Publicerad 7 juli 2019 kl. 22:00

Dags att tänka i nya banor om drogerna

Svar till Jannik Svensson angående min insändare 24.06.2019. Till en början vill jag säga att jag är väldigt imponerad av din saklighet och kunskap för din ålder. Andningen till att jag la in den här insändaren var att få till en debatt vilket det blev och det var mitt mål.

Jannik påpekar att ordet ”knark” är ett skällsord? Meningen med insändaren ska inte ligga på att fokus ska speglas på huruvida man uttrycker de olagliga substanserna eller inte som Jannik verkar fokusera på. Huvudsyftet är att få problemet lyft.

Vad är skillnaden mellan narkotika och knark? Egentligen ingen alls. Ordet narkotika använder man som en benämning på ett antal substanser som faller under ”narkotikastrafflagen”. Narkotika benämns oftast för knark i dagligt tal samma som vissa kallar cigaretter för cigg. När man pratar om narkotika eller knark så menar man alltså samma sak men jag har förståelse för att det kan trigga.

En del använder ordet ”droger” när de egentligen menar narkotika. Det blir dock lite feldå droger innefattar alla substanser som är sinnesförändrande och/eller beroendeframkallande, med andra ord allt från alkohol och cigaretter till cannabis och amfetamin mm.

Jag växte upp i en mindre stad under 70-80-talet där det tyvärr fanns en hel del olagliga substanser att tillgå och därmed har jag kanske en helt annan syn på det hela. Det jag upplevde var att ”de olagliga substanserna” enbart förde med sig massa förödelse och ödelägger det mesta i sin väg som förhållande och familjerelationer, som i sista ändan slutar med kriminella tilltag för att få pengar till sitt missbruk vilket vi kan läsa nu och då i våra tidningar.

”Knark” är och har alltid varit ett hot mot samhället och måste på något sätt bekämpas, i alla fall hållas i schack, speciellt idag när vissa droger har blivit accepterade som ”partydroger”. Åland en mycket enklare uppgift med att stävja missbruket i jämförelse med ex Sverige och Finland speciellt om alla berörda enheter på ön kunde samarbeta i stället för att motarbeta varandra.

Att jag skrev att politikerna skall vakna upp är för att jag anser att det här problemet aldrig verkar haft någon högre prioritet samt att en del verkar ha avsaknaden om hur läget ligger till med missbruket på lilla Åland och att det finns någon som anser att problemet över huvud taget inte finns här? Vi har ju en folkvald regering som är till för att få till ändringar och där kommer våra politiker in eftersom det är de som till viss del bestämmer sist och slutligen.

Som jag skrev tidigare så är fallen i Tingsrätten offentlig handling och det krävs inte mycket läsning där för att inse att många av fallen (inte alla) är sammankopplade och relaterade till knark, sen finns det givetvis även okynnesdomar. Jannik skriver att det finns narkotikarelaterad brottslighet och att stölder etc. är kopplade till personer som har ett opiatberoende ”en grupp som inte har ett val”. Hur man än vrider och vänder på det så har alla ett val!

Jag håller med Jannik att det kanske är dags att ändra infallsvinkel och tänka i nya banor. Det finns de som vill få hjälp och de som inte vill få hjälp och så kommer det alltid att vara. Men en sak är säker, att vill en person verkligen ha hjälp så går det att få den på fötter igen och det är där vi måste börja tänka om hur vi skall gå tillväga på ett nyare sätt. Christina Cederhvarf har en bra poäng att vi skall samarbeta istället för att kriga mot drogerna. Första steget med att förebygga det här problemet börjar i hemmet där föräldrarna bär största ansvaret för uppfostran av era barn.

Jens Boeving

Stackars Bambi och stackars människorna på Näverskär (se insändare den 28 november). Hoppas att polisen tar kräken som sköt och att de får stora straff.

”Från en djurvän”

Som bekant föreslår den avgående regeringen i sitt budgetförslag att den så kallade 100-lappen, eller guldkornet, ska bibehållas. Kostnaden för detta är 1.800.000 euro per år. I en budget, som får ett underskott på 15.000.000 euro.

Kaj L, tydligt och bra skrivet den 29 november. Det överensstämmer med dagens verklighet. Vi behöver varandra, nu och i framtiden. Tillsammans är vi starkare och man kan inte veta när man själv behöver hjälp och stöd från andra.

Karin

Stadsdirektören Barbara Heinonen och minoriteten i stadsstyrelsen bestående av Sara Kemetter (S), Tony Wikström (S) samt Jonny Andersen (Lib), försöker misskreditera majoriteten i stadsutvecklingsnämnden genom att låta det framstå som att nämnden

I skrivande stund plitas säkert målsättningar ned för det politiska programmet med ambitionen att styra det offentliga Åland under de följande fyra åren (och genom det alla våras liv).

I Ålandstidningens ledare och artiklar den senaste veckan får man inte bara bilden av att strejk är en vänsterextrem aktion, det uttrycks i ord och meningar! Vinklingen på rapporteringen är oroväckande klandrande och ensidigt nyliberal.

Benita Mattsson-Eklund skrev i Ålandstidningens ledare den 26 november om en viktig fråga som berör överkonsumtionen som belastar vår planet.

FN:s nya klimatrapport visar att det fortfarande är möjligt att uppnå Parisavtalets mål, men att ländernas klimatlöften måste skärpas. Men de fastslår också att Parisavtalet inte är tillräckligt ambitiöst och att ytterligare åtgärder krävs.

I denna tidnings ledare den 27.11 spekulerar skribenten över bevekelsegrunderna till den givmildhet som medföljer den annalkande julen.

Det har gått över ett år sedan den klimatrapport som väckte en stor del av världen kom ut.

Öppet brev till Tjuvskyttarna lördagen den 23 november 2019.

Black Friday och julhandeln. Bägges gemensamma nämnare som marknadsföringen i decennier utnyttjat, normaliserat och förstorat; vår tragiska och obesvarade kärlek till konsumtionen.

Med min budgetmotion nummer två med rubriken: ”Landskapsandelar och stöd till kommunerna” vill jag att avdraget för löne- och pensionsinkomster stryks. Det är den så kallade 100-lappen, eller guldkornet, som någon kallade det.

Barn i bild

Fler insändare