Publicerad 23 maj 2019 kl. 22:06

Vill Ålands socialdemokrater ha marknadsekonomi och ekonomisk utveckling?

Åländsk vänster representerade av sossarnas lagtingsgrupp bemöter undertecknades senaste insändare med att inte bemöta de sakfrågor som vi framförde om att "hållbar utveckling kräver resurser", och att marknadsekonomi och ekonomisk utveckling måste vara en grundsten för att klara en hållbar omställning. Vidare raljerar och förlöjligar man över person och att vi som parti håller fast vid marknadsekonomi och kallar det ”business as usual”. Varför inte "business unusual" där vi skapar ekonomiska incentiv för näringslivet att delta i bygget av ett hållbart samhälle.

Sossarna noterar inte överhuvudtaget, eller bemöter sakfrågorna i vårt debattinlägg, vilka lyfter fram att det är vad vetenskapen och forskarna kommer fram till som kommer att vara vägledande gällande varor och tjänster i framtidens marknadsekonomi.

Vi skriver vidare att de varor och tjänster som skall tillhandahållas på basen av människors kloka val kommer att vara produkter och tjänster som skall vara hållbart producerade på ett etiskt riktigt sätt. Också principen att förorenaren betalar är en god princip i syfte att gå mot ett koldioxidneutralt samhälle.

Vi säger också att en av de stora utmaningarna är att få människor på alla nivåer att ta tillvara den kunskap som vetenskapen och forskarna kommit fram till. Den dag vi alla på alla nivåer, allt från individer till stater tar åt oss av vetenskapen och forskarnas kunskap så börjar en omställning på riktigt. Där ligger den stora utmaningen och inte att förneka marknadsekonomi och ekonomisk utveckling.

Vi moderater har alltså en klar idè om hur man inom ramen för marknadsekonomi kan få till en hållbar omställning genom att löner och vinster skapas av företag som säljer hållbara etiskt riktiga produkter. Resurserna används sedan till olika delar av vår omställning. Ett bra exempel är de stora resurser som t.ex behövs för att upphandla hållbara fartyg med bästa teknik inom skärgårdsflottan.

För att ställa om vårt samhälle till ett mera hållbart samhälle krävs stora resurser på alla plan vilket vi exemplifierade genom olika exempel på såväl individ-,företags-. och offentlig nivå. Inget åländsk hushåll byter oljepanna, köper solpaneler, elbilar, mm utan ekonomiska resurser. Ingen forskning, innovationer och ny teknik kommer till utan resurser. Detta reflekterar knappt sossarna på trots att detta kommer att vara en stor ekonomisk utmaning för de åländska hushållen, företagen och offentlig sektor.

Ytterligare lyfte vi upp den oro vi känner av att allt fler ledande vänsterideologer och sympatisörer, så också åländska socialdemokrater nu på olika nivåer avfärdar BNP, marknadsekonomi och ekonomisk utveckling. I praktiken förklarar man genom dessa uttalanden marknadsekonomin som icke önskvärd, vilket är samma sak som att förorda ett samhälle utan resurser, och var skall sossarna då ta resurserna till en hållbar omställning och välfärd ifrån? I stället leder en sådan omdaning till korruption, arbetslöshet, social oro, minskning av hållbara investering m.m.

I sitt svar till oss lyfter även sossarna upp olika problem med Östersjön, biologisk mångfald och rovdrift vilka är frågor som vi är överens om, ja till och med hela målbilden kan vi vara överens om. Men de lösningar sossarna pekar på i form av olika projekt, lagstiftning och prioriteringar är väldigt diffusa och inte ens trovärdiga om resurser inte kan komma från en marknadsekonomi och ekonomisk utveckling.

Vi ställer därför dessa två öppna frågor till Ålands socialdemokrater:

1.Förordar ni fortfarande ett samhälle som grundar sig på marknadsekonomi, ekonomisk utveckling och tillväxt där BNP mäts länder emellan? (Sannolikt kompletterat med mätning av välmående, s.s Nya Zeeland)

2. Ni lyfter också fram att lagstiftning skall användas i er omställning. Berätta gärna vilka typer av lagstiftningar ni tänker använda. Är det MERA detaljstyrning av människors vardag? Olika typer av förbud och tvång? Skattehöjningar eller något annat?

Jörgen Strand

Anette Holmberg-Jansson

Peter Enberg

Roger Jansson

Björn Geelnard

Daja Rothberg

Tomas Boedeker

Clas Öfverström

Annika Karlsson

Björn Hägerstrand

Det är med glädje man läser att finska statsägda Finferries beställer och bygger en ny miljövänlig färja till den åländska skärgårdstrafiken, detta trots lagtingets och landskapsregeringens beslutsångest i ärendet.

I tidningarna och i Ålands radio presenterades i går onsdag den sista utredningen av Henricson Ab i kommunreformsarbetet.

Geologi borde i en perfekt värld debatteras av geologer, inte av amatörer såsom jag själv eller Bengt Eriksson. Men nu är vi där, insändare i båda tidningar samt stor artikel med krigsrubriker i Nya Åland.

Valet må vara över men nu börjar det viktiga arbetet. Vi har en ny regering.

I en insändare i Ålandstidningen 11.11 gör Anders Gustavsson ovetenskapliga och felaktiga påståenden om vad forskning visar gällande risker med mikrovågsstrålning från mobiler, basstationer, wifi och nu aktuella 5G.

Jens Boeving skriver ett lite osammanhängande inlägg som jag tror ska stöda Stellan Egelands (Ob) påstådda icke-rasism genom att hänvisa till handtecknet som Egeland gjorde flera gånger under valvakan.

Budgeten för Åland visar och har under flera år visat på rejäla underskott, vissa år ner mot -18 miljoner euro.

Den goda nyheten den här veckan, åtminstone än så länge, är att en ny regering på Åland har börjat hitta sin form och sammansättning. Den dåliga nyheten är att inte Liberalerna finns med bland de partier som ska utveckla Åland den närmaste tiden.

Annika Sjölund (HI) och Mats Perämaa (Lib), båda kända åländska profiler med skärgårdsbakgrund har i livligt kommenterade inlägg på Facebook uttryckt sina farhågor med riskerna vid en olycka i den aktuella Föglötunneln.

I en insändare i fredagens Ålandstidningen påstår Lisa Gustavsson att mobilstrålning ”ger dna-skador, neurologiska sjukdomar och cancer”.

De första Norden-föreningarna i Danmark, Norge och Sverige bildades 1919 och firar 100-årsjubileum i år. Näst efter kom Island 1922 och Finland 1924.

Den nya nationella strategin för psykisk hälsa ger ramar kring hur vi i Finland ska jobba med psykisk hälsa fram till år 2030.

ÅHS chef för primärvården, svara gärna på hur ni tänker när ni inte sätter in ordinarie tjänster när det tydligt finns behov av det?

Barn i bild

Fler insändare