Publicerad 19 juli 2019 kl. 22:00

Vi måste använda turistglasögonen

Jag är verkligen ingen botaniker. Kan eventuellt skilja en solros från en vitsippa. Dock vet jag vilken stor dragningskraft blommande vägrenar har för dagens turister till fots, på cykel eller i bil.

Turismen är oerhört viktig för Åland och kan bli än mer betydande, bara vi vill. Vi satsar miljonbelopp i marknadsföring och projekt för att locka fler besökare till Åland, men vi glömmer bort det viktigaste och genuina som ofta är gratis och som gör att vi kunde sticka ut i turistbruset mycket mer än vi gör idag.

Alla välbesökta turistdestinationer har skaffat sig ”turistglasögon”. Glasögonen är gratis, och med hjälp av dessa sätter man turistens behov och önskemål i fokus. Det fina är att det som uppskattas av turister även kommer lokalbefolkningen till gagn.

Extra viktigt att det offentliga bär dessa glasögon. Utan glasögonen uppstår ofta en nonchalant inställning, att turister minsann kan nöja sig med det som duger åt alla andra. Med en sådan attityd kan en destination plöja ner åtskilliga miljoner utan att fullt ut lyckas.

I Sverige finns så kallade turistvägar. En brun skylt med vit blomma markerar dessa speciellt vackra vägar. Svenska vägverket rekommenderar att vägrenar slås först i augusti med tanke på att all blomning då ska ha hunnit fröa av sig, samt att man insett vilken betydelse blommande vägrenar har för besöksindustrin. Inte minst på Öland är vägrenarna en turistprodukt. Där anpassas hastigheten i stället för att jämna det vackra och turistiska med marken. Det är ett typexempel på hur använda turistglasögon.

På Åland söker vi med ljus och lykta efter satsningar som kan lyfta vår glesbygd och skärgård. Vi har en turitström som uppskattar det vackra längs vägarna. Detta är gratis och kräver ingen ekonomisk insats för att locka och tillfredsställa besökare. Tyvärr har vi ännu inte skaffat turistglasögon, istället slår vi ner nattvioler, blåklockor och annat fint som blommar för fullt i mitten av juli. Sådant bygger inte Åland som turistdestination eller höjer vår upplevelseprofil och stärker varumärket.

Självklart ska hårt trafikerade vägar ha korta vägrenar. Däremot kan vackra byvägar få blomma, och i stället kanske trafikeras under sommarveckorna med aningen lägre hastighet.

Åland har bokstavligen ett vägval att göra. Att skaffa turistglasögon, eller låta allt rulla på som vanligt och samtidigt grubbla över varför färre och färre turister besöker Åland. Blommande vägrenar eller intetsägande dikeskanter är bara ett exempel. Den stora frågeställningen är om vi innerligt och på riktigt vill vara en turistdestination.

John Holmberg (Lib), lagtingsledamot

Stackars Bambi och stackars människorna på Näverskär (se insändare den 28 november). Hoppas att polisen tar kräken som sköt och att de får stora straff.

”Från en djurvän”

Som bekant föreslår den avgående regeringen i sitt budgetförslag att den så kallade 100-lappen, eller guldkornet, ska bibehållas. Kostnaden för detta är 1.800.000 euro per år. I en budget, som får ett underskott på 15.000.000 euro.

Kaj L, tydligt och bra skrivet den 29 november. Det överensstämmer med dagens verklighet. Vi behöver varandra, nu och i framtiden. Tillsammans är vi starkare och man kan inte veta när man själv behöver hjälp och stöd från andra.

Karin

Stadsdirektören Barbara Heinonen och minoriteten i stadsstyrelsen bestående av Sara Kemetter (S), Tony Wikström (S) samt Jonny Andersen (Lib), försöker misskreditera majoriteten i stadsutvecklingsnämnden genom att låta det framstå som att nämnden

I skrivande stund plitas säkert målsättningar ned för det politiska programmet med ambitionen att styra det offentliga Åland under de följande fyra åren (och genom det alla våras liv).

I Ålandstidningens ledare och artiklar den senaste veckan får man inte bara bilden av att strejk är en vänsterextrem aktion, det uttrycks i ord och meningar! Vinklingen på rapporteringen är oroväckande klandrande och ensidigt nyliberal.

Benita Mattsson-Eklund skrev i Ålandstidningens ledare den 26 november om en viktig fråga som berör överkonsumtionen som belastar vår planet.

FN:s nya klimatrapport visar att det fortfarande är möjligt att uppnå Parisavtalets mål, men att ländernas klimatlöften måste skärpas. Men de fastslår också att Parisavtalet inte är tillräckligt ambitiöst och att ytterligare åtgärder krävs.

I denna tidnings ledare den 27.11 spekulerar skribenten över bevekelsegrunderna till den givmildhet som medföljer den annalkande julen.

Det har gått över ett år sedan den klimatrapport som väckte en stor del av världen kom ut.

Öppet brev till Tjuvskyttarna lördagen den 23 november 2019.

Black Friday och julhandeln. Bägges gemensamma nämnare som marknadsföringen i decennier utnyttjat, normaliserat och förstorat; vår tragiska och obesvarade kärlek till konsumtionen.

Med min budgetmotion nummer två med rubriken: ”Landskapsandelar och stöd till kommunerna” vill jag att avdraget för löne- och pensionsinkomster stryks. Det är den så kallade 100-lappen, eller guldkornet, som någon kallade det.

Barn i bild

Fler insändare