Publicerad 7 juli 2019 kl. 22:00

Inga snabba lösningar om näringsrätten

I tidningen Ålands fortsatta granskning av näringsrätten och specifikt företaget Jysk har uppmärksamma kunnat konstatera att vår näringsrättslagstiftning är behäftad med vissa svagheter och att den borde revideras för att effektiva uppföljnings- och sanktionsmöjligheter ska vara möjliga för den som inte följer lagens avsikt.

När så Harry Jansson (C) tvingats konstatera att han hade fel i sin ursprungliga analys att landskapsregeringen igen misskött sig, kommer en hastigt hopkommen idé om att lagtinget på en vecka i september i lagen ska införa bestämmelser som ska fixa problemet.

Vore det så enkelt.

Vill man gå den vägen, och det tycker jag faktiskt att man ska på ett övertänkt sätt, bör man noga definiera och överväga vad man idag menar med att verksamheten ska bedrivas på svenska. Är det i all kommunikation med kunder? I så fall har flera åländska företag problem, som exempel den broschyr som skickades ut av Dax, där huvudspråket är finska. Ska verksamhetsspråket vara svenska i företaget? Då får till exempel Paf problem, eftersom det interna arbetsspråket till stor del är engelska. Är det i kommunikationen utanför Åland? Hur går det då med åländska exportföretag?

Det finns som jag tidigare konstaterat andra delar av näringsrättslagstiftningen som knyter an till jordförvärvslagstiftningen, som är trasiga. Vi har haft en varierande praxis vad gäller styrelsesammansättning, vad gäller in casu-bedömningar och andra trassliga juridiska frågor där det av olika orsaker varit svårt att hitta samsyn.

Dock inte på det sätt som Annette Holmberg-Jansson (MSÅ) beskriver saken i onsdagens tidning, att det skulle ha varit ett socialdemokratiskt ultimatum. I den diskussion jag förde med den moderata lagtingsgruppen tyckte jag tvärtom att det fanns olika åsikter också inom partiet i flera nyckelfrågor.

Därför finns bara en väg framåt, och det är att genom ett parlamentariskt bildnings- och fördjupningssarbete komma fram till en helhetslösning som är rättssäker, lika för alla, och innehåller ett effektivt språkskydd utan att förhindra eller försvåra för företag att etablera sig på Åland.

Jag utgår nämligen ifrån att det ålänningarna inte vill är att mötas av en lapp på dörren till Jysk eller något annat företag, där det står att landskapsregeringen stängt fast, snarare än att envist, långsamt och sakligt jobba för förbättringar. Vilket redan skett i Jysk-fallet.

Jag hoppas att Harry Jansson gör verklighet av sin idé om en lagmotion, både för att få se hur han tänkt sig svaren på frågorna ovan, och för att vi kunde få en verklig debatt i lagtinget om hur språkskyddet och en utveckling av det åländska näringslivet i en fungerande marknadsekonomi ska se ut i den moderna världen.

Nina Fellman (S)

Kansli- och kommunminister

I en replik den 9 januari hävdar riksdagsmannen att fel sanning framförts. Om cirka 1,25 miljoner sannfinländare säger att klumpsumman är bidrag och 20.000 ålänningar säger att det inte är det, vad är korrekt sanning?

Den 27 december var vi som vanligt på väg till Finland för att fira nyår i Korpo. På eftermiddagen drabbades jag av det som med ett mycket tydligt beskrivande namn kallas vinterkräksjukan.

Förra veckan försökte jag få komma till tandläkarjouren vid åhs. Jag ringde för sent en eftermiddag för att få en tid, så jag frågade om jag kunde boka till morgonen efter, då jag inte kan komma ifrån jobbet hur som helst.

Trevligt att riksdagsman Mats Löfström tycker att klimatfrågan är viktig. Intresset och engagemanget har tidigare varit något svalt.

Bruno Fransholm frågar sig på onsdagens insändarsida ”om det är fel att framföra sanningen i debatten”.

Sannfinländarna har till Finlands riksdag inlämnat ett förslag om att Åland ska få minskat bidrag från staten.

Med växande klentrogenhet, vilken började med rubriken, läste jag Jörgen Pettersons (C) insändare ”25 år med EU har gjort Åland större”.

Torsken har blivit en viktig och attraktiv fisk att servera på den åländska tallriken och i våra restauranger.

I det tysta har vi passerat 25-årsdagen av EU-inträdet den 1 januari 1995. Då gick Åland tillsammans med Sverige och Finland in i en gemenskap som för alltid kom att förändra vår vardag.

Europaparlamentet gav sitt nyårslöfte redan i november. Löftet gick ut på att skärpa kraven på utsläppsminskningen till 55 procent för år 2030 i förhållande till jämförelseåret 1990.

Är målsättningen i överkant eller i underkant?

En varg har skjutits på Åland efter en utdragen och besvärlig jakt. Vargen hade rivit får, alltså åstadkommit lidande bland husdjur och ekonomiska förluster för bonden.

Stå på er, föräldrar till barn på Söderhagens daghem. Ni gör alldeles rätt som berättar vad som egentligen händer på daghemmet Söderhagen och hur ni och barnen upplever situationen.

Den 28.12 2019 kan man i Svenska Yle läsa att vindkraften stött på motstånd i Tyskland. För tillfället står all utbyggnad av vindkraft stilla där.

Barn i bild

Fler insändare