Publicerad 18 september 2019 kl. 22:06

Visst får det kosta!

Vad kostar det oss att inte tänka tillräckligt långsiktigt? Vad kostar det samhället att inte hjälpa de unga i tid? I Sverige är det i varje årskull 20 procent som inte går ut med betyg. Det kostar samhället hundratals miljarder kronor för varje årskull. Vi har inte råd att göra samma misstag.

Nationalekonom Ingvar Nilsson menar att en budget i balans i dag kan ge förödande kostnader i framtiden.

Nilsson höll två föreläsningar i ämnet på Åland i veckan. Ord som kastat om i mitt huvud och som påverkat siffermänniskan inom mig mycket starkt. Genom att inte satsa på de unga som behöver extra resurser i skolan, förskjuter vi istället kostnaden på framtiden.

Att ge barn med specialbehov förutsättningar till individanpassad skolgång kan spräcka budgetramarna under några år i grundskolan. Men genom att få grundfärdigheter som möjliggör fortsatt skolgång, minskar riskerna för utanförskap som kommer av att man inte antas till fortsatta studier, att drabbas av arbetslöshet och följderna av detta.

Om man ser till vad som då händer med dessa barn om man inte ger dem förutsättningarna, så förskjuts problemet i stället till andra sektorer. Inom det kommunala är det främst socialvården med utkomststöd och sysselsättningsåtgärder som tenderar att belastas. Även andra delar av samhället riskerar att belastas hårt, såsom hälso- och sjukvården, rättsväsendet och andra myndigheter.

Kommunernas tjänstemän borde därför utbildas i de system som de facto finns och som är utvecklade för att påvisa kostnadsbelastningen på nämnda sätt. Det är viktigt att vi politiker ger tjänstemännen möjlighet till flexibilitet och elasticitet där tillräckliga resurser för barn och ungdomar värderas enligt andra mätinstrument än det görs idag. Detta eftersom personer som inte får tillräckligt med stöd i skolan riskerar att drabbas av livslångt utanförskap. Ett utanförskap som kostar oerhört mycket för samhället, och framför allt för individen själv.

Miina Fagerlund (S)

Inför kommande mandatperiod ligger en kommunreform på bordet där 15 av Ålands 16 kommuner förväntas slås ihop till tre.

Vi vill investera i alla människor. De med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) får inte det stöd de behöver. Linda Jenssens bok Inkluderingskompetens visar hur enkelt det skulle vara att NPF-säkra dagis och alla skolstadier.

Alla som utbildat sig i utlandet och som tvekar komma hem igen: Kom hem efter utbildningen och bygg upp ditt land med ett eget system som är anpassat till 30.000 invånare.

Det handlar om mod, om uthållighet, att vara tydlig, att veta vart man är på väg och att driva sin linje. Jag vill är en bra början på en mening!

Man vill gärna fokusera på det fysiska våldet eftersom det verkar lättast att identifiera.

Delgeneralplanen för centrum är i sitt slutskede och kommer, förhoppningsvis, att klubbas inom några månader. Stan har många intressanta projekt framför sig men ett område som borde prioriteras är norra Mariehamn.

Vi lever i ett kunskapssamhälle i ständig utveckling. Den åländska befolkningen har genom tiderna gått mot framtiden med kunskap som inhämtats på eller utanför Åland.

Beslutet om fiskekvoterna som togs den 14 oktober är mycket allvarligare än att fiskekvoter minskas eller förbjuds. Den åländska självstyrelsen har fått sig ytterligare en knäpp på näsan.

En av de mest akuta frågorna som vi måste ta tag i staden omgående är vårt enorma problem med demens- och äldrevården. Det är också en av Moderaternas stora valfrågor.

Var sker den offentliga servicen? Landskapet ansvarar för gymnasialutbildningen och Ålands hälso- och sjukvård där kommunerna i tiden hade ett medfinansieringsansvar.

I dag uppmärksammas den internationella ryggdagen. Temat för i år är att aktivera ryggen eller ”Get Spine Active”. Sedan 2012 har syftet med World Spine Day varit att öka medvetenhet om ryggsmärta och andra ryggbesvär.

De allra flesta ålänningarna värdesätter att sjukvård, skola och äldreomsorg fungerar och prioriteras. I en valrörelse lovas det mycket och just välfärden är populär att värna om.

Kommunernas socialtjänst, KST, förefaller vara en bra reform. Med införandet av KST får vi förutsättningar för ett bättre fungerande barnskydd som också fungerar på samma sätt över hela Åland.

Barn i bild

Fler insändare