Publicerad 7 november 2019 kl. 21:57

Vi måste prata om läxor

Tack för att du väljer Ålandstidningen!
I oroliga tider är det extra viktigt med pålitlig journalistik. Artiklar som innehåller samhällsviktig information om coronakrisen är därför öppna för alla på vår sajt.

Redan på 1980-talet presenterades forskning i USA som visade att barnets socioekonomiska bakgrund inte alls är den viktigaste faktorn när det gäller möjligheten att nå framgång i skolan som man tidigare hade trott.

Professor Herbert J Walberg använde begreppet ”the curriculum of the home” (hemmets läroplan), för att identifiera vad i familjebakgrunden som är betydelsefullt. Hemmets läroplan består av beteenden och attityder som är betydelsefulla för ett barns utbildning genom hela skoltiden.

Walberg kunde påvisa att elever vars föräldrar deltog i olika program, där syftet var att påverka hemmets läroplan, presterade bättre resultat än vad motsvarande elever i kontrollgrupperna gjorde. En annan studie visar att bristande kommunikation mellan skolan och hemmet riskerar att hindra föräldrarna att hjälpa barnen till goda studieprestationer.

Ett bra exempel på hur god kommunikation mellan skolans lärare och föräldrar leder till goda resultat spreds i Sverige från omkring mitten av 1980-talet bland lågstadielärare. Idén kom från England där två forskare hade genomfört en undersökning i slutet av sjuttiotalet. Resultatet av denna studie visade att det var speciellt en faktor som var starkt kopplad till läsförmåga, nämligen om mamman regelbundet lyssnade till när barnet läste högt. Skillnaden i läsförmåga mellan gruppen barn som hade mödrar som lyssnade till deras högläsning och de som inte gjorde det var mycket stor.

Några slutsatser de drog av sin undersökning var att i innerstadsskolor med mångkulturell befolkning är det både möjligt och praktiskt genomförbart att få föräldrar att lyssna till sina barns läsning, även om föräldrarna inte är läskunniga eller engelsktalande.

Det är inte ovanligt att läxor skapar konflikter i hemmen. Som förälder vet man inte hur man ska förhöra barnen. Man har själv under sin skoltid ofta fått lära sig andra saker och på andra sätt än vad de egna barnen får göra. Att efter arbetet komma hem och sätta sig in i en text som man kanske har svårigheter att få grepp om och inte vet hur förhöret ska gå till gör det problematiskt. Många upplever detta som frustrerande.

Det vi framför allt kan lära av det engelska läsprojektet är vilken roll föräldrarna har. De ska lyssna och visa intresse för vad barnet sysslar med, och de ska uppmuntra barnen. I min senaste bok Prata med ditt barn om läxor diskuterar jag lärande i skolan och ger råd till föräldrar hur de kan agera i läxsituationer. På samma sätt som i läsprojektet ska de vara lyssnare och uppmuntrare. Samtidigt kan boken fungera som inspirationskälla till lärare när de funderar över läxor.

Lärare har olika uppfattning om vad en läxa är och vilket syfte man har med läxor. På samma sätt skiljer sig uppfattningen om läxor hos elever och föräldrar. Lärare måste vara väldigt tydliga när de förklarar för eleverna vad syftet är med läxan och hur de kan lösa den.

På samma sätt måste lärarna informera föräldrar om syfte och genomförande, och inte minst vilken roll föräldrar kan ha. Om samarbetet mellan skolan och hemmet utvecklas kring hemuppgifterna skapas förutsättningar för att eleverna ska lyckas bättre med sina studier.

Nils-Erik Nilsson

fil.dr. i svenska med didaktisk inriktning

Orsa

Fyra miljoner av Sveriges besökare är finländare.

Det är alldeles klart att skattemyndigheterna hela tiden känner ett utökat behov av sysselsättning. Man skickar ut ett flertal skrivelser om olika beskattningsbeslut och verkningarna av dessa.

Tips till ÅCA: Gör som Ålands skogsindustrier och sänk priset på råvaran. Då blir det större vinst.

”Ekonom”

Bästa vandrare! I går då jag läste tidningen angående djurkadaver på en vandringsled på Vårdö, suckade jag lite och tänkte ännu en gång – nu får sig jägarna en känga, igen...

För en tid sedan kunde vi läsa om allt lägre nativitetstal i Finland och på Åland. Endast tre kommuner på Åland har ett födelseöverskott.

Röda korset Ålands distrikt önskar uttrycka sitt starka stöd för Erika Bomans gästledare i Ålandstidningen den 5 augusti. Åland behöver stärka sin kapacitet för psykiskt stöd och psykisk första hjälp på alla plan.

I sin krönika den 24 juli konstaterar biträdande professor i nationalekonomi Edvard Johansson: ”Även om det inte finns någon exakt gräns för när en stats skuldsättning blir för stor...” (i sig ett ganska märkligt konstaterande, med tanke på EU:s S

Visst, det finns statistik som visar att fler svarta skjuts av polisen i förhållande till folkmängden. Men det är så, att det är fattiga människor som mest råkar ut för polisens våld och skjutningar.

Jag vill bara berömma Röde orm för alla gratisresor och för den fina servicen.

Jag körde med bil i går (tisdag) från Storby och österut på huvudvägen mot Mariehamn. Till min fasa fick jag se att man har klippt bort alla vackra blommor längs huvudvägen och längs cykel- och gångvägen i Eckerö.

Bästa Albin och Berit. Hur orkar ni bara reta upp er på allt från Badhusparken till stadsbussen och Röde orm? Vilken negativ och tråkig attityd! Vi har det ju så otroligt bra här på vårt fridfulla vackra Åland.

Det gläder mig att min kollega i finans- och näringsutskottet John Holmberg (Lib) ställer sig till den lilla skara, som börjat granska pensionsfondens arbete.

Talentia uppmärksammar i en insändare i Ålandstidningen (4.8) att det behövs samarbetsanda och drivkraft i Kommunernas socialtjänst k.f. (KST). Från KST:s sida uppskattas initiativet.

Barn i bild

Fler insändare