Publicerad 20 december 2019 kl. 22:00

Landskapsregeringens beslut om skyddsjakt på varg kan vara olagligt

I landskapsregeringen beslut om skyddsjakt på varg, beslut 94, ÅLR 2019/7654 197 S4, stadgas att: ”Jakten får bedrivas oberoende av att jakträtten på området tillkommer annan eller om jakt inte annars skulle få utövas där”.

På grund av att jakträtten enligt Finlands grundlag tillhör områdets ägare, torde landskapsregeringen inte ha rätt att fatta beslut om att jakt får bedrivas på annans område, utan ägarens eller jakträttsinnehavarens tillstånd. Om en sådan rätt finns angiven i någon landskapslag, måste den ha slunkit förbi Högsta domstolens i övrigt skarpa ögon, och således strida mot grundlagen.

Är beslutet om skyddsjakt på varg fattat på felaktiga grunder, kan detta medföra omfattande besvär om vargen blir fälld på område där ägaren inte godkänner landskapsregeringens beslut om jakt.

Jag har ingenting emot beslutet om skyddsjakt i övrigt, men jag vill veta om landskapsregeringen faktiskt har laglig makt att frånta markägaren rätten att bestämma om jakten på sitt eget område.

Jens Harberg

För den som uppskattar statistik och faktabaserad kunskap kan åländska lagtingsdebatter ibland kännas som världsrekordförsök i att inte se verkligheten.

Angående Robert Horwoods insändare den 19.2.

Den enda väckarklocka som borde ringa är den som varnar för populism. Brexit är ett resultat av lögner, falska påståenden och propaganda.

Jussi Halla-Aho ”må inte vara”, han är.

Än en gång kan vi läsa om daghemmet Söderhagen och än en gång måste föräldrar stå till svars i media. Denna gång med anledning av Annett Janssons insändare den 11.2.

Replik till Johan Lindström (18.2). Du skriver: ”Att ta bort läxor skulle säkerligen försämra resultaten för de flesta eleverna”. Det kan väl ändå inte vara barnens läxor som är avgörande för deras betyg?

Jag tyckte det var konstigt att reportrarna i Ålandstidningens Brexit-reportage den 31 januari intervjuade ett skevt urval personer om deras reaktioner på Brexit.

Diskussionen om skärgårdens framtid dominerades i valkampanjen av enstaka frågor, som färja eller tunnel till Föglö eller om en kommunsammanslagning är önskvärd. För att bredda debatten fokuserar Ålandstidningens insändarsida den här veckan på skärgården, och har därför bjudit in en skribent från varje skärgårdskommun för att ge sin vision om skärgårdens framtid.
I dag: Björn Rönnlöf, Sottunga

Diskussionen om skärgårdens framtid dominerades i valkampanjen av enstaka frågor, som färja eller tunnel till Föglö eller om en kommunsammanslagning är önskvärd. För att bredda debatten fokuserar Ålandstidningens insändarsida den här veckan på skärgården, och har därför bjudit in en skribent från varje skärgårdskommun för att ge sin vision om skärgårdens framtid.
I dag: Maria Boström, Föglö

Under de senaste dagarna har två insändarskribenter tagit upp läxor och föreslagit ett avskaffande.

Barn till föräldrar som högläser för sina barn när de är små får ett mycket bättre ordförråd än barn vars föräldrar inte högläser för sina barn.

Annett Jansson, vi har svårt att utläsa syftet med din insändare den 11.2 och förstår heller inte vad det du skriver har att göra med dagiset Söderhagen, vilket vi dock förstår att är dagiset du menar i din text.

Rauli Lehtinen (RL) ser klimatförändringarna som ”det absolut största hotet mot mänskligheten”. Därför är det glädjande att temat får plats på insändarsidan.

Utvecklingen av ett samhälle börjar i våra attityder; vilken utgångspunkt vi har när vi ser på våra egna möjligheter att åstadkomma något bra för Åland.

I veckan släpptes den senaste prognosen för den ekonomiska utvecklingen i EU.

Barn i bild

Fler insändare