Publicerad 17 oktober 2019 kl. 21:57

Fast förbindelse till Föglö kan vända befolkningstrenden

Tack för att du väljer Ålandstidningen!
I oroliga tider är det extra viktigt med pålitlig journalistik. Artiklar som innehåller samhällsviktig information om coronakrisen är därför öppna för alla på vår sajt.

Det är sant att befolkningsutvecklingen i skärgården varit dramatisk under de senaste 150 åren. På Föglö har befolkningen minskat från 1.800 till dryga 500.

Fritidsbosättningen har en kompenserande effekt under sommarhalvåret. Utkomstmöjligheterna finns till en del på Föglö inom näringslivet. Utan det skulle siffrorna vara ännu sämre.

Tillgången till arbetsmarknaden på fasta Åland skulle högst sannolikt vända trenden. Det har skett till exempel i Eckerö, Lumparland och Vårdö. Befolkningstalet i Eckerö var år 1910 1.082 invånare, 1980 685 invånare och 2018 961 invånare.

Motsvarande för Lumparland var år 1910 564 invånare, 1980 302 invånare och 2018 382 invånare. För Vårdös del år 1910 1.037 invånare, 1980 387 invånare och 2018 448 invånare.

Genom fast förbindelse till Föglö vänder trenden ännu mer positivt om man studerar hur befolkningsutvecklingen varit exempelvis på Färöarna där den näst intill dubblerats på vissa håll.

Jag har dock med viss oro noterat att tunneln nedprioriterats av vissa. Det kan bli spiken i kistan för näringslivet och befolkningsutvecklingen i södra skärgården. Ska ännu fler lampor släckas på Föglö, Sottunga och Kökar?

Rainer Juslin (Lib)

Tack Hanna för svaret på min insändare fast att det, som du skrev inte är en inbjudan till debatt. Låt mig ändå komma med några synpunkter.

Det brukar sägas att det är som mörkast innan det ljusnar. I våras var det onekligen mörkt för åländsk sjöfart.

För många av oss har den senaste tidens påtvingade isolering inneburit en exceptionell omständighet. Men för andra hör social isolering och ensamhet till vardagen. Närmare bestämt en tiondel av Finlands befolkning upplever fortgående ensamhet.

Jag önskar att alla skulle ta sig tid att lyssna på Sommar i P1 den 9 juli då Eveline Jacobson som är intensivvårdssjuksköterska berättar om sin avdelning på Mälarsjukhuset i Eskilstuna så som den såg ut innan och under pandemin med covid-19.

En läsare ställer på insändarplats frågor om löparbanorna på WHA.

Jag tycker de flesta i Sverige är ganska usla på att hålla avstånd, men det är nog till och med värre här på Åland. Folk går ju omkring precis som vanligt och ställer sig precis bakom en i kön.

Redaktör Jonas Bladh ställer en relevant fråga om vem som egentligen bestämmer i Mariehamn med anledning av infrastrukturnämndens beslut att anslå 300.000 euro för att finansiera transport av tjärasfalt till behörig destruktionsanläggning.

Våra politiker har bestämt att WHA efter ombyggnaden ska ha två löparbanor. Nu är ombyggnaden klar och löparbanorna övermålade. Vet någon politiker eller tjänsteman vad som hänt? Tacksam för svar.

”Friidrottare”

Du som saboterat strömförsörjningen på Herrön natten mot onsdagen den 8.7 bör väl höra av dig utan påminnelse. Vi vet vem du är!

Tråkigt att höra. Förstörda kylvaror bör ersättas om du har någon känsla i kroppen.

Diskussionen om den åländska valundersökningen som utfördes som en del av den finlandssvenska Barometern har gått varm sedan resultaten publicerades för en vecka sedan. Det är välkommet, publikationer av den här typen ska väcka debatt!

Om jag vore ett vildbi, skulle jag inte ta in på närmaste billiga insekthotellkedja.

Hacke hackspett har hittat en fin födkrok genom att med sin spetsiga näbb och 10-15 centimeter långa klibbiga tunga äta upp alla hotellgäster.

Försök till svar till René Janetzko:

Allt för många offentliga kommentarer gällande de prognoser för tiden efter krisen som hittills framförts av finska ministrar betonar behovet av att återbygga de offentliga finansernas ”hållbarhet”.

Barn i bild

Fler insändare