Publicerad 29 december 2019 kl. 22:00

Folket har i alla tider rubbat strukturer

Demokrati kan inte tas för evigt given, ens hos oss, men för att den ska vara relevant behöver den hela tiden utvecklas och har så gjorts från allmän och lika rösträtt till dagens medborgardialoger och medborgarsamtal.

Jämställdhet och jämlikhet är ett kunskapsområde och genusvetenskap är en akademisk disciplin. Feminismens målsättning är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Kvinnor och män ska inte särbehandlas. De ska behandlas lika.

Trots att vi, i Norden, bor på en av de mest jämställda platserna i världen finns det åtskilligt att göra. Avgörande brister finns på områden som mäns våld mot kvinnor, arbetsmarknad och lika lön för likvärdigt arbete, kvinnors ekonomiska självständighet, omsorgsarbetets organisering och fördelning samt kvinnors inflytande och makt. Mannen är ofta norm i vårt samhälle och därmed privilegierad. Men myntet har två sidor. Maskulinitetsnormen begränsar och har också negativa konsekvenser för pojkar och män. Det tar sig i uttryck genom sämre skolresultat, ensamhet, ohälsa och faktiskt ökad dödlighet.

I utvecklings- och hållbarhetsagenda ingår ett jämställt Åland som en bärande tanke och en uttalad målsättning. I de strategiska utvecklingsmål som tagits fram ingår att jämställdhet och jämlikhet ska uppnås bland annat genom att såväl kvinnor, män och inflyttade är representerade i beslutande organ i både offentlig och privat sektor. I det bärkraftiga samhället är också makt, inflytande och resurser jämlikt fördelade.

Stellan Egelands, och uppenbarligen även Obundnas, tes är att kvinnor i lika stor utsträckning som män haft makten att tillsätta politikerna i lagtinget och således är det ojämställda lagtinget resultatet av folkets vilja. Det är inte hela sanningen.

De politiska partierna har den yttersta makten att se till att folket har alternativ. Det innebär att ta ansvar och kontinuerligt jobba med både jämställdhets- och jämlikhetsfrågor. Förutsättningarna och valmöjligheterna finns helt enkelt inte om partierna inte har kvinnliga kandidater. Egelands eget parti hade 42 kandidater i lagtingsvalet, 34 män och 8 kvinnor. Slutsatsen av Egelands och Obundnas tes är att det nyvalda lagtinget som består av 9 kvinnor och 21 män beror på att åländska kvinnor varken är lika erfarna eller kompetenta som åländska män. Det är ett ytligt och deprimerande resonemang som naturligtvis inte håller över huvud taget.

Katrin Sjögren (Lib)

Ordförande

För den som uppskattar statistik och faktabaserad kunskap kan åländska lagtingsdebatter ibland kännas som världsrekordförsök i att inte se verkligheten.

Angående Robert Horwoods insändare den 19.2.

Den enda väckarklocka som borde ringa är den som varnar för populism. Brexit är ett resultat av lögner, falska påståenden och propaganda.

Jussi Halla-Aho ”må inte vara”, han är.

Än en gång kan vi läsa om daghemmet Söderhagen och än en gång måste föräldrar stå till svars i media. Denna gång med anledning av Annett Janssons insändare den 11.2.

Replik till Johan Lindström (18.2). Du skriver: ”Att ta bort läxor skulle säkerligen försämra resultaten för de flesta eleverna”. Det kan väl ändå inte vara barnens läxor som är avgörande för deras betyg?

Jag tyckte det var konstigt att reportrarna i Ålandstidningens Brexit-reportage den 31 januari intervjuade ett skevt urval personer om deras reaktioner på Brexit.

Diskussionen om skärgårdens framtid dominerades i valkampanjen av enstaka frågor, som färja eller tunnel till Föglö eller om en kommunsammanslagning är önskvärd. För att bredda debatten fokuserar Ålandstidningens insändarsida den här veckan på skärgården, och har därför bjudit in en skribent från varje skärgårdskommun för att ge sin vision om skärgårdens framtid.
I dag: Björn Rönnlöf, Sottunga

Diskussionen om skärgårdens framtid dominerades i valkampanjen av enstaka frågor, som färja eller tunnel till Föglö eller om en kommunsammanslagning är önskvärd. För att bredda debatten fokuserar Ålandstidningens insändarsida den här veckan på skärgården, och har därför bjudit in en skribent från varje skärgårdskommun för att ge sin vision om skärgårdens framtid.
I dag: Maria Boström, Föglö

Under de senaste dagarna har två insändarskribenter tagit upp läxor och föreslagit ett avskaffande.

Barn till föräldrar som högläser för sina barn när de är små får ett mycket bättre ordförråd än barn vars föräldrar inte högläser för sina barn.

Annett Jansson, vi har svårt att utläsa syftet med din insändare den 11.2 och förstår heller inte vad det du skriver har att göra med dagiset Söderhagen, vilket vi dock förstår att är dagiset du menar i din text.

Rauli Lehtinen (RL) ser klimatförändringarna som ”det absolut största hotet mot mänskligheten”. Därför är det glädjande att temat får plats på insändarsidan.

Utvecklingen av ett samhälle börjar i våra attityder; vilken utgångspunkt vi har när vi ser på våra egna möjligheter att åstadkomma något bra för Åland.

I veckan släpptes den senaste prognosen för den ekonomiska utvecklingen i EU.

Barn i bild

Fler insändare