Publicerad 19 december 2019 kl. 22:03

Några steg mot ett hållbart samhälle

Tack för att du väljer Ålandstidningen!
I oroliga tider är det extra viktigt med pålitlig journalistik. Artiklar som innehåller samhällsviktig information om coronakrisen är därför öppna för alla på vår sajt.

Jorden är på väg mot en temperaturökning över två grader till 2050 om inte utsläppen minskas. Med nuvarande utsläpp når vi om åtta år den kritiska 1,5-gradersgränsen. Vi har redan en ökning på 1,2 grader. Hos oss är ökningen drygt två grader, polartrakterna värms snabbare.

Temperaturökningen beror på att koldioxiden i atmosfären ökat genom förbränning av kol, olja och gas. Utsläppen är 42 miljarder ton per år. Mängden koldioxid mäts i miljondelar. 1958 började man mäta systematiskt. Då var värdet 316 och är nu 412. Det är det högsta värdet på åtminstone 800.000 år och före industrialiseringen i slutet av 1800-talet låg värdet kring 280.

Klimatskeptikerna påstår att det inte skett någon temperaturändring och om det gjort det så är det naturliga förändringar på grund av solen. Det är inte sant. Enligt astronomerna borde vi gå mot en kallare period. Varje vuxen person borde av egen erfarenhet kunna notera förändringarna. Framför allt vintrarna har blivit påtagligt kortare och varmare.

Energibolagen anlitar egna experter som förnekar klimatkrisen men 11.000 forskare har skrivit på en artikel som varnar för akut klimatkris. Greta Thunberg angrips av folk som inte tål att höra sanningen från ett barn och inte klarar att ta in det faktum att mänskligheten håller på att gräva sin egen grav. Men genom att agera snabbt finns det ännu möjligheter att lindra skadeverkningarna.

Slit-och-slängsamhället bidrar starkt till klimatkrisen. Bara matsvinnet i världen beräknas stå för 8 procent av växthusgaserna. Jämför med att flyget globalt alstrar 2,6 procent. Transporter står för över 20 procent och mer än hälften av det från biltrafiken.

Fossil energiproduktion ger hälften av alla utsläpp. Nästan allt vi konsumerar i dag produceras i Kina, som är världens största och snabbast växande utsläppsland och som planerar att öka sin kolanvändning. Utbyggnad av infrastruktur och annan byggverksamhet ger 38 procent av utsläppen. Den eviga tillväxten har skett på bekostnad av en överkonsumtion av jordens resurser.

Vad kan vi göra? Alla behöver bidra till ett hållbart samhälle.

• Vi behöver minska vår konsumtion av allt som inte är helt nödvändigt.

• Vi borde sluta handla Kinatillverkat. Transporterna blir långa. Kina struntar i mänskliga rättigheter och använder sina tillgångar till en enorm militär upprustning.

• Vi ska köpa närproducerat och ekologiskt. Synd bara att åländska produkter ofta är dyrare än importerade!

• Vägra palmolja! Regnskogar bränns bort för att man ska odla oljepalmer. Tyvärr är massor av köpta bakverk såsom pepparkakor bakade med palmolja.

• Kosmetikaindustrin är storförbrukare av palmolja. Läs innehållsförteckningen på varor du köper. Vi konsumenter har makt att påverka.

• Vi behöver minska kraftigt på bilkörandet. Men det kräver att politikerna ser till att det finns fossilfri kollektivtrafik.

• Näringslivet måste inse att tillväxt inte kan ske evigt. Områden som tär på naturresurser måste ställa om eller fasas ut. Nya sektorer som gynnar hållbarhet kan växa.

• Ny infrastruktur som ger ökad biltrafik måste stoppas och byggande koncentreras till mindre områden. Till exempel måste Svinö fredas för exploatering.

Har våra politiker förstånd, kunskap och vilja att agera rätt? Jag är inte säker. Förra miljöministern införde biobränslet Neste My, som av svenska experter klassas som värre än fossil diesel!

Jan Grönstrand

I lagtingets debatt om tilläggsbudgeten förra veckan utlovades att redan denna vecka skulle finansministern och regeringen påbörja arbetet med nästa tilläggsbudget som skulle ha kommunernas behov i fokus.

Mitt i allt pandemimörker dyker ett nytt otrevligt ord upp: coronafyllan. För många barn blir hemmakarantänen ett dysfunktionellt helvete, på motsvarande sätt som under långhelger.

Saltviksborna intar rätt perspektiv på frågan (Ålandstidningen 27.3) när de ifrågasätter omfattningen av området som ska ingå i havsplanen.

I min senaste insändare om landskapet ska låna pengar från banken för att finansiera sin tilläggsbudget polemiserar jag mot uppfattningen att Paf-pengar är det enda rätta i detta nu.

Alltså vad händer, samhället sätter sina medmänniskor i en framtida psykisk ohälsa. Folk blir permitterade och andra får jobba dubbelt, skolbarn får uppgifter som om de hade två vuxna och inga syskon till hands.

Nu tycker jag att livsmedelsbutikerna inför ett nytt system med att på kassadisken införa ett mellanrum med en halv meter mellan varje ny kunds varor. Vi kan kalla det värnavstånd.

Hur entusiasmerar man sin personal när det är känt att man seglar i motvind? Jo, samtidigt som man informerar om permitteringarså ställs det krav på att personal ska komma till arbetet med egna skyddskläder!

Med anledning av lagtingets beslut om en tillfällig förhöjning av dagpenningen florerar det på sociala medier och till och med i lagtinget felaktig information i sakfrågor.

Vi har alla vaknat upp till en ny vardag med undantagstillstånd, distansundervisade barn och en intensiv sjukvård i beredskap att hjälpa de som drabbas av sjukdom.

Coronapandemin hotar förutom vår hälsa även vår grundläggande utkomst, finländskt arbete. Det största hotet för företagen är nu att kassaflödet sinar, vilket man inte löser enbart med statens omfattande stödåtgärder.

I fredagens Ålandstidingen under rubriken Lokalbörsen ligger Eckerölinjens aktier mellan 50 och 55 euro. Enligt förvaret i Ålandsbanken ligger värdet på 640/16, alltså 40 euro per aktie. Vilket är det rätta?

Lars Gustavsson

Ett stödpaket för permitterade på Åland i coronatider är ett utmärkt förslag från vår regering.

I ledaren ”Prioritera hellre än låna” gör redaktören ett försök att förklara varför det är bättre att använda Paf-pengar i stället för att låna pengar för att finansiera den tilläggsbudget som nu klubbats i lagtinget.

Barn i bild

Fler insändare