Publicerad 26 december 2019 kl. 22:00

Jämställdhet en fråga om demokrati och hållbarhet

Tack för att du väljer Ålandstidningen!
I oroliga tider är det extra viktigt med pålitlig journalistik. Artiklar som innehåller samhällsviktig information om coronakrisen är därför öppna för alla på vår sajt.

Vad menar vi med jämställdhet egentligen? Menar vi att det viktigaste är att det ska vara 50/50 kvinnor och män i lagting, landskapsregering, nämnder och kommittéer? Ska vi förbigå duktiga män eller intelligenta kvinnor för att uppnå det syftet, eller kan vi tumma på regeln för att vi vill ha rätt kvinna eller man på rätt plats? Och är det inte i demokratisk ordning viktigt att både män och kvinnor arbetar för att vi ska få ett jämställt samhälle?

I dagens samhälle krävs alla goda krafter i samhällsbygget, oberoende om det är kvinnor eller män. Men i demokratins namn bör man även beakta att cirka 50 procent av befolkningen består av kvinnor, varför man även bör ge dem en möjlighet att delta i beslutsfattandet. Om man inte uppnått det syftet i valet, finns det alltid möjlighet att på olika sätt föra fram kvinnor till positioner som de inte uppnått via allmänna val.

Här är det endast fråga om huruvida man inom ett parti anser att det i demokratisk ordning ligger i allmänhetens intresse att till olika poster lyfta de kvinnor, som både har förmåga, kunskap och erfarenhet att delta i det allmänna samhällsbygget, men som inte nått ända fram i valet. Vissa partier har jämställdhetsfrågan på sin agenda, andra partier anser att röstetalet ska anses kvalificerande vid fördelning av poster, eller att vissa personer kan diskvalificeras på grund av andra orsaker, till exempel ålder, oberoende av röstetal.

Tyvärr har det visat sig att jämställdhet inte kan uppnås via allmänna val. Vill vi ha ett jämställt samhälle, där män och kvinnor värderas enligt samma måttstock, så måste vi också förändra vår attityd gällande att valet ska vara det enda saliggörande vid fördelning av uppdrag och poster. Annars når vi aldrig det jämställda samhälle som krävs i hållbarhetsagendan. Om 50 procent av befolkningen hela tiden ska ha sämsta löner, sämre arbetsvillkor, ta största delen av ansvaret för hemarbetet, få stå tillbaka för manliga kollegors behov av mer utrymme, ja då kan vi heller aldrig nå de hållbarhetsdirektiv som Åland har förbundit sig till att uppnå inom 20 år.

Men alla är nog ännu inte mogna för, eller villiga, att ändra sina attityder och se jämställdhetsarbetet ur ett demokrati- och hållbarhetsperspektiv.

Runa Lisa Jansson

Vi är mitt i något som närmast kan liknas vid en ekonomisk härdsmälta, som redan har skapat den största arbetslösheten på Åland genom tiderna.

Lagtingsledamot Roger Höglund (C) skriver i en insändare att landskapet i budget 2021 behöver ”se över verksamheter och kostnader på ett sätt som man kanske aldrig gjort tidigare”.

Jag läser i fredagens tidning att ålänningarna är positiva till hållbar utveckling. Nio av tio tycker hållbarhet är viktigt.

I varsin insändare påstår Julia Birney (L) och Björn Hägerstrand (MSÅ) saker och ting om discgolfbanans utvidgning i Badhusberget som kan klassas som ”alternativa fakta”. Ett uttryck som myntades av storljugaren Trumps f.d.

I tilläggsbudget nr 4 nämner landskapsregeringen att man uppmanat förvaltningen och de flesta underställda myndigheter att vidtaga åtgärder som skulle spara in ett belopp motsvarande två veckors avlöning exempelvis genom att omvandla semesterersät

Den 17 mars beslöt regeringen att införa gränskontroller vid de inre gränserna från EU till Finland. Gränskontrollerna inkluderade också de nordiska grannarna, en historisk åtgärd. Läget var då ett helt annat än nu.

Äldrerådet har under sitt senaste möte diskuterat bland annat framkomligheten och boendet för handikappade och äldre, övervakningen av äldreomsorgen, ekonomi, ensamheten, det brutna indexet och de äldres medicinering.

Den senaste tidens rapportering om oroligheterunder kvällar, nätter och helgerhar väckt frågor kringdessorsakeroch konsekvensersamtvilkainsatser som behövsföratt allaålänningarskakänna sig trygga, i dag och i framtiden.

I och med den fjärde tilläggsbudgeten för 2020 så är underskottet -84,8 miljoner. Det största underskottet i Ålands historia. Men inget jag vill eller kan klandra minister Torbjörn Elisasson (C) för.

I tisdags kväll hade jag lite småärende att göra på stan på vägen hem passerade jag Röde Orms retrobuss som var parkerad på bussplanen.

Resandet släpps fritt nu på lördag. De som kommer från Sverige möts av denna syn i Mariehamn. Prinsessan Corona kanske har gjort att rabatterna frodas, eller är det Törnrosas igenvuxna Borg – är det inte dags att snygga till detta?

Enligt Deepak Chopra är meningen med livet glädje och att med glädje delta i universums utveckling.

Hamnbolaget vill kunna skrota restaurangbåten (ÅT 16/9). Rubriken gjorde mig glad.

Äntligen, äntligen finns det hopp att bli av med skrothögen som så länge ha fått stå kvar och förfula området!

Tack hamnbolaget!

Kh

Barn i bild

Fler insändare