Publicerad 2 januari 2020 kl. 22:00

Varför så svårt att bevilja vargfällning?

En varg har skjutits på Åland efter en utdragen och besvärlig jakt. Vargen hade rivit får, alltså åstadkommit lidande bland husdjur och ekonomiska förluster för bonden. Ändå säger näringsminister Camilla Gunell (S) att det var ett svårt beslut att bevilja fällningstillstånd.

Man frågar sig varför? Vargen är ju ett skadedjur, ett rovdjur som inte hör hemma i bebyggda trakter. Åland behöver lika litet som det övriga Finlanden enda varg.

Vargskötselplanen, detta befängda påhitt, ger visserligen arbete åt en stab av tjänstemän, som övervakar vargstammen, beviljar jakttillstånd och behandlar skadeersättningar. Men för husdjursuppfödare är vargens förekomst en sten på bördan och för gemene man är vargen ett livsfarligt hot; Bernt Nordman (Gröna) och andra vargvänner må nu hävda motsatsen så gott de kan.

Minister Li Andersson (V), som vill återinföra den obligatoriska historieundervisningen i gymnasiet, borde själv ta lärdom av historien beträffande vargfrågan och ta initiativ för att avskaffa vargens skyddsstatus. Vi borde vörda fädernas gärning, det att de gjorde Finland vargfritt, och därför genast tillåta fri vargjakt. Att låta vargen sprida sig såsom nu sker gör situationen värre med tiden. Vi bör minnas ordspråket att det är lättare att stämma i bäcken än i ån.

Jag hörde en gång en ålänning säga: ”På Åland tar vi bort vargarna efter hand”. Det låter klokt!

Jan-Erik Ingvall

Helsingfors

För den som uppskattar statistik och faktabaserad kunskap kan åländska lagtingsdebatter ibland kännas som världsrekordförsök i att inte se verkligheten.

Angående Robert Horwoods insändare den 19.2.

Den enda väckarklocka som borde ringa är den som varnar för populism. Brexit är ett resultat av lögner, falska påståenden och propaganda.

Jussi Halla-Aho ”må inte vara”, han är.

Än en gång kan vi läsa om daghemmet Söderhagen och än en gång måste föräldrar stå till svars i media. Denna gång med anledning av Annett Janssons insändare den 11.2.

Replik till Johan Lindström (18.2). Du skriver: ”Att ta bort läxor skulle säkerligen försämra resultaten för de flesta eleverna”. Det kan väl ändå inte vara barnens läxor som är avgörande för deras betyg?

Jag tyckte det var konstigt att reportrarna i Ålandstidningens Brexit-reportage den 31 januari intervjuade ett skevt urval personer om deras reaktioner på Brexit.

Diskussionen om skärgårdens framtid dominerades i valkampanjen av enstaka frågor, som färja eller tunnel till Föglö eller om en kommunsammanslagning är önskvärd. För att bredda debatten fokuserar Ålandstidningens insändarsida den här veckan på skärgården, och har därför bjudit in en skribent från varje skärgårdskommun för att ge sin vision om skärgårdens framtid.
I dag: Björn Rönnlöf, Sottunga

Diskussionen om skärgårdens framtid dominerades i valkampanjen av enstaka frågor, som färja eller tunnel till Föglö eller om en kommunsammanslagning är önskvärd. För att bredda debatten fokuserar Ålandstidningens insändarsida den här veckan på skärgården, och har därför bjudit in en skribent från varje skärgårdskommun för att ge sin vision om skärgårdens framtid.
I dag: Maria Boström, Föglö

Under de senaste dagarna har två insändarskribenter tagit upp läxor och föreslagit ett avskaffande.

Barn till föräldrar som högläser för sina barn när de är små får ett mycket bättre ordförråd än barn vars föräldrar inte högläser för sina barn.

Annett Jansson, vi har svårt att utläsa syftet med din insändare den 11.2 och förstår heller inte vad det du skriver har att göra med dagiset Söderhagen, vilket vi dock förstår att är dagiset du menar i din text.

Rauli Lehtinen (RL) ser klimatförändringarna som ”det absolut största hotet mot mänskligheten”. Därför är det glädjande att temat får plats på insändarsidan.

Utvecklingen av ett samhälle börjar i våra attityder; vilken utgångspunkt vi har när vi ser på våra egna möjligheter att åstadkomma något bra för Åland.

I veckan släpptes den senaste prognosen för den ekonomiska utvecklingen i EU.

Barn i bild

Fler insändare