Publicerad 13 september 2019 kl. 22:06

Lagen måste ändras för att garantera funktionsrätten

Rätten till självbestämmande och full delaktighet för personer med funktionsnedsättningar, det vi i dag kallar funktionsrätt, borde 2019 när vi pratar om alla människors lika värde och rättigheter vara en självklarhet.

Vi vet att arbetet med funktionsrättsfrågor går framåt, men vi vet också att mycket återstår. Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (nedan kallad funktionsrättskonventionen) som antogs av FN 2006 och som ratificerats av Finland 2016, är ett av de viktigaste styrdokumenten i funktionsrättsfrågor i dag.

Vi behöver lägga kraft på att implementera konventionen på Åland i dag.

Skillnaden mellan rättigheter finns även mellan de olika grupperna av funktionsnedsättningar. Osynliga funktionsnedsättningar så som till exempel kognitiva eller psykiska, tenderar oftare falla mellan stolarna när det gäller både ekonomiskt och annat samhällsstöd.

Så får det inte vara. En given diagnos ska kunna garantera ett visst stöd, men brukarens behov av stöd ska vara det centrala i bedömningen av stödåtgärder.

Om du behöver en assistent för att kunna ta dig ut i samhället och sköta dina vardagliga sysslor och ärenden, eller för att kunna sköta hushållet, ska inte stödet se olika ut för den med en psykisk funktionsnedsättning, jämfört med den som har en fysisk dito. Behovet ska styra, inte diagnosen.

Inte heller får stödet bero på vilken kommun du bor i, och kommunens ekonomiska möjligheter att leva upp till lagen.

Mycket av funktionsrättskonventionens innehåll går att implementera utan förnyad lagstiftning, genom att förändra arbetssätt, praxis och handlingsmönster i förvaltningar och serviceinstanser.

Vissa rättigheter behöver ett förtydligande i lagen. Vi vill att Åland fullt ut lever upp till funktionsrättskonventionens åtaganden.

Vi kommer att jobba för att landskapsregeringen upprättar en handlingsplan för att landskapets på sikt ska leva upp till funktionsrättskonventionen.

Cita Nylund (Lib)

Pernilla Söderlund (Lib)

Kimmo Mattsson (Lib)

Fredrika Kvist-Mattsson (Lib)

Linda Nordmyr (Lib)

Joanna Isaksson (Lib)

Jenny Broman (Lib)

kandidater i lagtingsvalet

Inför kommande mandatperiod ligger en kommunreform på bordet där 15 av Ålands 16 kommuner förväntas slås ihop till tre.

Vi vill investera i alla människor. De med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) får inte det stöd de behöver. Linda Jenssens bok Inkluderingskompetens visar hur enkelt det skulle vara att NPF-säkra dagis och alla skolstadier.

Alla som utbildat sig i utlandet och som tvekar komma hem igen: Kom hem efter utbildningen och bygg upp ditt land med ett eget system som är anpassat till 30.000 invånare.

Det handlar om mod, om uthållighet, att vara tydlig, att veta vart man är på väg och att driva sin linje. Jag vill är en bra början på en mening!

Man vill gärna fokusera på det fysiska våldet eftersom det verkar lättast att identifiera.

Delgeneralplanen för centrum är i sitt slutskede och kommer, förhoppningsvis, att klubbas inom några månader. Stan har många intressanta projekt framför sig men ett område som borde prioriteras är norra Mariehamn.

Vi lever i ett kunskapssamhälle i ständig utveckling. Den åländska befolkningen har genom tiderna gått mot framtiden med kunskap som inhämtats på eller utanför Åland.

Beslutet om fiskekvoterna som togs den 14 oktober är mycket allvarligare än att fiskekvoter minskas eller förbjuds. Den åländska självstyrelsen har fått sig ytterligare en knäpp på näsan.

En av de mest akuta frågorna som vi måste ta tag i staden omgående är vårt enorma problem med demens- och äldrevården. Det är också en av Moderaternas stora valfrågor.

Var sker den offentliga servicen? Landskapet ansvarar för gymnasialutbildningen och Ålands hälso- och sjukvård där kommunerna i tiden hade ett medfinansieringsansvar.

I dag uppmärksammas den internationella ryggdagen. Temat för i år är att aktivera ryggen eller ”Get Spine Active”. Sedan 2012 har syftet med World Spine Day varit att öka medvetenhet om ryggsmärta och andra ryggbesvär.

De allra flesta ålänningarna värdesätter att sjukvård, skola och äldreomsorg fungerar och prioriteras. I en valrörelse lovas det mycket och just välfärden är populär att värna om.

Kommunernas socialtjänst, KST, förefaller vara en bra reform. Med införandet av KST får vi förutsättningar för ett bättre fungerande barnskydd som också fungerar på samma sätt över hela Åland.

Barn i bild

Fler insändare