Publicerad 9 december 2018 kl. 22:00

Sorglig debatt om FN:s migrationsavtal

Det FN-ramverk som var tänkt att innebära en mer human global migrationspolitik har i stället blivit ett tecken på hur starka de extrema åsikterna om flyktingar och deras rättigheter vuxit sig på bara några år.

Kommentarer (2 st)

Ett migrationsavtal, som inte

Ett migrationsavtal, som inte undertecknas av USA, Kina, Ryssland, Japan, Australien, Japan o i princip Öst-Europa visar nog att det finns "mörka" krafter på många håll. Även Norge, Danmerk och Schweiz lär bli utanför. Då kan man nor lätt räkna ut vart migranterna kommer. Inte lär de fara till Indien...

Svenska journalistförbundet

Svenska journalistförbundet är kritiskt till att Svenska regeringen skall underteckna FNs ramavtal för migration. " Det gör i förlängningen att pressfriheten undergrävs " säger SJF- ordförande Jonas Nordling till Svenska Dagbladet. USA , Australien, Polen,Tjeckien,Slovakien,Estland, Österrike,Kroatien,Schweiz,Ungern,Bulgarien,säger nej. Tveksamma är Tyskland,Belgien och Nederländerna. Många frågar sig varför man skall underteckna ett avtal om det ej är bindande, och flera länder befarar att avtalet blir bindande så småningom. En del säger att avtalet är politiskt bindande och därigenom blir det i praktiken juridiskt bindande. Alla som har en dator kan googla eller läsa vad andra än ÅT har för åsikter om avtalet. Fakta är aldrig fel !

Då var det åländska startfältet inför riksdagsvalet klart. Ett startfält med goda kandidater och där utgången kanske är säkrare än någonsin.

Om det nya vindkraftstödet blir verklighet gynnar det både näringslivet och miljön, utan att notan för skattebetalarna behöver bli speciellt stor.

Åland ska vara ett öppet samhälle. Ett samhälle som inte stänger ute kompetens och inte stänger dörrar för sina egna medborgare. Att ställa finska behörighetskrav inom socialvården på Åland är därför djupt olyckligt.

I måndags klubbade en nästa tom riksdag lagpaketet som ger underrättelsetjänsterna utökade möjligheter att avlyssna medborgarna.

Bland fjolårets nyord hittar man ”flygskam” och ”klimatångest”. Båda två indikerar att fenomen relaterade till klimatet skapar både ångest och skam – frågan är om det inverkar på klimatfrågorna.

Att den Europeiska centralbanken (ECB) skjuter upp sin planerade räntehöjning och inför nya stöd för banksektorn är ett illavarslande tecken för den europeiska ekonomin.

Sagan om det framgångsrika Åland lever fortsättningsvis kvar, men är det faktiskt en korrekt bild?

Enväldigt meddelade Juha Sipilä i går att regeringen avgår. Var står nu de åländska frågorna som landskapsregeringen förhandlat fram med sittande regering i Helsingfors?

Ålands synlighet måste stärkas. Det handlar om identitet men lika mycket om att få potentiella samarbetspartners att få upp ögonen för landskapet. Vi har mycket att vinna på att stärka bilden av oss själva utanför Ålands gränser.

Nobelpriset i litteratur är räddat, men utdelaren Svenska Akademien är fortfarande rejält skadeskjuten. Den aviserade förnyelsen av prisarbetet är ett lika välkommet som nödvändigt steg mot att rädda denna för litteraturen så viktiga utmärkelse.

Det åländska näringslivet har stora problem, trots det finns det få tecken på att näringspolitik blir en av höstens viktigaste valfrågor.

Inget samhälle kan strunta i vad man tycker i de minsta enheterna, i byarna av olika storleksordning.

Ålänningarnas rätt till självbestämmande tas lätt för given. Men historien talar sitt tydliga språk: Vi måste dagligen kämpa för att kunna fortsätta som ett självstyrande folk.
Ålandstidningen har, nu och framöver, en viktig roll i detta.

Barn i bild

Fler ledare