Publicerad 26 augusti 2019 kl. 22:03

Ålands radio är nu viktigare än någonsin

Att det är ett stundande val på kommande i höst börjar märkas, inte minst av den populistiska insändaren av Jannik Svensson (Lib) om att Ålands radio bör läggas ner.

Varför behövs public service?

Ja du Jannik, inte är ju huvudsyftet med public service stora tekniska investeringar.

Public service främsta uppgift är att värna om det demokratiska systemet och att försvara demokratins grundidéer.

Ålands radio och tv (ÅRTV) tar ställning för alla människors lika värde och vi försvarar demokratins grundprinciper om yttrande- och åsiktsfrihet.

Vi är oberoende vilket betyder att vi aldrig låter till exempel några politiska intressen ha inflytande över vår produktion.

Vi är opartiska. Detta betyder att vi låter olika åsikter komma fram utan att ta ställning.

Och ja, journalisterna på ÅRTV är individer med personliga åsikter men i vårt arbete ingår det att sätta våra privata åsikter åt sidan när vi bevakar olika ämnen. Det är en självklarhet och inget konstigt för oss som jobbar här.

På Åland är public service också än mer viktigt med tanke på ägarkoncentrationen hos våra lokaltidningar.

Opartiska nyheter och trovärdigt innehåll som alla kan lita på, som når brett och speglar allas åsikter är viktigare i dag än det varit på mycket länge.

I Europa ser vi en utveckling där regeringar, i till exempel Polen och Ungern, vill se en mediekår som är lojal med makten. Lagar som begränsar mediefriheten har stiftats, publicistiska uppdrag har skrivits om och tidningar köpts upp och lagts ned.

Också på närmre håll ser vi en oroväckande utveckling. I Danmark har public service-bolaget DR efter en politisk överenskommelse fått sin budget nedskuren med 20 procent och ett avsmalnat, nedbantat utbud.

Att ge sig på public service är bara ett första steg för de politiker som vill styra medierna, nästa steg blir sedan de kommersiella medieföretagen. Och vad händer sen?

Jo, det blir färre röster, färre perspektiv och mindre granskande, fördjupande och oberoende journalistik. Det gagnar inte någon.

Vi måste i alla lägen värna det fria ordet för då värnar vi också det demokratiska samhället.

ÅRTV inledde ett omfattande utvecklingsarbete 2017. Det märks i vårt programutbud som har ett bredare innehåll än tidigare, både för äldre och yngre.

Vår satsning på webben och framförallt podcast-satsning har varit väldigt framgångsrik och här märker vi att vi når fram till en yngre målgrupp. Satsningen på podcasts är för övrigt något som ÅRTV varit långt före övriga åländska mediahus med.

Under hösten kommer ålänningarna märka av vår omfattande valbevakning inför lagtings- och kommunalvalet. Dessutom kommer vi i allt större utsträckning satsa på dokumentärt berättande, grävande journalistik och genomarbetade reportage.

ÅRTV ska finnas där publiken finns och vi arbetar kontinuerligt med att förbättra vårt utbud. ÅRTV behöver vara flexibelt och förstå hur utvecklingen i samhället ser ut och hur nya medievanor påverkar publikens behov. Vi ska ständigt vara nyskapande och ta fram nya format för att säkerställa att vi är relevanta även i framtiden. Därför har vi ett tätt samarbete med public service-bolag som SR och Yle och tar input från dem om framtidens utveckling.

Under september månad lanserar ÅRTV en public service-handbok med riktlinjer om våra arbetsmetoder och publicistiska värderingar. Handboken verkar komma i rätt tid då aspirerande politiker verkar behöva läsa in sig på ämnet rejält.

Camilla Karlsson-Henderson

redaktionschef och ansvarig utgivare, Ålands radio och TV

Vi kan se i tidningen att Ålandsbanken planerar att dela ut dividender om 15,6 miljoner euro. Vi kan även läsa att Europeiska centralbanken har gett en rekommendation att inga dividender bör utbetalas förrän tidigast den 1 oktober 2020.

Ja, lagtingsledamot Camilla Gunell (S), landskapsregeringen tar ansvar för hela Åland, tillsammans med kommunerna. Vårt första krispaket ska snabbt säkra vårdens, de permitterades och arbetslösas samt företagens akuta behov av finansiering.

I skuggan av covid-19 måste vi komma ihåg att det även pågår annat inom den politiska världen på Åland. Saker som även de kan få konsekvenser för den framtida folkhälsan.

Sitter i morgonsoffan och läser om stadens om tjänstemän som gjort mistag, men som erkänner det och som hanterar felet efter regelverket så det blir bra.

Jag är nöjd. Tack från en medborgare.

”Duttpennan”

Först skulle jag vilja betona att följande grundas på hörsägen, inte på egen iakttagelse.Dock skulle jag inte tro att berättaren motiveras av illvilja mot den tredje personen i fråga och jag misstänker därför inte denne för att ljuga.

I lagtingets debatt om tilläggsbudgeten förra veckan utlovades att redan denna vecka skulle finansministern och regeringen påbörja arbetet med nästa tilläggsbudget som skulle ha kommunernas behov i fokus.

Mitt i allt pandemimörker dyker ett nytt otrevligt ord upp: coronafyllan. För många barn blir hemmakarantänen ett dysfunktionellt helvete, på motsvarande sätt som under långhelger.

Saltviksborna intar rätt perspektiv på frågan (Ålandstidningen 27.3) när de ifrågasätter omfattningen av området som ska ingå i havsplanen.

I min senaste insändare om landskapet ska låna pengar från banken för att finansiera sin tilläggsbudget polemiserar jag mot uppfattningen att Paf-pengar är det enda rätta i detta nu.

Alltså vad händer, samhället sätter sina medmänniskor i en framtida psykisk ohälsa. Folk blir permitterade och andra får jobba dubbelt, skolbarn får uppgifter som om de hade två vuxna och inga syskon till hands.

Nu tycker jag att livsmedelsbutikerna inför ett nytt system med att på kassadisken införa ett mellanrum med en halv meter mellan varje ny kunds varor. Vi kan kalla det värnavstånd.

Hur entusiasmerar man sin personal när det är känt att man seglar i motvind? Jo, samtidigt som man informerar om permitteringarså ställs det krav på att personal ska komma till arbetet med egna skyddskläder!

Med anledning av lagtingets beslut om en tillfällig förhöjning av dagpenningen florerar det på sociala medier och till och med i lagtinget felaktig information i sakfrågor.

Barn i bild

Fler insändare