektiviseras?

Under senaste tiden har jag hört från olika håll att Omsorgens korttidsverksamhet ska stänga. Efter lite efterforskningar hittade jag info om detta. Det ska inte stängas, men Omsorgens styrelse tycker att man ska, som dom så fint kallar det, göra korttidsboendet mer kostnadseffektivt.

De ska alltså trycka in så många barn och unga som möjligt med minsta möjliga personalstyrka, för att på så sätt spara in pengar? Tja, någonstans måste de ju spara in pengar om direktören skall kunna få ut sin drömlön, närmare bestämt 9.500 euro per månad i 2 år!

Så, om man läser mellan raderna, tycker alltså Ålands omsorgsförbunds styrelse att det är viktigare att omsorgsdirektören får en fantasilön (som jag anser att ingen direktör på den här holmen är värd) än att barnen och ungdomarna får ha ett fullvärdigt och aktivt liv när de är på korttidsboendet!

Clas Öfverström och Katarina Dahlman: Har inte min handikappade son, klient på Solkulla Korttidshem, lika mycket rätt till aktivitet, omsorg och omtanke sina sex dygn per månad som vilket annat barn som helst på en skola eller ett dagis? Anser ni att personalen kommer att kunna hålla en lika hög och god kvalitet på omsorgen som de hittills gjort, om ni skär ner på personal men ökar klientantalet?

Ålands Omsorgsförbund: ”Omsorg och omtanke”, läser jag på hemsidan...

Maria Johansson

Förälder till barn på Solkulla Korttidsboende

Omsorgsdirektör Katarina Dahlman och Ålands omsorgsförbunds styrelseordförande Clas Öfverström svarar:

Förbundsfullmäktige beslutade den 27 december 2018 såsom ett budgetuppdrag att under första halvåret 2019 utreda hur man kunde göra korttidsavlastningen mer kostnadseffektiv, utan att det leder till en kvalitetssänkning, då den i ett omvärldsperspektiv är dyr på Åland.

Det var ett beslut som fattades innan såväl styrelse som fullmäktige hade behandlat frågan om vem som skulle tillsättas som omsorgsdirektör och därmed också vilken lön en sådan skulle erhålla.

Antalet närvarodygn på korttidshemmet har minskat sedan 2015, vilket innebär att det genomsnittliga antalet klienter per dygn också är lägre.

Förbundsstyrelsens beslut att korttidsavlastningen kommer att hålla stängt måndag till onsdag varannan vecka innebär att resurserna kan användas på ett bättre sätt. Även under 2018 höll verksamheten stängt cirka sju dygn per månad.

Vi är måna om att hålla en hög kvalitet på verksamheten och beslutet kommer att utvärderas. Såväl anhöriga som förbundsfullmäktige kommer att få ta del av utvärderingen.

Landskapsregeringen tog ett nödvändigt beslut genom att säga upp avtalet gällande elhybridfärjan. Jag har ofta fått frågan varför jag är emot kortruttssatsningen.

Föreningen Rädda Lumparns styrelse har i en insändare 28.2 framfört sig arbeta för att ”öka kunskap och intresse för lokalt vattenskyddsarbete”.

Ett varmt tack till Gerry Allgode som visar stor kunskap ochomtanke om oss ålänningar genom sitt engagemang mot utbyggnaden av 5G-nätet.

Mariehamns energi är den enda kvarvarande landbaserade verksamheten på Åland som i dagsläget fortfarande nyttjar tjockolja.

Rädda Barnen har som barnrättsorganisation fokus på barn och särskilt på de mest utsatta barnen i vårt samhälle.

Ett genmäle till insändaren ”Bättre kan ni, Lumparns vänner!” (27.2).

Efter fem år av intensivt arbete var det äntligen dags för stadsfullmäktige att diskutera ett förslag till ny delgeneralplan för stadens centrum. Förslaget återremitterades av stadsfullmäktige till stadsstyrelsen.

Svar på infrastrukturminister Christian Wikströms ”5G-insändare” (27.2).

”Att tillåta utbyggnad av 5G-nät på Åland skapar förutsättningar för etablering av nya företag som behöver en digital infrastruktur”.

Ålandstidningens chefredaktör Daniel Dahlén inleder i ledaren den 24 januari en debatt med anledning av bland annat Hammarlands kommuns investeringar i bostadsområden.

Man satsar mycket tid och resurser på att locka folk till Åland. Massiva reklamkampanjer för att locka hit behörig personal och fackkunskap. Vi behöver kompetens, vi behöver utveckling och vi behöver arbetskraften och inflyttningen.

Regeringen Sanna Marin inför förlängd läroplikt för att säkerställa att alla unga upp till 18 år får en gymnasial utbildning.

Med anledning av nyhetsrapportering om valet i Iran och den nyligen förda debatten på Åland om vissa lagtingsledamöters lämplighet för sina uppdrag så kan man ställa sig frågan om det behövs ett väktarråd även på Åland.

En raket i postlåda, ett hot mot en skola, stökiga ungdomar i ett centrum, ungas användande av droger, självdestruktivitet, skärm- och spelberoende, listan kan göras lång.

Barn i bild

Fler insändare