Publicerad 24 januari 2020 kl. 22:00

Vi behöver agera, inte gå i polemik

Angående Anders Anderssons insändare den 21 januari:

Vi vill påtala att senare mediekällor har visat att av de 183 personerna gripnaär det ett fåtal som medvetet har startat skogsbränder och att global uppvärmning kan anses vara den största bidragande faktorn till bränderna i Australien.

Givetvis kan det även finnas orsaker som är utanför vår kunskapssfär vilka vi ännu ej är medvetna om som kräver utredning. Katastrofen är dock ett faktum och det är själva händelsen vi behöver diskutera. Vi har ju nämligen skogs- och buskbränder som fortsätter att ödelägga landskap över hela vår planet för tillfället där båda tidigare påpekade orsaker är bidragande.

Bränderna kommer dock att fortsätta i en eller annan form även i framtiden så vi bör gå samman och agera för att motverka och minimera dess framfart. Det vi absolut inte vill göra just nu är att peka finger åt varandra och satsa merparten av vår kraft och energi på polemik.

Däremot bör vi satsa vår energi på att gemensamt få förändring till stånd för att minimera och motverka framtida naturkatastrofer och planetära effekter av vårt nutida leverne och våra destruktiva handlingar. Om vi inte kan enas om orsaken till bränderna så kanske vi kan enas om att vi vill bibehålla och förbättra formen av det mänskliga samhälle vi har i dag samt låta planeten och dess djur- och växtarter återhämta sig.

Vi som klimataktivister, om vi kallar oss det, är väl medvetna om världsledarnas sätt att resa. Det är inget som vi stöder eftersom det med stor sannolikhet finns effektivare och mindre miljöskadliga sätt att mötas och resa. I en stor del av fallen kan man utnyttja digitala möteskanaler för att dela kunskap och erfarenheter.

För att korta ner det sista svaret så buntar vi ihop rymdavfallet, vulkanerna samt permafrosten, väl medvetna om att detta är en stor förenkling av tre väldigt viktiga frågor som var för sig separat behöver förklaras mer ingående eftersom komplexiteten är synnerligen hög.

Den gemensamma nämnaren som dessa har är att de alla släpper ut stora mängder koldioxid, metan och lustgas. Speciellt de två sistnämnda. Rymdforskningen kräver även det sin beskärda del av fossila bränslen, mineraler och malm vilka under hela sin livscykel och produktionskedja orsakar stora mängder utsläpp samt bidrar till gruvbrytning med stora naturförluster som följd.

Eftersom vi med stor sannolikhet kan vara säkra på att vulkanutbrott kommer att ske med jämna mellanrum och att permafrosten fortsättningsvis kommer att tina så har vi ännu större utsläpp att vänta som vi varken kan styra eller kontrollera.

Vi kan säga att rävsaxen sitter ganska hårt i skrivande stund. Därav bör vi göra allt i vår makt för att säkerställa att vårt antropocena klimatavtryck likställs med noll eller än hellre görs negativt. Det är en gigantisk utmaning men det går att göra. Ergo: vi måste börja nu.

Sist och slutligen så är vi väldigt glada över att du delar vår uppfattning om att haven är något akut att ta tag i. Vi har överfiskning, marina öknar, plastproblematiken, spökgarn, korallblekning, syrefria bottnar, övergödning etcetera att ta itu med så vi behöver alla lösningar och hjälp vi kan få för att ta itu med problemen.

Det är mycket på en och samma gång men börjar vi lösa etteller flera problem i taget så ger detta positiva synergieffekter på jordens ekosystem framom de destruktiva.

Joel Lindholm och David Lundberg

grundare av Klimataktion Åland

Rädda Barnen har som barnrättsorganisation fokus på barn och särskilt på de mest utsatta barnen i vårt samhälle.

Ett genmäle till insändaren ”Bättre kan ni, Lumparns vänner!” (27.2).

Efter fem år av intensivt arbete var det äntligen dags för stadsfullmäktige att diskutera ett förslag till ny delgeneralplan för stadens centrum. Förslaget återremitterades av stadsfullmäktige till stadsstyrelsen.

Svar på infrastrukturminister Christian Wikströms ”5G-insändare” (27.2).

”Att tillåta utbyggnad av 5G-nät på Åland skapar förutsättningar för etablering av nya företag som behöver en digital infrastruktur”.

Ålandstidningens chefredaktör Daniel Dahlén inleder i ledaren den 24 januari en debatt med anledning av bland annat Hammarlands kommuns investeringar i bostadsområden.

Man satsar mycket tid och resurser på att locka folk till Åland. Massiva reklamkampanjer för att locka hit behörig personal och fackkunskap. Vi behöver kompetens, vi behöver utveckling och vi behöver arbetskraften och inflyttningen.

Regeringen Sanna Marin inför förlängd läroplikt för att säkerställa att alla unga upp till 18 år får en gymnasial utbildning.

Med anledning av nyhetsrapportering om valet i Iran och den nyligen förda debatten på Åland om vissa lagtingsledamöters lämplighet för sina uppdrag så kan man ställa sig frågan om det behövs ett väktarråd även på Åland.

En raket i postlåda, ett hot mot en skola, stökiga ungdomar i ett centrum, ungas användande av droger, självdestruktivitet, skärm- och spelberoende, listan kan göras lång.

I bostadsmarknadens reklam används ofta ordet ”torp” som ett positiv säljargument för hus, trots att det ingenting har med torp att göra.

Föreningen Lumparns vänner framför att rapporten ”Finbydiket: Hur blev det så här” presenterar en sammanställning över de verksamheter som medfört och medför näringsbelastning till det övergödda Finbydiket i Sund.

Tack Ann-Catherine Renfors (21.2) för att du uppskattar mina svar på din artikel 12.2. Jag har inte de problem du brottas med – men jag kan förstå hur svårt det är för dig och alla andra i samma situation.

Beslut om att samtycka till utbyggnad av 5G-nätet på Åland togs av mig på enskild föredragning den 28 januari detta år.

Barn i bild

Fler insändare