Publicerad 14 maj 2019 kl. 22:06

Ny skollag på gott och ont

Utkastet till ny lag om barnomsorg och grundskola innehåller flera förbättringar, men uppvisar också tendenser till centralstyrning från landskapets sida gentemot kommunerna. Resultatet av den pågående remissrundan får avgöra vilket det slutliga intrycket av lagen blir.

Kommentarer (2 st)

Det låter lite långsökt att

Det låter lite långsökt att tala om "centralstyrning" när vi pratar om en total befolkningsmängd på ca 30.000 personer. Det är väl rätt naturligt att Landskapet tar över över områden som vissa kommuner är för små eller har för dålig ekonomi för att upprätthålla. Man får intrycket att ledarskribenten tycker kommunernas bestämmanderätt är viktigare än att skolbarn får rätt till exempelvis stöd i skolan, kurator eller psykolog. Vissa kommuner har svårt att tillämpa alla lagar som finns på grund bristande resurser, både ekonomiskt och personalmässigt. Då är det ju inte konstigt eller illavarslande att Landskapet ser till att skolbarn får de resurser de har rätt till, även om det inte sker inom kommunens ramar.

Dessvärre har allas vår

Dessvärre har allas vår Landskapsregering – med Fru Kommunministern i spetsen – för lång tid framöver ”lyckats” mer eller mindre sabotera varje kommunal önskan om samverkan angående, bland annat, just det som Du är ute efter. Tro bara inte att ett regerings-välsignat, som österbottningar säger, ”påsaatrampande” inom kommunala ramar skulle göra omsorgen om skolbarn vare sig bättre eller billigare! Därtill är tydliga exempel om motsatsen allt för många runt om oss.

Ålandstidningens granskning av Åland miljö- och hälsoskyddsmyndighet visar upp en myndighet i kaos. Nu krävs omedelbara åtgärder. Något annat kan inte förväntas. Djur ska inte riskera att lida på grund av brister i administration och ledarskap.

Ägaren landskapet och Paf fattade det enda anständiga beslutet och ersätter alltså de 15 förskingringsdrabbade företagen.
Spel är dock i grunden en problematisk verksamhet.

Den kommande höjningen av lagtingsledamöternas löner är inte beställd av väljarna. Den är inte heller ett resultat av utbud och efterfrågan. När den i höst blir ett faktum kan man bara hoppas att den ger goda effekter.

Klimatförändringen i Östersjön är snabbast i hela världen, snabbare än i Arktis. Så uttryckte sig professor Erik Bonsdorff i sitt tal vid Östersjöfondens prisutdelning nyligen. Klimatet är, föga överraskande, en av de viktigaste frågorna i det stundande EU-valet.

Det är först i tider av kris som hoppet verkligen behövs sägs det. I så fall är 2019 ett år när behovet är större än någonsin.

Den nya politiska rörelsen Hållbart initiativ är ett välkommet tillskott på den politiska kartan.
Att lyfta upp hållbarhetsaspekterna tvingar alla åländska politiker att skärpa argumenten för sina olika versioner av det goda samhället.

Att stigande bensinpriser skapar grogrund för missnöje är inte alls oväntat. Människors dagliga transportbehov gör att skattehöjningar på drivmedel blir mycket konkreta i vardagsekonomin. De senaste proteströrelserna har generellt ytterst rimliga krav och förtjänar att tas på allvar.

Nästa vecka går Europa till val. Ytterlighetspartierna kommer inte att ta makten, men bli betydligt större. Det måste leda till en diskussion om vad EU ska vara.

När det blir dags för framtidens historiker att se tillbaka på vår tid så kommer en sak att vara väldigt tydlig; hur kommunikationerna snabbt förändrades och hur detta påverkade samhället och hur vi talar om olika samhällsfrågor. Och det har betydelse, det snabba och hetsiga debattklimatet påverkar politiker och hur man löser politiska frågor.

Inget byggnadsförbud för Boreniuska huset. Det är ett välkommet beslut för alla som vill att Åland även fortsättningsvis ska ha ett levande centrum.

Antti Rinne lyckades locka och pocka Centern att acceptera att vara med i regeringsförhandlingarna. Men det är ett sargat parti med en lam anka som ordförande – hur påverkar det läget kring förhandlingsbordet?

Upp till en miljon av världens uppskattningsvis åtta miljoner växt- och djurarter hotas av utrotning, många inom de närmaste decennierna. Slutsatsen i FN:s vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald är skrämmande.

I dag finner vi ålänningar på olika scener runt om i hela Europa. Det åländska kulturlivet har tagit fram en mängd olika talanger som nu lever sin dröm och fungerar som goda Ålandsambassadörer.

Barn i bild

Fler ledare