Publicerad 8 januari 2020 kl. 22:03

Viktigt med korrekta fakta

Tack för att du väljer Ålandstidningen!
I oroliga tider är det extra viktigt med pålitlig journalistik. Artiklar som innehåller samhällsviktig information om coronakrisen är därför öppna för alla på vår sajt.

Bruno Fransholm frågar sig på onsdagens insändarsida ”om det är fel att framföra sanningen i debatten”. I samma insändare påskiner han att Sannfinländarnas påståenden om Åland skulle vara väl underbyggda fakta och tar som exempel att Åland får ”bidrag från staten” och ”att ålänningarna inte har skulder som andra finländska medborgare”. Två påståenden, som används av Sannfinländarna både i riksdagen och i den offentliga debatten, och som är direkt felaktiga.

Åland får inga bidrag ur statsbudgeten. Folkbokförda på Åland är skattepliktiga till staten på exakt samma grunder som alla andra finländare, något som också tydligt framgår i finansministeriets förslag till statsbudget som alla riksdagsledamöter har som grund för sitt budgetarbete. För att finansiera de områden som enligt självstyrelselagen hör till Ålands behörighet får Åland sedan tillbakaen bestämd andel av de statliga skatter man betalat.

Det finns exakt statistik på hur stor andel av bland annat den statliga inkomst-, kapital- och samfundsskatten som Åland har betalat. Varje enskilt år sedan dagens system kom i kraft, år 1993, har Åland i dessa skatter betalat mer än 0,45 procent, som är nivån för dagens klumpsumma och den andel av statens samlade intäkter, exklusive nettoupplåning, som Åland i dag får tillbaka enligt självstyrelselagen. Klumpsumman är inte, och har aldrig någonsin varit, frågan om ett bidrag från staten.

Åland är inte heller skuldfritt. Ibland kommer påståenden om att samtidigt som kommuner i Finland är skuldsatta är Åland skuldfritt. Det här är dock en sanning med modifikation. Åländska kommuner är nämligen också skuldsatta, på samma sätt som de kommuner man jämför med i riket. Även om landskapet Åland som sådant inte har skulder har de åländska kommunerna det, i likhet med rikets kommuner, vilket gör påståendet om ”att ålänningarna inte har skulder som andra finländska medborgare” direkt felaktigt.

För mig har det alltid varit mycket viktigt att både i riksdagen och i den offentliga debatten se till att man håller sig till fakta, och inte snedvrider saker eftersom det kan leda till missuppfattningar och att felaktiga uppgifter i värsta fall blir grund för stereotyper hos allmänheten. Det här gäller inte minst också Ålandsfrågor.

Att medvetet bygga en argumentation på missuppfattningar, och på att snedvrida fakta, har ofta populistiska motiv. Det här är något som Sannfinländarna gjorde om Åland så sent som i december i riksdagen i samband med behandlingen av ändringen av Ålands självstyrelselag, och som i allra högsta grad var frågan om populism.

Mats Löfström

Ålands riksdagsledamot

I lagtingets debatt om tilläggsbudgeten förra veckan utlovades att redan denna vecka skulle finansministern och regeringen påbörja arbetet med nästa tilläggsbudget som skulle ha kommunernas behov i fokus.

Mitt i allt pandemimörker dyker ett nytt otrevligt ord upp: coronafyllan. För många barn blir hemmakarantänen ett dysfunktionellt helvete, på motsvarande sätt som under långhelger.

Saltviksborna intar rätt perspektiv på frågan (Ålandstidningen 27.3) när de ifrågasätter omfattningen av området som ska ingå i havsplanen.

I min senaste insändare om landskapet ska låna pengar från banken för att finansiera sin tilläggsbudget polemiserar jag mot uppfattningen att Paf-pengar är det enda rätta i detta nu.

Alltså vad händer, samhället sätter sina medmänniskor i en framtida psykisk ohälsa. Folk blir permitterade och andra får jobba dubbelt, skolbarn får uppgifter som om de hade två vuxna och inga syskon till hands.

Nu tycker jag att livsmedelsbutikerna inför ett nytt system med att på kassadisken införa ett mellanrum med en halv meter mellan varje ny kunds varor. Vi kan kalla det värnavstånd.

Hur entusiasmerar man sin personal när det är känt att man seglar i motvind? Jo, samtidigt som man informerar om permitteringarså ställs det krav på att personal ska komma till arbetet med egna skyddskläder!

Med anledning av lagtingets beslut om en tillfällig förhöjning av dagpenningen florerar det på sociala medier och till och med i lagtinget felaktig information i sakfrågor.

Vi har alla vaknat upp till en ny vardag med undantagstillstånd, distansundervisade barn och en intensiv sjukvård i beredskap att hjälpa de som drabbas av sjukdom.

Coronapandemin hotar förutom vår hälsa även vår grundläggande utkomst, finländskt arbete. Det största hotet för företagen är nu att kassaflödet sinar, vilket man inte löser enbart med statens omfattande stödåtgärder.

I fredagens Ålandstidingen under rubriken Lokalbörsen ligger Eckerölinjens aktier mellan 50 och 55 euro. Enligt förvaret i Ålandsbanken ligger värdet på 640/16, alltså 40 euro per aktie. Vilket är det rätta?

Lars Gustavsson

Ett stödpaket för permitterade på Åland i coronatider är ett utmärkt förslag från vår regering.

I ledaren ”Prioritera hellre än låna” gör redaktören ett försök att förklara varför det är bättre att använda Paf-pengar i stället för att låna pengar för att finansiera den tilläggsbudget som nu klubbats i lagtinget.

Barn i bild

Fler insändare