Publicerad 16 oktober 2019 kl. 21:57

God psykisk hälsa bidrar till hela Ålands framgång

Tack för att du väljer Ålandstidningen!
I oroliga tider är det extra viktigt med pålitlig journalistik. Artiklar som innehåller samhällsviktig information om coronakrisen är därför öppna för alla på vår sajt.

Hela samhället vinner på att människor mår bra! Låt oss alla bereda plats och resurser för att motverka den psykiska ohälsan och låt oss trygga den tredje sektorns verksamheter som jobbar just med detta.

Vi alla 125 kollegor här på Klubbhuset Pelaren, liksom våra kollegor i tredje sektorn, vill gärna se att vår existens får en trygg grund genom just en tryggad finansiering, för en lång tid framåt. Vi behövs – vi gör skillnad!

En god psykisk hälsa är en mycket viktig resurs. En god psykisk hälsa möjliggör för individen att kunna delta i samhällets olika gemenskaper. Vi som arbetar tillsammans sida vid sida här på Pelaren som har eller har haft psykisk ohälsa, får hjälp av Pelarens verksamhet.

Här fokuserar vi på det friska, medlemmar och anställda arbetar sida vid sida med allt som görs under den arbetsinriktade dagen. Men alla i vårt samhälle mår inte bra i dag, alla har inte möjlighet till att få trygghet, gemenskap och arbete.

I utkastet för den kommande nationella strategin för psykisk hälsa i Finland 2020 -2030 betonas att den psykiska hälsan får en allt större betydelse i samhället. I Antti Rinnes regeringsprogram står det att ”med hjälp av tidigare beredning ska det utarbetas en strategi för mental hälsa som ser den mentala hälsan som ett kapital, tryggar rättigheterna till mental hälsa och tjänsterna för mental hälsa, länkar dem till de befintliga strukturerna, förebygger självmord och stärker de yrkesverksammas kompetens. Samtidigt ska lagstiftningen om mentalvård och missbrukarvård revideras”.

I den nationella strategin betonas det att psykisk hälsa är en central del av välbefinnande och för samhällsekonomin. De negativa ekonomiska effekterna utgörs främst av kostnader för den offentliga sektorn och minskad produktivitet.

Psykisk ohälsa innebär en avsevärt förkortad livslängd. Medellivslängden för personer med mental ohälsa är 20 år kortare än för övriga befolkningen enligt CNN. Joseph Firths team från Manchester University föreslår i sin forskning att regeringar och hälso- och sjukvård världen över behöver göra något för att stoppa detta.

De har analyserat nära 100 studier och funnit att självmord inte är orsaken till att personer med psykisk ohälsa dör tidigare än den övriga befolkningen, utan det är fysisk ohälsa som orsakar den förkortade livslängden.

Invånarnas psykiska hälsa påverkar även produktiviteten i arbetslivet. Den nationella strategin betonar vikten av psykisk hälsa, att stödja den på alla nivåer är en investering som betalar sig i form av såväl psykiskt som ekonomiskt välbefinnande.

Tjänster för psykisk ohälsa bör göras lättillgängliga och mångsidiga. Vi anser att vår sociala samhällsservice här på Åland behöver bli mer flexibelt så att den tillåter människor att återgå till arbete eller studier. I sin egen takt, i den omfattning som individen själv önskar, med en bibehållen ekonomisk trygghet. Ett arbete att gå till innebär en ekonomisk, social och relationell trygghet för individen.

Sociala relationer och medmänsklig värme gör oss friskare. En ofrivillig ensamhet är ett konkret hot mot vår hälsa. Den ofrivilliga ensamhetenlär fortsätta att vara en bister verklighet för alldeles för många, och slår hårdast mot äldre och unga vuxna, visar forskning av Wahlström 2019.

Psykisk ohälsa skapar ensamhet och ensamhet skapar psykisk ohälsa. Därför behövs vi!

Klubbhuset Pelaren genom Frank Ölander, Lotta Eriksson, Ingis Nystedt och Jürgen Bogle

Tack Hanna för svaret på min insändare fast att det, som du skrev inte är en inbjudan till debatt. Låt mig ändå komma med några synpunkter.

Det brukar sägas att det är som mörkast innan det ljusnar. I våras var det onekligen mörkt för åländsk sjöfart.

För många av oss har den senaste tidens påtvingade isolering inneburit en exceptionell omständighet. Men för andra hör social isolering och ensamhet till vardagen. Närmare bestämt en tiondel av Finlands befolkning upplever fortgående ensamhet.

Jag önskar att alla skulle ta sig tid att lyssna på Sommar i P1 den 9 juli då Eveline Jacobson som är intensivvårdssjuksköterska berättar om sin avdelning på Mälarsjukhuset i Eskilstuna så som den såg ut innan och under pandemin med covid-19.

En läsare ställer på insändarplats frågor om löparbanorna på WHA.

Jag tycker de flesta i Sverige är ganska usla på att hålla avstånd, men det är nog till och med värre här på Åland. Folk går ju omkring precis som vanligt och ställer sig precis bakom en i kön.

Redaktör Jonas Bladh ställer en relevant fråga om vem som egentligen bestämmer i Mariehamn med anledning av infrastrukturnämndens beslut att anslå 300.000 euro för att finansiera transport av tjärasfalt till behörig destruktionsanläggning.

Våra politiker har bestämt att WHA efter ombyggnaden ska ha två löparbanor. Nu är ombyggnaden klar och löparbanorna övermålade. Vet någon politiker eller tjänsteman vad som hänt? Tacksam för svar.

”Friidrottare”

Du som saboterat strömförsörjningen på Herrön natten mot onsdagen den 8.7 bör väl höra av dig utan påminnelse. Vi vet vem du är!

Tråkigt att höra. Förstörda kylvaror bör ersättas om du har någon känsla i kroppen.

Diskussionen om den åländska valundersökningen som utfördes som en del av den finlandssvenska Barometern har gått varm sedan resultaten publicerades för en vecka sedan. Det är välkommet, publikationer av den här typen ska väcka debatt!

Om jag vore ett vildbi, skulle jag inte ta in på närmaste billiga insekthotellkedja.

Hacke hackspett har hittat en fin födkrok genom att med sin spetsiga näbb och 10-15 centimeter långa klibbiga tunga äta upp alla hotellgäster.

Försök till svar till René Janetzko:

Allt för många offentliga kommentarer gällande de prognoser för tiden efter krisen som hittills framförts av finska ministrar betonar behovet av att återbygga de offentliga finansernas ”hållbarhet”.

Barn i bild

Fler insändare