Publicerad 7 november 2019 kl. 21:57

Vi måste prata om läxor

Redan på 1980-talet presenterades forskning i USA som visade att barnets socioekonomiska bakgrund inte alls är den viktigaste faktorn när det gäller möjligheten att nå framgång i skolan som man tidigare hade trott.

Professor Herbert J Walberg använde begreppet ”the curriculum of the home” (hemmets läroplan), för att identifiera vad i familjebakgrunden som är betydelsefullt. Hemmets läroplan består av beteenden och attityder som är betydelsefulla för ett barns utbildning genom hela skoltiden.

Walberg kunde påvisa att elever vars föräldrar deltog i olika program, där syftet var att påverka hemmets läroplan, presterade bättre resultat än vad motsvarande elever i kontrollgrupperna gjorde. En annan studie visar att bristande kommunikation mellan skolan och hemmet riskerar att hindra föräldrarna att hjälpa barnen till goda studieprestationer.

Ett bra exempel på hur god kommunikation mellan skolans lärare och föräldrar leder till goda resultat spreds i Sverige från omkring mitten av 1980-talet bland lågstadielärare. Idén kom från England där två forskare hade genomfört en undersökning i slutet av sjuttiotalet. Resultatet av denna studie visade att det var speciellt en faktor som var starkt kopplad till läsförmåga, nämligen om mamman regelbundet lyssnade till när barnet läste högt. Skillnaden i läsförmåga mellan gruppen barn som hade mödrar som lyssnade till deras högläsning och de som inte gjorde det var mycket stor.

Några slutsatser de drog av sin undersökning var att i innerstadsskolor med mångkulturell befolkning är det både möjligt och praktiskt genomförbart att få föräldrar att lyssna till sina barns läsning, även om föräldrarna inte är läskunniga eller engelsktalande.

Det är inte ovanligt att läxor skapar konflikter i hemmen. Som förälder vet man inte hur man ska förhöra barnen. Man har själv under sin skoltid ofta fått lära sig andra saker och på andra sätt än vad de egna barnen får göra. Att efter arbetet komma hem och sätta sig in i en text som man kanske har svårigheter att få grepp om och inte vet hur förhöret ska gå till gör det problematiskt. Många upplever detta som frustrerande.

Det vi framför allt kan lära av det engelska läsprojektet är vilken roll föräldrarna har. De ska lyssna och visa intresse för vad barnet sysslar med, och de ska uppmuntra barnen. I min senaste bok Prata med ditt barn om läxor diskuterar jag lärande i skolan och ger råd till föräldrar hur de kan agera i läxsituationer. På samma sätt som i läsprojektet ska de vara lyssnare och uppmuntrare. Samtidigt kan boken fungera som inspirationskälla till lärare när de funderar över läxor.

Lärare har olika uppfattning om vad en läxa är och vilket syfte man har med läxor. På samma sätt skiljer sig uppfattningen om läxor hos elever och föräldrar. Lärare måste vara väldigt tydliga när de förklarar för eleverna vad syftet är med läxan och hur de kan lösa den.

På samma sätt måste lärarna informera föräldrar om syfte och genomförande, och inte minst vilken roll föräldrar kan ha. Om samarbetet mellan skolan och hemmet utvecklas kring hemuppgifterna skapas förutsättningar för att eleverna ska lyckas bättre med sina studier.

Nils-Erik Nilsson

fil.dr. i svenska med didaktisk inriktning

Orsa

Med spänning kastade jag mig över det nya regeringsprogrammet för att läsa om den nya regeringens planer för äldreomsorgen.

Angående regeringens eventuella kostnader för avbryta kortrutten/tunnel till Föglö. Här är mina svar på frågorna.

• Vad kommer skadestånden bli på avbruten upphandling av kortrutten?

Sent ska en syndare vakna.

I den ursprungliga insändaren från S-lagtingsgruppen kritiserades Obunden samling och dess partiledare för att man tillåtit att jag fick ställa upp som kandidat i lagtingsvalet trots att jag av Åbo hovrätt hade dömts till ett villkorligt fängelsst

Då Alexander Kerenskijs provisoriska ryska regering störtades 7 november 1917 i vad som senare kom med sovjetisk terminologi att kallas ”oktoberrevolutionen” blev följden en skarp tudelning av det politiska fältet i Finland.

I början av mars 2019 fick styrelseledamoten Birgitta Johansson, ledamot av stadsstyrelsen, i uppdrag att boka ett presentationstillfälle inför stadsstyrelsen där utvärderingar, erfarenheter och arbetssätt skulle presenteras.

Att gå till personangrepp brukar betyda att argumenten tryter. Det är helt uppenbart när det gäller Marcus Måtars osakliga reaktion på den socialdemokratiska lagtingsgruppens insändare.

Nu är det adventstid, och vi väntar på julen, att ljuset ska återvända, att solen ska skingra alla mörka moln som döljer vår himmel, både utomhus och inombords.

Det är kanske denna tid på året, som det kan vara på sin plats att tala om flyktingpolitiken och flyktinghjälp. Den är en sak, som Åländsk demokrati har engagerat sig i.

Klarlägganden gällande Enerexit Ab:s tidigare styrelses beslut och de goda samarbetsförhållandena med stadsledningen (Tage Silander, Barbara Heinonen och Emma Dahlén) där fyra till antalet konstruktiva möten hölls med fullständig öppenhet.

Nej, det var ingen anonym ”kortfilm”, ”visad på Sjöfartsmuseet”, som så inspirerade kompositören Maria Grönlund att hon skapade konceptalbumet ”Songs of a sad sailor”, anmäld av Zeb Holmberg i Ålandstidningen den 4 december.

Det enda parti som veterligen ställt upp någon som dömts till ovillkorligt straff är Socialdemokraterna. Hur kan man då kritisera Obunden samling och dess ledning för att jag som dömts till villkorligt straff tilläts ställa upp i val för partiet?

I Ålands lagting sitter en lagtingsledamot, Marcus Måtar (Ob), med en nyligen fastslagen villkorlig fängelsedom för grovt ocker.

Barn i bild

Fler insändare