Publicerad 10 september 2019 kl. 22:06

Förenkla kontrollen av legitimationer inom Norden

Henrik Löthman (S) framför i tidningen missnöje över hur hans lärarexamen för grundskolans årskurs 4-6 har hanterats av landskapsregeringen när han anhållit om att hans utländska examen ska erkännas för åländska förhållanden. Löthman anser att hans tidigare erfarenheter inom olika områden bland barn och unga borde kompensera för den avvikelse som finns mellan hans examen och de behörighetskrav som gäller på Åland.

Det är olyckligt att det har blivit så här efter att den svenska lärarutbildningen reformerades i syfte att höja lärarnas kompetens i första hand och i PISA-resultat i andra hand.

Det är klart att en examen som inte ger behörighet i ursprungslandet inte kan favoriseras i ett annat land genom att utvidga behörigheten till att omfatta mer än vad examensbeviset medger. På den punkten behövs smidiga åtgärder för att anpassa examina så att den leder till anställningsbarhet på Åland.

Dessa finns men upplevs jobbiga. Därför skulle jag helst se att vi för en diskussion med svenska högskolemyndigheter för att överbrygga de problem som uppstått och ständigt uppstår för åländska studerande vid svenska universitet. Jag föreslår att man erbjuder ålänningar ett valfritt kursprogram som kan anses vara tillräckligt omfattande för att ge behörighet för såväl F-3 som 4-6.

Nu är det ju förstås inte vår sak att skriva dem på näsan om hur de ska utforma sina utbildningsprogram, men det torde gå att lösa på ett smidigt sätt, till exempel genom kurser på nätet så att man inte gör sig beroende av att samtliga lärarutbildningsinstitutioner i Sverige behöver göra samma sak.

Naturligt vore att Stockholms eller Uppsala universitet skulle fungera som huvudman för det här.

Däremot far Jonas Eriksson (C) fram med en osanning i sin insändare med samma adress. Eriksson hävdar att svensk högre högskoleexamen inte jämställs med finsk dito på Åland. Det stämmer inte. Den jämställs förvisso och ger samma förmåner i lönehänseende som finsk.

Jag tror att vi är överens att det behövs mer automatik på många behörighetsområden inom EU i allmänhet och inom Norden i all synnerhet. En kontroll av att legitimationer är korrekta behövs för att undvika situationer där avsaknad av adekvat utbildning kan leda till brister i andra eller tredje hand.

Initiativ har tagits inom Nordiska rådet i den riktningen men det saknas ännu substans i hur man ska gå till väga rent konkret. Vi ska hoppas att man kommer framåt på den vägen. Våra återvändare förtjänar omgående erkänsla.

Rainer Juslin (Lib)

Under de senaste dagarna har två insändarskribenter tagit upp läxor och föreslagit ett avskaffande.

Barn till föräldrar som högläser för sina barn när de är små får ett mycket bättre ordförråd än barn vars föräldrar inte högläser för sina barn.

Annett Jansson, vi har svårt att utläsa syftet med din insändare den 11.2 och förstår heller inte vad det du skriver har att göra med dagiset Söderhagen, vilket vi dock förstår att är dagiset du menar i din text.

Rauli Lehtinen (RL) ser klimatförändringarna som ”det absolut största hotet mot mänskligheten”. Därför är det glädjande att temat får plats på insändarsidan.

Utvecklingen av ett samhälle börjar i våra attityder; vilken utgångspunkt vi har när vi ser på våra egna möjligheter att åstadkomma något bra för Åland.

I veckan släpptes den senaste prognosen för den ekonomiska utvecklingen i EU.

De obundna politikerna Bert Häggblom och Marcus Måtar processar på arbetstid mot landskapet – samtidigt som de sitter i landskapets lagstiftande församling! Det skulle knappast fungera i Sveriges eller Finlands riksdag.

Vi är oskyldiga tills motsatsen bevisats. Den lagstiftande (riksdag/regering), den dömande (oberoende domstolar) och den granskande makten (media), är tre mycket viktiga grundbultar i vår demokrati.

För det första, om man har riktade påståenden mot skärgårdsbor och andra kraftfulla åsikter ska man nog ha modet att underteckna med eget namn, annars bryr sig ingen.

Redan 2009 föreslog jag i en motion på Centerns julstämma ett offentligt sektoriellt samarbete på Åland. Inga kommunsammanslagningar behövs för det, eller ens en tunnel till Föglö. Det räcker med samarbete.

Ett ben i politiskt beslutsfattande och ett i näringslivet, är ingen lätt balansgång. Media och allmänheten synar de två rollerna och är känsliga för övertramp.

Ålands lagting säger i dag fredag ja till en förnyelse av det ekonomiska systemet och en höjd klumpsumma.

I flera länder uppmärksammas den här veckan barn som växer upp i familjer där någon vuxen dricker för mycket. Detta är något som vi också vill uppmärksamma här på Åland.

Barn i bild

Fler insändare