Publicerad 20 december 2019 kl. 22:00

Varför används så mycket plast?

Tack för att du väljer Ålandstidningen!
I oroliga tider är det extra viktigt med pålitlig journalistik. Artiklar som innehåller samhällsviktig information om coronakrisen är därför öppna för alla på vår sajt.

Angående användningen av plast. Var det inte meningen att vi skulle minska på användningen av plaster?

Har själv en liten tygväska med då jag handlar mat som jag fick på köpet då jag köpte ny cykel för en massa år sedan. Men tyvärr räcker den inte till och jag litar inte på att papperskassar ska hålla då man cyklar.

De nya mjölkförpackningarna är visserligen praktiska, men har ganska stora plastkorkar som man antagligen borde ta bort innan man slänger dem i containern för kartong i soprummet.

Vissa morotsodlare verkar ha väldigt svårt att få sälja, eftersom de förpackar morötterna i så stora plastpåsar att det är nästan omöjligt för en person i ett litet hushåll att köpa dem, för så där mycket morötter har man nästan ingen användning för. Det har faktiskt hänt att jag i protest satt mig på cykeln och trampat i väg flera kilometer för att kunna köpa morötter i mindre plastpåsar eller helst i lösvikt.

Apropå det. Kan någon förklara för mig varför halva kålrotsbitar är inplastade?

Men det värsta var dock i slutet av sjuttiotalet då jag bland annat jobbade i kallskänken på en populär matbar. Varje dag skar jag upp slanggurkor för att göra sallad eller smörgåsar. Men varje dag blev jag tvungen att slänga nästan alla gurkor på grund av att dessa var så hårt inplastade att de hade ruttnat i brist på syre.

Sixten Jansson

konstnär

I lagtingets debatt om tilläggsbudgeten förra veckan utlovades att redan denna vecka skulle finansministern och regeringen påbörja arbetet med nästa tilläggsbudget som skulle ha kommunernas behov i fokus.

Mitt i allt pandemimörker dyker ett nytt otrevligt ord upp: coronafyllan. För många barn blir hemmakarantänen ett dysfunktionellt helvete, på motsvarande sätt som under långhelger.

Saltviksborna intar rätt perspektiv på frågan (Ålandstidningen 27.3) när de ifrågasätter omfattningen av området som ska ingå i havsplanen.

I min senaste insändare om landskapet ska låna pengar från banken för att finansiera sin tilläggsbudget polemiserar jag mot uppfattningen att Paf-pengar är det enda rätta i detta nu.

Alltså vad händer, samhället sätter sina medmänniskor i en framtida psykisk ohälsa. Folk blir permitterade och andra får jobba dubbelt, skolbarn får uppgifter som om de hade två vuxna och inga syskon till hands.

Nu tycker jag att livsmedelsbutikerna inför ett nytt system med att på kassadisken införa ett mellanrum med en halv meter mellan varje ny kunds varor. Vi kan kalla det värnavstånd.

Hur entusiasmerar man sin personal när det är känt att man seglar i motvind? Jo, samtidigt som man informerar om permitteringarså ställs det krav på att personal ska komma till arbetet med egna skyddskläder!

Med anledning av lagtingets beslut om en tillfällig förhöjning av dagpenningen florerar det på sociala medier och till och med i lagtinget felaktig information i sakfrågor.

Vi har alla vaknat upp till en ny vardag med undantagstillstånd, distansundervisade barn och en intensiv sjukvård i beredskap att hjälpa de som drabbas av sjukdom.

Coronapandemin hotar förutom vår hälsa även vår grundläggande utkomst, finländskt arbete. Det största hotet för företagen är nu att kassaflödet sinar, vilket man inte löser enbart med statens omfattande stödåtgärder.

I fredagens Ålandstidingen under rubriken Lokalbörsen ligger Eckerölinjens aktier mellan 50 och 55 euro. Enligt förvaret i Ålandsbanken ligger värdet på 640/16, alltså 40 euro per aktie. Vilket är det rätta?

Lars Gustavsson

Ett stödpaket för permitterade på Åland i coronatider är ett utmärkt förslag från vår regering.

I ledaren ”Prioritera hellre än låna” gör redaktören ett försök att förklara varför det är bättre att använda Paf-pengar i stället för att låna pengar för att finansiera den tilläggsbudget som nu klubbats i lagtinget.

Barn i bild

Fler insändare