Publicerad 16 augusti 2018 kl. 22:00

Ytterkanterna på frammarsch

Svensk politik har länge präglats av förutsägbarhet, men det verkar för tillfället vara slut med det.

Kommentarer (1 st)

Den här ledaren kom i rättan

Den här ledaren kom i rättan tid, den. Väl förankrad i verkligheten! Nu kan man åter känna sig tillfreds med Ålandstidningen. Om Sverige Demokrater (SD), om dem må man tycka vad man vill. Igår, torsdag – enligt Novus – hade SD:s försprång över Moderaterna (M) ökat till 3,5 procentenheter. Medan sossarnas (S) ledning över SD minskat till 2,7 procentenheter. Stefan Löfven ligger nu alltså snubblande nära till att missa Statsministerposten. Och ändå fortsätter han sitt idoga arbete med att i realiteten marknadsföra den svenska allmänhetens ”nödvändighet” av SD. Knappa steget efter eldar centerns Annie Lööf och miljöpartiets Isabella Lövin på i samma ärende så gott de kan. Att allt fler invandrare ansluter sig till just SD förvånar säkert rätt många svenska medborgare – också sådana av födsel och ohejdad vana. Helt obemärkt torde det dock inte ha passerat ovanstående trio. Men, ändå ...? Och nöjdare kan ju ingen vara än den som verkligen vill att SD ska komma till makten.

Historien ger oss visserligen lärdomar. Men den kan också missbrukas politiskt för att styra politiken i önskad riktning.

Sommarens torka skördar nu offer bland de åländska jordbrukarna. Flera aviserar att de lägger av eller drar ned rejält på produktionen. Vill Åland fortsätta ha ett jordbruk och främja klimatsmart närodlad mat behövs det konkreta stödåtgärder utöver lånelöften.

En för alla kommuner gemensam räddningsmyndighet kan förbättra kvalitet och likabehandling.
Men viktigast är frågan ändå som ett symboliskt samarbetsprojekt.

Klarar EU den växande nationalismen och populismen? Riskerar EU att stupa på invandringen? Eller kommer majoriteten i de europeiska länderna att i ett skarpt läge inse att de globala utmaningarna, till exempel terrorism, klimathot, migration och en allt äldre befolkning, tacklas bäst tillsammans?

Att kommunreformen säkerställer en mer jämlik tillgång till service är välkänt. Men hur möjligheterna att finansiera en sådan kan förbättras har blivit hängande i luften.

Talar de stora globala trenderna vi just nu ser för eller emot en positiv ekonomisk utveckling för Åland? För vår viktigaste bransch sjöfarten är svaret i bästa fall tudelat.

Det finns de som tror att populistiska politiker kan neutraliseras om de får delta i beslutsfattandet. Man tänker att de inte är så farliga, att det de säger bara är en massa ord utan vikt.

Ekonomisk sett lönar det sig att födas som man. Denna gamla sanning bekräftas av Åsubs jämställdhetsbilaga, som publicerats i samband med landskapsregeringens budgetförslag.

Det är inte konjunkturen som är det stora problemet för Åland, utan den åländska ekonomins oförmåga att generera tillväxt oavsett om det råder goda eller dåliga tider.

En sak som man inte lägger tillräcklig vikt vid när man diskuterar jämställdhet är ekonomi. Att det är helt livsviktigt för flickor och kvinnor att ha en utbildning som gör att de kan försörja sig i livet.

Viking Lines agerande kring minnesmonumentet över grundarna Gunnar och Ellen Eklund väcker frågor. Oavsett vad som ligger bakom beslutet att dra in finansieringen framstår det utåt som att Viking Line anammar en allmän tradition av att marginalisera historiens kvinnor.

Kanske vi borde använda Alla helgons dag till att tänka på tidens obevekliga gång och på hur allt förändras.

Mellan 1970 och 2014 har bestånden av vilda ryggradsdjur minskat med i snitt 60 procent. Trenden pekar på att siffran om två år kan ha ökat till 70 procent.
Orsaken: Människans överkonsumerande levnadssätt.

Barn i bild

Fler ledare