Publicerad 26 maj 2020 kl. 22:00

Ode till lövsprickning på Åland

Tack för att du väljer Ålandstidningen!
I oroliga tider är det extra viktigt med pålitlig journalistik. Artiklar som innehåller samhällsviktig information om coronakrisen är därför öppna för alla på vår sajt.

Lövsprickning, äntligen nalkas vår på denna kalla tundra. Efter alla dessa frostnätter och frusna nyheter, har vitsipporna fylkats i all sin ohämmade yppighet. Hur många gånger har jag inte längtat efter dem och deras överflöd men inte hunnit fram i landet mellan menföre och badboll.

Nu har de firat utsålda hus tillsammans med fåglarnas formliga kaskader av jubelsång utmed åländska vägar, i trots mot all avkrävd distans, all närhet.

Ser vi allt som händer, eller har det redan hänt? Det går fort, allt för fort. Vår varseblivning är bedövad och trög, iklädd halsduk och uppslukad av göranden och uppdrag på en annan strand, i en annan ton.

Vi snurrar runt i en omloppsbana i en vintergata, ett universum av många i vårt eget självupptagna mikrokosmos. Saknaden finns ändå där i vårt innersta djup och famnar tid, från det som var, till det som stundar. Från frö till planta, från ruvande till vingslag.

Plötsligt har björkarnas skira palett tagit sina nätta danssteg i en nordlig by. Löven slår ut, och står ut, trots immande arktisk andedräkt.

Träden präntar nya årsringar och förebringar ännu en tid, ännu en möjlighet att fånga. Tanken på den omsluter puls och känslor om en ny världs födelse, till slut, där vi åter står framför en horisont där det alltid är vår.

Jörgen Lundqvist

Eckerö

Någon skrev i tidningen att skattegränsen tillfört Åland 100 miljoner euro.

De som kör stadens gräsklippare är tydligen inte informerade av arbetsledningen om att undvika att meja ned blommande områden på stadens gräsmattor.

Då är Åland snart vid slutstationen gällande den offentliga ekonomin. En resa som snabbades upp av pandemin, men som haft en rak och utstakad färdriktning under åratal.

Skärgården definierar på många sätt den åländska identiteten. På få ställen är denna känsla mer framträdande än på västra Föglö.

Ett par regeringar bakåt i tiden, med en känd trafikminster som var boss då tjärasfalt lades i Kumlinge och Brändö, kanske nu vill lägga korten på bordet.

Det tillhör ovanligheten att regeringspartierna öppet debatterar mot varandra i massmedia. Diskussionerna och åsiktsmotsättningarna brukar hållas inom lagtingshusets väggar, utan insyn från utomstående allmänhet.

”The bottom is nådd” är ju ett bekant uttryck som kan användas när man läser två insändare i samma tidning av två av Obunden samlings röstmagneter.

Beslutet att minska anslaget för sysselsättningsverksamheten Fixtjänst visar än en gång att omsorgen om våra mest utsatta räknas i euro, inte i humant kapital.

Som vanligt fick jag i mars i år ett brev från Skatteförvaltningen med en förhandsifylld skattedeklaration.

Vi ser med bestörtning hur kommunernas ekonomi än en gång styr servicen till redan utsatta personer i samhället.

Det är med förvåning och bestörtning jag läser i onsdagens tidningar om Kommunernas socialtjänst och Fixtjänst, och hur en lagstadgad verksamhet för en utsatt grupp människor i vårt samhälle hanteras.

Lag- och kulturutskottets 14 betänkanden under sessionen har kännetecknats av tre kategorier av ärenden. Efter sommaruppehållet ska ytterligare sju lagförslag genomgå granskning och fler lär vara på kommande.

Ja visst är den varma, gröna och ljusa sommaren på Åland alldeles underbar. Bortglömd är den kalla, livlösa och bleka vintern. Men övergödningen av Östersjön och klimathotet är två orosmoln som ruvar vid horisonten.

Barn i bild

Fler insändare