Publicerad 4 november 2019 kl. 21:57

Det finns fog för upplysningsrutan

Utgående från Ålandstidningens eminenta upplysningsbilaga, gemene åländsk gräsrot tillhanda inför senaste lagtingsval. I den bilagan fanns en särskild plats, en ”ruta”, benämnd ”kommunreformen”.

Den rutan fanns gällande för varje åländsk kommun – förutom för den ”mariehamnska” kommunen! Och än en gång har gemene ålänning fått ett belägg så gott som något för att just Ålandstidningen är allas vår ledande tidning, särskilt vad gäller bevarandet av självstyrelsens andemening.

Minst tydligt är detta faktum inte i och med utgången av just senaste lagtingsval! Som en god vän och likasinnad ”trätobroder” uttrycker saken: ”Aldrig tidigare har den åländska folkviljan så tydligt omvälvande kommit till tals som under senaste lagtingsval”.

Den formella orsaken därtill har fastställts på högsta juridiska ort i riket. Den har fastslagit att LR:s kommunala ”gudmorsmöda” – under i praktiken hela förlidna mandatperiod – har resulterat i ett länge efterlängtat och därtill smått gudomligt fiasko, som i Ålandstidningen, juridiskt mycket tydligt, har redogjorts för också av landshövding Peter Lindbäck.

Den moraliska sidan av fadäsen, den har länge stått klar! Summa summarum; ingen LR – hur nödsakad den än må anse sig vara därtill – har befogenhet att pådyvla berörda åländska kommuner några som helst grötmyndigt klumpartade ”modifieringar”.

Och av sammanhanget framgår, inte minst av just Ålandstidningens valbilaga, att varje folkvald makthavare baserad i Mariehamn noga torde behöva beakta risken för att i det aktuella ämnet framstå mest bara som en pratglad glapptrut.

”Gräsrot”

Med spänning kastade jag mig över det nya regeringsprogrammet för att läsa om den nya regeringens planer för äldreomsorgen.

Angående regeringens eventuella kostnader för avbryta kortrutten/tunnel till Föglö. Här är mina svar på frågorna.

• Vad kommer skadestånden bli på avbruten upphandling av kortrutten?

Sent ska en syndare vakna.

I den ursprungliga insändaren från S-lagtingsgruppen kritiserades Obunden samling och dess partiledare för att man tillåtit att jag fick ställa upp som kandidat i lagtingsvalet trots att jag av Åbo hovrätt hade dömts till ett villkorligt fängelsst

Då Alexander Kerenskijs provisoriska ryska regering störtades 7 november 1917 i vad som senare kom med sovjetisk terminologi att kallas ”oktoberrevolutionen” blev följden en skarp tudelning av det politiska fältet i Finland.

I början av mars 2019 fick styrelseledamoten Birgitta Johansson, ledamot av stadsstyrelsen, i uppdrag att boka ett presentationstillfälle inför stadsstyrelsen där utvärderingar, erfarenheter och arbetssätt skulle presenteras.

Att gå till personangrepp brukar betyda att argumenten tryter. Det är helt uppenbart när det gäller Marcus Måtars osakliga reaktion på den socialdemokratiska lagtingsgruppens insändare.

Nu är det adventstid, och vi väntar på julen, att ljuset ska återvända, att solen ska skingra alla mörka moln som döljer vår himmel, både utomhus och inombords.

Det är kanske denna tid på året, som det kan vara på sin plats att tala om flyktingpolitiken och flyktinghjälp. Den är en sak, som Åländsk demokrati har engagerat sig i.

Klarlägganden gällande Enerexit Ab:s tidigare styrelses beslut och de goda samarbetsförhållandena med stadsledningen (Tage Silander, Barbara Heinonen och Emma Dahlén) där fyra till antalet konstruktiva möten hölls med fullständig öppenhet.

Nej, det var ingen anonym ”kortfilm”, ”visad på Sjöfartsmuseet”, som så inspirerade kompositören Maria Grönlund att hon skapade konceptalbumet ”Songs of a sad sailor”, anmäld av Zeb Holmberg i Ålandstidningen den 4 december.

Det enda parti som veterligen ställt upp någon som dömts till ovillkorligt straff är Socialdemokraterna. Hur kan man då kritisera Obunden samling och dess ledning för att jag som dömts till villkorligt straff tilläts ställa upp i val för partiet?

I Ålands lagting sitter en lagtingsledamot, Marcus Måtar (Ob), med en nyligen fastslagen villkorlig fängelsedom för grovt ocker.

Barn i bild

Fler insändare