Publicerad 20 november 2019 kl. 22:12

Fakta om Ålands Skogsindustrier

Johan Dahlman skriver i sin krönika i Ålandstidningen 15.11.2019 om Ålands Skogsindustrier Ab (ÅSI), virkespriserna på Åland och arbetet efter stormen Alfrida.

När det gäller virkespriser till skogsägarna tar Dahlman massaved som exempel. Det stämmer att priserna till skogsägarna är lägre på Åland än på fastlandet, så har det varit i alla tider. Enligt den senaste statistiken har massavedspriserna på fastlandet varit 31-32 euro/m3 för så kallat leveransvirke (hämtat vid skogsväg), cirka 7 euro/m3 högre än på Åland och 19-20 euro/m3 på rot (priset räknat på träden stående i skogen) vilket är cirka 5-6 euro/m3 högre än på Åland.

Massa är ett annat ord för cellulosa, det vill säga denna del av virket (klenare, krokigare) används vid cellulosatillverkning vid de stora massabruken i Finland och Sverige.

Det finns inga massabruk på Åland och all massaved måste transporteras härifrån. För den massaved som ÅSI direkt förmedlar till sina kunder måste massaveden transporteras till ÅSI:s anläggning i Godby, mellanlagras och sedan lastas på båt.

Sjötransporten belastas av höga lotsavgifter och farledsavgifter i den åländska skärgården. Väl framme på fastlandet skall veden lossas och köras till lager och förbrukning.

Ett typiskt massabruk i Finland har ett uppsamlingsområde för virke med en radie på cirka 100 km. Långtradarna kan lasta vid skogsvägarna och köra direkt till massabrukets förbrukning (undantagsvis till lager). Hela logistikkedjan från Åland kostar ungefär 10 euro/m3 mera än på fastlandet. ÅSI har en marginal på affären, men ingenting mera än vad som är skäligt med tanke på transport, lagring, lastning och kommersiell risk. Att påstå att de åländska skogsägarna subventionerar ÅSI med 10 euro/m3 saknar all grund.

En stor del av massaveden vidareförädlas också på Åland, den flisas vid ÅSI:s anläggning i Godby. Trots att massabruken har egna flisanläggningar och huvudsakligen flisar massaveden själva, ser de ett mervärde i att också kunna köpa färdig flis. I flistransporterna på båt har Åland en ännu större kostnadsnackdel eftersom flis är mera skrymmande och lika många kubikmeter räknat som fast massaved inte ryms på båten.

Vid sämre tider kunde massabruken avstå från den åländska flisen och flisa allt själva. Tack vare ÅSI:s långa avtal och relationer till kunderna (den längsta över 50 år) fortsätter kunderna att upprätthålla affärsförbindelserna och köpa flis av ÅSI, dock till varierande priser och volymer. ÅSI måste leva i den hårda konkurrensen och måste också justera virkespriserna till skogsägarna, ibland upp och ibland ner.

Timmerpriserna (stockar till sågning) är också lägre på Åland än på fastlandet. Där måste man förstå att ÅSI betalar timmerpris för både klenare och kortare stockar än på fastlandet, det vill säga man kan inte bara titta på timmerpriset per kubikmeter utan måste räkna på den totala intäkten för ett skifte. Man måste också förstå det småskaliga i sågningen och kostnaderna på Åland samt transportkostnaderna för sågat virke med bil och färja till exportmarknaderna.

Gällande stormen Alfrida skriver Dahlman att ÅSI hade ett ”uppdrag” att röja upp i de åländska skogarna. ÅSI har ett ansvar gentemot de skogsägare som fått löfte om att ÅSI tar emot och transporterar bort deras virke. På grund av de stora mängderna under 2019 och en avmattning på marknaden, har det tyvärr dröjt längre än normalt vilket vi beklagar.

