Publicerad 5 mars 2019 kl. 22:00

Näringspolitik borde bli en av valfrågorna

Det åländska näringslivet har stora problem, trots det finns det få tecken på att näringspolitik blir en av höstens viktigaste valfrågor.

Kommentarer (4 st)

Naturligtvis har Åland halkat

Naturligtvis har Åland halkat efter näringspolitiskt och har 8 bortkastade år bakom sig och orsaken är lätt att konkretisera. De så kallade borgerliga partierna, C och L, sätter sig gladeligen i famnen på S som därtill idag innehar en stor och inom partiet stark yttervänsterfalang. Orsaken till att både C och L hittat S som en samarbetspartner är att dessa två partier ligger i en maktstrid. Partiernas inbördes intriger går före Ålands intressen och detta borde Ålandstidningen granska närmare eller åtminstone belysa. Alla vet att politikerna kommer att säga att kommande valresultat styr den framtida regeringskonstellationen men de borgerliga väljarna förtjänar att få veta. Vilka partier är beredda att sätta sig i famnen på S kommande 4 år och vilka partier är inte beredda att för makten offra sin ideologi? Samarbetet med S har också lett till att personer som politisk egentligen borde ses som socialister har sökt sig till både L och C och detta beskrivs som att partierna har högt till tak. Och att nämnda partier attraherar politiker med socialistiska värderingar är inte konstigt då samarbetet med S lett till att partierna har gjort en historiskt stor vänstersväng. forts

Idag ligger frågor som klimat

Idag ligger frågor som klimat, feminism, HBTQ, bidrag och socialistisk rättvisepolitik mycket högre på agendan än närings- och skattepolitik. Inte oviktiga frågor men definitivt inte frågor som borgerliga partier traditionellt går till val på.

Stadsarkitekt Sirkka Wegelius utmanar gränserna för hur en tjänsteman får uttrycka sig, men på samma gång är vi alltid i behov av människor som inte är rädda för att säga sanningen.

Vem vinner och vem kanske till och med försvinner i det stundande riksdagsvalet? Och hur kan en kommande regering i Helsingfors se ut, en regering som de åländska politikerna ska förhålla sig till?

Då var det åländska startfältet inför riksdagsvalet klart. Ett startfält med goda kandidater och där utgången kanske är säkrare än någonsin.

Om det nya vindkraftstödet blir verklighet gynnar det både näringslivet och miljön, utan att notan för skattebetalarna behöver bli speciellt stor.

Åland ska vara ett öppet samhälle. Ett samhälle som inte stänger ute kompetens och inte stänger dörrar för sina egna medborgare. Att ställa finska behörighetskrav inom socialvården på Åland är därför djupt olyckligt.

I måndags klubbade en nästa tom riksdag lagpaketet som ger underrättelsetjänsterna utökade möjligheter att avlyssna medborgarna.

Bland fjolårets nyord hittar man ”flygskam” och ”klimatångest”. Båda två indikerar att fenomen relaterade till klimatet skapar både ångest och skam – frågan är om det inverkar på klimatfrågorna.

Att den Europeiska centralbanken (ECB) skjuter upp sin planerade räntehöjning och inför nya stöd för banksektorn är ett illavarslande tecken för den europeiska ekonomin.

Sagan om det framgångsrika Åland lever fortsättningsvis kvar, men är det faktiskt en korrekt bild?

Enväldigt meddelade Juha Sipilä i går att regeringen avgår. Var står nu de åländska frågorna som landskapsregeringen förhandlat fram med sittande regering i Helsingfors?

Ålands synlighet måste stärkas. Det handlar om identitet men lika mycket om att få potentiella samarbetspartners att få upp ögonen för landskapet. Vi har mycket att vinna på att stärka bilden av oss själva utanför Ålands gränser.

Nobelpriset i litteratur är räddat, men utdelaren Svenska Akademien är fortfarande rejält skadeskjuten. Den aviserade förnyelsen av prisarbetet är ett lika välkommet som nödvändigt steg mot att rädda denna för litteraturen så viktiga utmärkelse.

Inget samhälle kan strunta i vad man tycker i de minsta enheterna, i byarna av olika storleksordning.

Barn i bild

Fler ledare