Publicerad 8 september 2019 kl. 22:06

Kunskap om hbtqia-frågor nyckeln till förändringar

Det har gått en vecka sedan Åland Pride, men det känns redan avlägset. Jag har sedan dess redan hunnit anmäla mig till en pappagrupp och meddelat min arbetsgivade om pappaledighet. Jag har också fått höra att hbtqia-frågor är pseudovetenskap. Det är så här vardagen ser ut. Kanske inte alla veckor, men lite nu och då blir jag påmind om att min familj inte hör till normen.

Det är tråkigt att vi inte kommit längre än så här 2019. Vi har inte kommit längre än att man som samkönat par kan diskrimineras eller nekas vigsel och vi har inte kommit längre än att man måste försvara hbtqia-personers existens.

Mycket har förstås blivit bättre de senaste åren, vi har fått nya lagar som till exempel moderskapslagen och äktenskapslagen, vilket gjort samhället mer jämställt på en laglig nivå. Vi har också en diskrimineringsombudsman som man kan vända sig till vid behov. Det finns ändå mycket arbete kvar att göra, till exempel med translagen, där det nuvarande kravet på att vara steril för att få byta juridiskt kön, bryter mot mänskliga rättigheter.

Däremot ändrar man inte genom lagförändringar människors värderingar och bemötande. Nyckeln till det är kunskap. Jag är glad över att landskapsregeringen tagit fram handlingsplanen för hbtqia-personers lika villkor i det åländska samhället 2019-2025. Jag är också glad över att föreningen Regnbågsfyren kunnat anställa en projektledare som ska arbeta med hbtqia-certifiering. För mig är det en självklarhet att alla ska mötas med kunskap och respekt oberoende sexualitet eller könstillhörighet. Det är en mänsklig rättighet att få möta kunnig personal inom barnomsorg, skola, sjukvård och myndigheter som vet hur det ska bemöta den enskilda människan. Därför behövs utbildning och certifieringsmöjligheter!

Pride i all ära, den är färgsprakande och energigivande. Men det är nu det verkliga arbetet börjar. Vi kan inte att tänka att vi är klara. Därför vill jag arbeta med dessa frågor på lagtingsnivå – för allas lika rättigheter och för allas rätt att existera och vara sig själva!

Linda Nordmyr, lagtingskandidat Liberalerna

Angående ledaren den 7 januari:

För att öva lite på tunnelkonstruktioner behöver man ju inte ta till så drastiska åtgärder som att gräva en tunnel som är sex kilometer lång med detsamma, utan man kan bygga en betydligt enklare konstruktion först för att testa konceptet och samti

Några förbättringar som jag påtalat under flera år.

I Gluggen skriver Jonny Mattsson att ålänningarna är dåliga på att blinka i trafiken. Problemet är att de åländska rondellerna, förutom Rökerirondellen och Sjukhusrondellen, är så små.

De politiska grupperingarna i stadsfullmäktige har fört förhandlingar om fördelningen av förtroendeposter i kommunens organ.

Det vore svårt att tänka sig att någon kunde göra ett bättre jobb för Ålands försvar mot förtal, likt de Bruno Fransholm framför i sina insändare, än Mats Löfström.

I en replik den 9 januari hävdar riksdagsmannen att fel sanning framförts. Om cirka 1,25 miljoner sannfinländare säger att klumpsumman är bidrag och 20.000 ålänningar säger att det inte är det, vad är korrekt sanning?

Den 27 december var vi som vanligt på väg till Finland för att fira nyår i Korpo. På eftermiddagen drabbades jag av det som med ett mycket tydligt beskrivande namn kallas vinterkräksjukan.

Förra veckan försökte jag få komma till tandläkarjouren vid åhs. Jag ringde för sent en eftermiddag för att få en tid, så jag frågade om jag kunde boka till morgonen efter, då jag inte kan komma ifrån jobbet hur som helst.

Trevligt att riksdagsman Mats Löfström tycker att klimatfrågan är viktig. Intresset och engagemanget har tidigare varit något svalt.

Bruno Fransholm frågar sig på onsdagens insändarsida ”om det är fel att framföra sanningen i debatten”.

Sannfinländarna har till Finlands riksdag inlämnat ett förslag om att Åland ska få minskat bidrag från staten.

Med växande klentrogenhet, vilken började med rubriken, läste jag Jörgen Pettersons (C) insändare ”25 år med EU har gjort Åland större”.

Barn i bild

Fler insändare