För övrigt har inte ÅSI något formellt samhällsansvar. ÅSI är ett privatägt aktiebolag med över 1.300 åländska aktieägare. ÅSI är ett StoraEnso eller BillerudKorsnäs i miniatyr. ÅSI har ändå varit mån om de åländska skogsägarna och tog efter stormen på sig en roll att försöka hjälpa så många skogsägare som möjligt.

Stormen fällde cirka 1 miljon m3 skog och alla förstår att ÅSI som under ett normalår haft kapacitet på sina anläggningar och marknader motsvarande 200.000-250.000 m3 inte genast kunde hjälpa alla. ÅSI har gjort sitt yttersta att öka exporten och har under 2019 tagit emot cirka 80 procent mer än under ett normalår. Lagren har vuxit, också med lagringsskador som följd, vilket drabbat ÅSI. Stormen Alfrida har drabbat många åländska skogsägare hårt och hela skogsbranschen har gjort stora ansträngningar för att lösa situationen.

ÅSI är i dag ett relativt stort åländskt företag med cirka 50 anställda. Utöver det sysselsätter vi på heltid cirka 40 åländska skogsentreprenörer och chaufförer. Vi är stolta över att kunna vidareförädla och sälja det högklassiga åländska virket lokalt och vi är stolta över våra goda relationer till stora kunder utanför Åland. ÅSI behöver självklart hela tiden jobba för att bli effektivare och förbättra sin lönsamhet, men företaget har en stabil ekonomi, en hög soliditet och har betalat dividend de senaste åren.

Anders Mattsson

Vd, Ålands Skogsindustrier Ab

Angående Anders Anderssons insändare den 21 januari:

I finsk massmedia skrivs det om föreningen som Viking Lines aktieägare bildat. En sådan förening är ett bra initiativ för att hjälpa rederiet.

I tisdagens Ålandstidningen skriver Sture Åström, sekreterare i ett nätverk som kallar sig Klimatsans, om klimatet och hänvisar till 15 av världens främsta forskare, utan att nämna vilka, inom vilka områden de är verksamma, eller på vilka grunder

Barbro Sundback (S) går till angrepp och anklagar mig som gruppledare för De obundna i Mariehamn för att inte hålla de politiska överenskommelserna. Mig veterligen har nog inte jag gjort något övertramp.

Gruppledare Barbro Sundback (S) ger sig på de andra gruppledarna i Mariehamns fullmäktige för att vi uppfattar Mariehamns-sossarnas begränsade urval när det gäller att besätta de viktigaste makt- och ansvarsposterna i Mariehamn som problematiskt i

När jag var sex år låg jag för första gången på sjukhus. På den tiden fick inte föräldrar vara med på samma sätt som i dag, så jag minns att jag var väldigt ledsen.

Det är stadens ansvar att se till att vi mariehamnare trivs och har det bra. Efter att Röde Orms gratisbussar slutade har staden blivit mindre trivsam.

För några veckor sedan höll stadens kultur- och fritidsnämnd ett informationstillfälle kring konverteringen av WHA:s gräsunderlag till konstgräs. Härvid framkom det att så kallat SBR-granulat ska användas som fyllnadsmaterial.

Moderata gruppledaren Roger Jansson bekymrar sig än en gång för maktobalans och maktkoncentration, utgående från det faktum att jag kommer att sitta i stadsstyrelsen och förhoppningsvis (i skrivande stund är nämnderna inte utsedda) i socialnämnden

Det är med förvåning jag läser i Ålandstidningen den 15.1 att Anders Holmberg (Ob) och Ingrid Zetterman (Lib) har kritik mot att Mariehamns socialdemokrater föreslår Nina Fellman (S) som både ledamot av stadsstyrelsen och socialnämnden.

Nyss hemkommen från en längre resa ser jag att Marcus Måtar inte straffas för sin fängelsedom. Väldigt märkligt. Eller kanske inte.

Kommentar till ledaren den 16 januari 2020.

Klimatförändringarna anges som orsak till de omfattande skogsbränderna som härjar och har härjat i Australien.

Angående ledaren den 7 januari:

Barn i bild

Fler insändare