Publicerad 1 januari 2019 kl. 22:00

Barnfattigdomen kan inte tillåtas att öka

Att så många finländska barn lever i fattigdom är förfärande.

Kommentarer (6 st)

Vad är fattigdom ? Själv gick

Vad är fattigdom ? Själv gick jag under min skoltid klädd i samma hemstickade tröja och samma byxor under ett helt läsår. Vi var inte fattiga , snarare tvärtom.Märkeskläder ? Vad var det ? Nyaste telefon , surfplatta , dator osv osv ? Kanske inte fattigdomen ökat , kanske normen för fattigdom ändrats ? Är jag fattig om jag tex inte har råd att köpa en ny bil ?Fattig är man när man inte har tak över huvudet eller mat att sätta på bordet. Orden har tappat sin betydelse !

Tack Benita för en varm och

Tack Benita för en varm och medkännande ledare! Av erfarenhet vet jag att skolbarn kan mobbas av den enkla orsaken att de inte byter kläder varenda dag och/eller inte har märkeskläder. Som gammal lärare förfäktade jag att skoluniform skulle införas; jag har inte ändrat mig. Tvärtom. Det skulle åtminstone föra med sig att en mobbningsorsak skulle försvinna.

Då var det åländska startfältet inför riksdagsvalet klart. Ett startfält med goda kandidater och där utgången kanske är säkrare än någonsin.

Om det nya vindkraftstödet blir verklighet gynnar det både näringslivet och miljön, utan att notan för skattebetalarna behöver bli speciellt stor.

Åland ska vara ett öppet samhälle. Ett samhälle som inte stänger ute kompetens och inte stänger dörrar för sina egna medborgare. Att ställa finska behörighetskrav inom socialvården på Åland är därför djupt olyckligt.

I måndags klubbade en nästa tom riksdag lagpaketet som ger underrättelsetjänsterna utökade möjligheter att avlyssna medborgarna.

Bland fjolårets nyord hittar man ”flygskam” och ”klimatångest”. Båda två indikerar att fenomen relaterade till klimatet skapar både ångest och skam – frågan är om det inverkar på klimatfrågorna.

Att den Europeiska centralbanken (ECB) skjuter upp sin planerade räntehöjning och inför nya stöd för banksektorn är ett illavarslande tecken för den europeiska ekonomin.

Sagan om det framgångsrika Åland lever fortsättningsvis kvar, men är det faktiskt en korrekt bild?

Enväldigt meddelade Juha Sipilä i går att regeringen avgår. Var står nu de åländska frågorna som landskapsregeringen förhandlat fram med sittande regering i Helsingfors?

Ålands synlighet måste stärkas. Det handlar om identitet men lika mycket om att få potentiella samarbetspartners att få upp ögonen för landskapet. Vi har mycket att vinna på att stärka bilden av oss själva utanför Ålands gränser.

Nobelpriset i litteratur är räddat, men utdelaren Svenska Akademien är fortfarande rejält skadeskjuten. Den aviserade förnyelsen av prisarbetet är ett lika välkommet som nödvändigt steg mot att rädda denna för litteraturen så viktiga utmärkelse.

Det åländska näringslivet har stora problem, trots det finns det få tecken på att näringspolitik blir en av höstens viktigaste valfrågor.

Inget samhälle kan strunta i vad man tycker i de minsta enheterna, i byarna av olika storleksordning.

Ålänningarnas rätt till självbestämmande tas lätt för given. Men historien talar sitt tydliga språk: Vi måste dagligen kämpa för att kunna fortsätta som ett självstyrande folk.
Ålandstidningen har, nu och framöver, en viktig roll i detta.

Barn i bild

Fler ledare