Publicerad 23 maj 2019 kl. 22:06

Vill Ålands socialdemokrater ha marknadsekonomi och ekonomisk utveckling?

Åländsk vänster representerade av sossarnas lagtingsgrupp bemöter undertecknades senaste insändare med att inte bemöta de sakfrågor som vi framförde om att "hållbar utveckling kräver resurser", och att marknadsekonomi och ekonomisk utveckling måste vara en grundsten för att klara en hållbar omställning. Vidare raljerar och förlöjligar man över person och att vi som parti håller fast vid marknadsekonomi och kallar det ”business as usual”. Varför inte "business unusual" där vi skapar ekonomiska incentiv för näringslivet att delta i bygget av ett hållbart samhälle.

Sossarna noterar inte överhuvudtaget, eller bemöter sakfrågorna i vårt debattinlägg, vilka lyfter fram att det är vad vetenskapen och forskarna kommer fram till som kommer att vara vägledande gällande varor och tjänster i framtidens marknadsekonomi.

Vi skriver vidare att de varor och tjänster som skall tillhandahållas på basen av människors kloka val kommer att vara produkter och tjänster som skall vara hållbart producerade på ett etiskt riktigt sätt. Också principen att förorenaren betalar är en god princip i syfte att gå mot ett koldioxidneutralt samhälle.

Vi säger också att en av de stora utmaningarna är att få människor på alla nivåer att ta tillvara den kunskap som vetenskapen och forskarna kommit fram till. Den dag vi alla på alla nivåer, allt från individer till stater tar åt oss av vetenskapen och forskarnas kunskap så börjar en omställning på riktigt. Där ligger den stora utmaningen och inte att förneka marknadsekonomi och ekonomisk utveckling.

Vi moderater har alltså en klar idè om hur man inom ramen för marknadsekonomi kan få till en hållbar omställning genom att löner och vinster skapas av företag som säljer hållbara etiskt riktiga produkter. Resurserna används sedan till olika delar av vår omställning. Ett bra exempel är de stora resurser som t.ex behövs för att upphandla hållbara fartyg med bästa teknik inom skärgårdsflottan.

För att ställa om vårt samhälle till ett mera hållbart samhälle krävs stora resurser på alla plan vilket vi exemplifierade genom olika exempel på såväl individ-,företags-. och offentlig nivå. Inget åländsk hushåll byter oljepanna, köper solpaneler, elbilar, mm utan ekonomiska resurser. Ingen forskning, innovationer och ny teknik kommer till utan resurser. Detta reflekterar knappt sossarna på trots att detta kommer att vara en stor ekonomisk utmaning för de åländska hushållen, företagen och offentlig sektor.

Ytterligare lyfte vi upp den oro vi känner av att allt fler ledande vänsterideologer och sympatisörer, så också åländska socialdemokrater nu på olika nivåer avfärdar BNP, marknadsekonomi och ekonomisk utveckling. I praktiken förklarar man genom dessa uttalanden marknadsekonomin som icke önskvärd, vilket är samma sak som att förorda ett samhälle utan resurser, och var skall sossarna då ta resurserna till en hållbar omställning och välfärd ifrån? I stället leder en sådan omdaning till korruption, arbetslöshet, social oro, minskning av hållbara investering m.m.

I sitt svar till oss lyfter även sossarna upp olika problem med Östersjön, biologisk mångfald och rovdrift vilka är frågor som vi är överens om, ja till och med hela målbilden kan vi vara överens om. Men de lösningar sossarna pekar på i form av olika projekt, lagstiftning och prioriteringar är väldigt diffusa och inte ens trovärdiga om resurser inte kan komma från en marknadsekonomi och ekonomisk utveckling.

Vi ställer därför dessa två öppna frågor till Ålands socialdemokrater:

1.Förordar ni fortfarande ett samhälle som grundar sig på marknadsekonomi, ekonomisk utveckling och tillväxt där BNP mäts länder emellan? (Sannolikt kompletterat med mätning av välmående, s.s Nya Zeeland)

2. Ni lyfter också fram att lagstiftning skall användas i er omställning. Berätta gärna vilka typer av lagstiftningar ni tänker använda. Är det MERA detaljstyrning av människors vardag? Olika typer av förbud och tvång? Skattehöjningar eller något annat?

Jörgen Strand

Anette Holmberg-Jansson

Peter Enberg

Roger Jansson

Björn Geelnard

Daja Rothberg

Tomas Boedeker

Clas Öfverström

Annika Karlsson

Björn Hägerstrand

Liberalernas John Holmberg (JH) skjuter rejält från höften när han bemöter mitt debattinlägg ”Tänk att det krävdes en pandemi”. Man kan nästan tro att Holmberg sitter i aktern på fartyget och fiskar.

Journalistförbundet skriver på sin hemsida:

Att leva i verkligheten är viktigt, inte minst som politiker. Det verkar bestämt som om lantrådet Veronica Thörnroos och jag själv befunnit oss i parallella universum de senaste åren.

Runa Lisa Jansson skriver i en insändare att skattemyndigheterna gör allt för många utredningar, skickar onödiga skattebeslut och som en följd av detta har behov av att öka personalen.

De allra flesta finländare och ålänningar tar coronaviruset på mycket stort allvar och följer alla rekommendationer mycket noga, vilket är en fantastiskt fin sak och styrka i vårt samhälle.

”Ansökte om utkomststöd – erbjöds tält och sovsäck” var rubriken i torsdagens Ålandstidning. ”Ålänningarna måste garanteras ett skyddsnät, ett nät som inte får vara håligt i vissa kommuner” skrev man i Nya Ålands ledare samma kväll.

Fyra miljoner av Sveriges besökare är finländare.

Det är alldeles klart att skattemyndigheterna hela tiden känner ett utökat behov av sysselsättning. Man skickar ut ett flertal skrivelser om olika beskattningsbeslut och verkningarna av dessa.

Tips till ÅCA: Gör som Ålands skogsindustrier och sänk priset på råvaran. Då blir det större vinst.

”Ekonom”

Bästa vandrare! I går då jag läste tidningen angående djurkadaver på en vandringsled på Vårdö, suckade jag lite och tänkte ännu en gång – nu får sig jägarna en känga, igen...

För en tid sedan kunde vi läsa om allt lägre nativitetstal i Finland och på Åland. Endast tre kommuner på Åland har ett födelseöverskott.

Röda korset Ålands distrikt önskar uttrycka sitt starka stöd för Erika Bomans gästledare i Ålandstidningen den 5 augusti. Åland behöver stärka sin kapacitet för psykiskt stöd och psykisk första hjälp på alla plan.

I sin krönika den 24 juli konstaterar biträdande professor i nationalekonomi Edvard Johansson: ”Även om det inte finns någon exakt gräns för när en stats skuldsättning blir för stor...” (i sig ett ganska märkligt konstaterande, med tanke på EU:s S

Barn i bild

Fler insändare