Publicerad 10 december 2019 kl. 21:57

Vem ska följa lag om inte lagstiftarna själva?

Att gå till personangrepp brukar betyda att argumenten tryter. Det är helt uppenbart när det gäller Marcus Måtars osakliga reaktion på den socialdemokratiska lagtingsgruppens insändare. Det vi efterlyser är någon slags rimlig markering och ansvarstagande inom Obunden samling då det gäller lagtingsledsmöter som i likhet med Marcus Måtar och Fredrik Fredlund dömts för allvarliga brott. Kanske misskreditering på låg nivå är ett grepp som fungerar i en domstolsförhandling, men politik handlar om förtroende hos allmänheten och respekt för de demokratiska institutionerna.

Den allmänna rättsuppfattningen i samhället kräver nog att lagtinget för en balanserad diskussion om brott och straff, om vilka åtgärder som ska och bör vidtas, en hurdan reglering som krävs i lagstiftning och lagtingsordning för att hantera sådana situationer på ett objektivt sätt. Frågan är inte enkel, så därför måste den diskuteras. Lagtinget kan inte stå handfallna inför dylika situationer, eftersom det uppenbarligen blivit så vanligt att det sker mandatperiod efter mandatperiod och gränserna för acceptans flyttas fram.

Jag tror att majoriteten av ålänningarna vill ha ett parlament som består av lagstiftare med en sund uppfattning om vad som är rätt och fel och som kan göra balanserade etiska bedömningar i olika situationer. Att låta den ena rättshaveristen efter den andra passera utan diskussion undergräver lagtingets roll som lagstiftande församling och det självstyrda landskapet Ålands anseende.

Socialdemokraterna vill ha ett regelverk som i Ålands lagting fungerar på motsvarande sätt i Sveriges och Finlands riksdagar och att bedömningar av rättsfall som dessa ska hanteras på liknande sätt som i övriga nordiska parlament.

Den socialdemokratiska lagtingsgruppen

Camilla Gunell

Nina Fellman

Jessy Eckerman

Barbro Sundback (S) går till angrepp och anklagar mig som gruppledare för De obundna i Mariehamn för att inte hålla de politiska överenskommelserna. Mig veterligen har nog inte jag gjort något övertramp.

Gruppledare Barbro Sundback (S) ger sig på de andra gruppledarna i Mariehamns fullmäktige för att vi uppfattar Mariehamns-sossarnas begränsade urval när det gäller att besätta de viktigaste makt- och ansvarsposterna i Mariehamn som problematiskt i

När jag var sex år låg jag för första gången på sjukhus. På den tiden fick inte föräldrar vara med på samma sätt som i dag, så jag minns att jag var väldigt ledsen.

Det är stadens ansvar att se till att vi mariehamnare trivs och har det bra. Efter att Röde Orms gratisbussar slutade har staden blivit mindre trivsam.

För några veckor sedan höll stadens kultur- och fritidsnämnd ett informationstillfälle kring konverteringen av WHA:s gräsunderlag till konstgräs. Härvid framkom det att så kallat SBR-granulat ska användas som fyllnadsmaterial.

Moderata gruppledaren Roger Jansson bekymrar sig än en gång för maktobalans och maktkoncentration, utgående från det faktum att jag kommer att sitta i stadsstyrelsen och förhoppningsvis (i skrivande stund är nämnderna inte utsedda) i socialnämnden

Det är med förvåning jag läser i Ålandstidningen den 15.1 att Anders Holmberg (Ob) och Ingrid Zetterman (Lib) har kritik mot att Mariehamns socialdemokrater föreslår Nina Fellman (S) som både ledamot av stadsstyrelsen och socialnämnden.

Nyss hemkommen från en längre resa ser jag att Marcus Måtar inte straffas för sin fängelsedom. Väldigt märkligt. Eller kanske inte.

Kommentar till ledaren den 16 januari 2020.

Klimatförändringarna anges som orsak till de omfattande skogsbränderna som härjar och har härjat i Australien.

Angående ledaren den 7 januari:

För att öva lite på tunnelkonstruktioner behöver man ju inte ta till så drastiska åtgärder som att gräva en tunnel som är sex kilometer lång med detsamma, utan man kan bygga en betydligt enklare konstruktion först för att testa konceptet och samti

Några förbättringar som jag påtalat under flera år.

I Gluggen skriver Jonny Mattsson att ålänningarna är dåliga på att blinka i trafiken. Problemet är att de åländska rondellerna, förutom Rökerirondellen och Sjukhusrondellen, är så små.

Barn i bild

Fler insändare