Publicerad 23 januari 2019 kl. 22:00

Förändrade matvanor bara en fråga om tid

Max 200 gram rött kött i veckan och ett fördubblat intag av nötter, frukt, grönsaker och baljväxter mot dagens nivå –det är den hållbara gränsen om vi ska klara planetens försörjning, visar den första vetenskapliga sammanställningen av mat, hälsa och hållbarhet.

Kommentarer (5 st)

Ålandstidningen fortsätter

Ålandstidningen fortsätter sin resa mot att bli en socialistisk aktivisttidning. De stora frågorna Ålandstidningen idag ägnar sig åt är att propagera för en fri flyktinginvandring, att vara en miljöalarmist och okritiskt framföra argument som inte forskningen står bakom samt generella genusfrågor. Idag ägnar ingen tidningen ingen kraft på att analysera och kritiskt granska förd regerings- och oppositionspolitik. Att tidningen fungera som socialisternas språkrör kan inte vara bra för den åländska demokratin på sikt. Åland behöver ha en oberoende tidning vars nyheter gemene man och kvinna kan lita på. Så är det definitivt inte idag då varje ledare osv skrivs efter en utstuderad vänsteragenda. Det tragikomiska är att journalisterna på tidningen inte ens försöker dölja denna agenda, de står stolt upp för sin västerideologi.

För att äta så hållbar mat

För att äta så hållbar mat som möjligt, ska man konsumera maten så nära produktionen som möjligt. Gärna köpa direkt från producenten. Det är hälsosamt att dra ner på köttet - och när man äter kött så ska det vara närproducerat. Då man övergår till mer frukt och grönt måste man vara noga med var och hur dessa produkter är producerade. Är dom inhemska eller är dom producerade i länder där de inte är hållbart producerade? Enligt EAT-rapporten ska vi fördubbla konsumtionen av nötter. Hur stor del av världens produktion av nötter är hållbart producerade? De odlas ofta i länder där det är stor brist på vatten. Finland och Åland har redan idag en av världens mest hållbara livsmedelsproduktion och man jobbar hela tiden med att bli ännu bättre. På Åland implementeras som bäst "Ålands hållbara livsmedelsstrategi" https://drive.google.com/file/d/0B7Op6EG9Q3uWMmlxOWx6S093MkU/view

På den numera så föraktade

På den numera så föraktade självhushållningens tid odlade vi våra grönsaker själva och producerade det mesta av våra livsmedel här på Åland. Vi levde nära naturen, och tog till vara naturens resurser, såsom bär och svamp, som var en del av vår mathållning. Efter en generation av snabbmat och nyttjande av produkter som skeppats hit från olika delar av världen så är vi nu tillbaka på ruta ett. Vi rekommenderas att leva mer på det som naturen ger oss, och som producerats här på Åland, eller i våra närområden. Fas då är vi ju osolidariska mot dem i andra delar av världen, som får sin inkomst av det som skeppats hit och förbrukats av oss!! Hur vi än gör, gör vi tydligen fel. Allt kan användas mot oss, eller för oss, beroende på hur de politiska vindarna för tillfället rör sig. Inte lätt att vara människa i dessa tider.

Reaktionerna på branden i Notre-Dame påminner oss om byggnadsverkens betydelse för vår gemensamma självbild. Att sörja förlusten av historiska skatter är en nyttig övning i att vara människa.

Man kan konstatera att Finland nu, efter riksdagsvalet, uppvisar samma politiska profil som många andra EU-länder. Valet står mellan vänsterliberala och nationalistiska partier och i många länder är det svårt att få ihop stabila regeringar. Tänk bara på de svenska våndorna denna vinter.

Spänningen uteblev när de åländska väljarna hade sagt sitt. Som förväntat blev listan med Mats Löfström och Johan Ehn de klara vinnarna. Övriga kandidater hade inte mycket att sätta emot och valet var redan avgjort när förhandsrösterna presenterades.

Valdagen närmar sig och i morgon söndag är det dags att välja Ålands representant till den finländska riksdagen. Riksdagsledamoten kan och ska påverka den finländska politiken i en för Åland positiv riktning. Du väljer vem du tycker är bäst lämpad för uppdraget.

Den nya psykiatriutredningen kan bli en god grund för brådskande reformer.

Att sänka den högsta tillåtna hastigheten till 50 kilometer i timmen löser inte det grundläggande feltänket bakom de så kallade traktorbilarna för 15-åringar.
Remissvaren pekar på en rad andra problem.

Den pågående processen i Högsta förvaltningsdomstolen gällande Gustaf Widéns mark på Föglö visar att äganderätten inte är av primärt intresse för landskapsregeringen. Både lagstiftningen och dess uttolkning behöver förändras för att en långsiktig förvaltning av mark ska möjliggöras.

Vattnet, denna ädelåländska naturtillgång, mår inte bra. Statusen för det ekologiska läget ligger på en måttlig nivå i mellan- och ytterskärgården medan situationen i innerskärgården är otillfredsställande, enligt en ny undersökning.

Frågan om fördelningen av samfundsskatterna och tvisten mellan landskapsregeringen och Jomala kommun är mer än juridik. Mariehamn har fått andras pengar och landskapsregeringen förefaller inte vilja ta tag i problemet. Detta samtidigt som gemene Jomalabo står ensam kvar med Svarte Petter. En Svarte Petter som bär med sig en betydande risk för högre skatter.

Årets Kastelholmssamtal kretsade kring det angelägna problemet med att politiska meningsmotståndare blir allt sämre på att förstå varandra.
Synd att ingen sådan bjöds in till panelen.

Är det något som väcker debatt så är det skärgårdstrafiken. Alla har åsikter om och hur den ska läggas upp och diskussionen fastnar ofta i teknik och tekniska lösningar. Detta samtidigt som den stora frågan om den åländska skärgårdens framtid lyser med sin frånvaro.

Åland behöver omedelbart en ny, starkare och tydligare, djurskyddslag som gör det lättare att omhänderta djur som far illa och som ger ÅMHM rätt att utfärda djurhållningsförbud. Fler djur ska inte behöva dö av svält.

När förändringens vindar blåser starkt och politiska löften avlöser varandra är det viktigt att komma ihåg vad som har byggt upp vårt samhälle, nämligen sparande och företagande. Konservatismen erbjuder en syn på samhället som både bevarar det goda och samtidigt bejakar genomtänkta förändringar.

Barn i bild

Fler ledare