Publicerad 21 maj 2020 kl. 22:00

Barnen behöver bättre lekplatser

Tack för att du väljer Ålandstidningen!
I oroliga tider är det extra viktigt med pålitlig journalistik. Artiklar som innehåller samhällsviktig information om coronakrisen är därför öppna för alla på vår sajt.

Jag önskar framföra perspektiv samt förslag angående den nuvarande situationen för Ålands barn och ungdomar.

Lite bakgrund: Jag fick mitt första barn 2016 och har sedan dess pendlat mellan att bo på Åland och utomlands, där jag vistats bland annat på ställen som Israel, Malta och Sverige. Detta har vidgat mina vyer och perspektiv på otaliga sätt.

Nu till min ståndpunkt: Åland är en absolut fantastisk plats för barn och unga att växa upp, tryggheten och närheten till naturen är bara två praktexempel. Min upplevelse är dock att utbudet av fritidsaktiviteter i form av lek, där barnet verkligen kan få utlopp för sin energi i kontakt med andra barn är otroligt begränsad. Barn behöver få vara barn och barnets viktigaste medel för utveckling på alla plan är lek och socialt utbyte med andra individer.

De parker som erbjuds på Åland är helt enkelt mjäkliga och min upplevelse är att på grund av dessa fjuttiga formationer inte signalerar barn och barnfamiljer till att sammanstråla och fröjdas tillsammans under sin lediga

tid, lever vi inte ut vår fulla potential på Åland i skapandet och formandet av framtidens vuxna.

Jämförelsevis, på platser vi besökt runt om i världen är detta av hög prioritet, de förstår innebörden av en investering för barnens nöje, vuxnas frid samt den samhörighet som frodas på sådana platser. Det är en plats för avlastning, lek, fröjd och gemenskap vilket jag tror många barnfamiljer på Åland samt besökande turister hade uppskattat högt.

Min vision är en plats man kan ta sina barn till centralt i Mariehamn som både barnen och de vuxna kan se fram emot, leka, picknicka och dela glädje i gemenskap.

En plats dit även lite äldre barn kan söka sig och fortsättningsvis få vara barn, en plats för Alla.

Vi behöver se över hur vi investerar vårat kapital och fundera över vad som verkligen räknas, vad vi vill se växa, vad som är viktigast för våra barns och vår gemensamma välbefinnande och välfärd.

Nell Cohen

Någon skrev i tidningen att skattegränsen tillfört Åland 100 miljoner euro.

De som kör stadens gräsklippare är tydligen inte informerade av arbetsledningen om att undvika att meja ned blommande områden på stadens gräsmattor.

Då är Åland snart vid slutstationen gällande den offentliga ekonomin. En resa som snabbades upp av pandemin, men som haft en rak och utstakad färdriktning under åratal.

Skärgården definierar på många sätt den åländska identiteten. På få ställen är denna känsla mer framträdande än på västra Föglö.

Ett par regeringar bakåt i tiden, med en känd trafikminster som var boss då tjärasfalt lades i Kumlinge och Brändö, kanske nu vill lägga korten på bordet.

Det tillhör ovanligheten att regeringspartierna öppet debatterar mot varandra i massmedia. Diskussionerna och åsiktsmotsättningarna brukar hållas inom lagtingshusets väggar, utan insyn från utomstående allmänhet.

”The bottom is nådd” är ju ett bekant uttryck som kan användas när man läser två insändare i samma tidning av två av Obunden samlings röstmagneter.

Beslutet att minska anslaget för sysselsättningsverksamheten Fixtjänst visar än en gång att omsorgen om våra mest utsatta räknas i euro, inte i humant kapital.

Som vanligt fick jag i mars i år ett brev från Skatteförvaltningen med en förhandsifylld skattedeklaration.

Vi ser med bestörtning hur kommunernas ekonomi än en gång styr servicen till redan utsatta personer i samhället.

Det är med förvåning och bestörtning jag läser i onsdagens tidningar om Kommunernas socialtjänst och Fixtjänst, och hur en lagstadgad verksamhet för en utsatt grupp människor i vårt samhälle hanteras.

Lag- och kulturutskottets 14 betänkanden under sessionen har kännetecknats av tre kategorier av ärenden. Efter sommaruppehållet ska ytterligare sju lagförslag genomgå granskning och fler lär vara på kommande.

Ja visst är den varma, gröna och ljusa sommaren på Åland alldeles underbar. Bortglömd är den kalla, livlösa och bleka vintern. Men övergödningen av Östersjön och klimathotet är två orosmoln som ruvar vid horisonten.

Barn i bild

Fler insändare