Publicerad 20 december 2019 kl. 22:00

Pengar är inte allt, men nödvändiga

En stabil ekonomi, en budget i balans och gärna med ett årligt överskott är en nödvändig målsättning för Ålands offentliga ekonomi. I detta ska även rymmas en långsiktig investeringsnivå inom alla sektorer. En näringslivspolitik som främjar utveckling och konkurrenskraft, jämställda löner och en välfärdsnivå som gör Åland till den bästa plasten att bo på och flytta till.

Ingen enkel ekvation, och en målsättning som kräver nya strukturer och samarbete över blockgränserna. Annars trampar vi i samma fotspår som vi alltid gjort.

Samhällsutvecklingen i stort är kostnadsdrivande, det är acceptabelt, men då måste vi vara inställda på att föra en politik som inte gör att budgeten sväller och underskottet ökar. Visst är det möjligt. Att tänka nytt och kostnadseffektivisera den offentliga verksamheten betyder inte per definition att servicenivåer blir sämre. Tvärtom, gör vi det rätt får vi ut mer och bättre resultat av våra gemensamma resurser, men då krävs öppenhet för utveckling och ansvar för våra gemensamma skattepengar.

Att driva en politik som på sikt kräver banklån för att klara av driften av det offentliga Åland är ej ansvarsfullt.

Budgetförslaget för 2016 hade inklusive Paf-lån ett underskott om -27.392.000 euro.

Budgetförslaget för 2020 har ett underskott inklusive en upplöst Paf-reservering ett underskott om -14.932.000 euro.

Det bevisar det möjliga i att minska budgetslitage, utan att montera ner servicenivåer. Det strukturella underskottet är ännu större med tanke på att vi dras med stora investeringsunderskott, men med rätt politik ska Åland inom två mandatperioder ha möjlighet att visa upp en budget i balans inklusive det nödvändiga överskottsmålet för att uppnå en högre likviditet och minska lånerisken.

Undertecknad skulle mer än gärna understött regeringens handlingsprogram, jag stöder stora delar av det, men det finns skrivningar som går helt emot min syn på hur vi uppnår en sund ekonomi, gör ålänningarnas vardag bättre parallellt med ett välmående näringsliv.

Jag kommer att arbeta konstruktivt, lyhört och samarbetsvilligt. Förhoppningsvis kan samspelet mellan regeringsblock och opposition vara bättre än någonsin tidigare under de kommande fyra åren.

God jul och gott nytt år!

John Holmberg (Lib)

lagtingsledamot

För den som uppskattar statistik och faktabaserad kunskap kan åländska lagtingsdebatter ibland kännas som världsrekordförsök i att inte se verkligheten.

Angående Robert Horwoods insändare den 19.2.

Den enda väckarklocka som borde ringa är den som varnar för populism. Brexit är ett resultat av lögner, falska påståenden och propaganda.

Jussi Halla-Aho ”må inte vara”, han är.

Än en gång kan vi läsa om daghemmet Söderhagen och än en gång måste föräldrar stå till svars i media. Denna gång med anledning av Annett Janssons insändare den 11.2.

Replik till Johan Lindström (18.2). Du skriver: ”Att ta bort läxor skulle säkerligen försämra resultaten för de flesta eleverna”. Det kan väl ändå inte vara barnens läxor som är avgörande för deras betyg?

Jag tyckte det var konstigt att reportrarna i Ålandstidningens Brexit-reportage den 31 januari intervjuade ett skevt urval personer om deras reaktioner på Brexit.

Diskussionen om skärgårdens framtid dominerades i valkampanjen av enstaka frågor, som färja eller tunnel till Föglö eller om en kommunsammanslagning är önskvärd. För att bredda debatten fokuserar Ålandstidningens insändarsida den här veckan på skärgården, och har därför bjudit in en skribent från varje skärgårdskommun för att ge sin vision om skärgårdens framtid.
I dag: Björn Rönnlöf, Sottunga

Diskussionen om skärgårdens framtid dominerades i valkampanjen av enstaka frågor, som färja eller tunnel till Föglö eller om en kommunsammanslagning är önskvärd. För att bredda debatten fokuserar Ålandstidningens insändarsida den här veckan på skärgården, och har därför bjudit in en skribent från varje skärgårdskommun för att ge sin vision om skärgårdens framtid.
I dag: Maria Boström, Föglö

Under de senaste dagarna har två insändarskribenter tagit upp läxor och föreslagit ett avskaffande.

Barn till föräldrar som högläser för sina barn när de är små får ett mycket bättre ordförråd än barn vars föräldrar inte högläser för sina barn.

Annett Jansson, vi har svårt att utläsa syftet med din insändare den 11.2 och förstår heller inte vad det du skriver har att göra med dagiset Söderhagen, vilket vi dock förstår att är dagiset du menar i din text.

Rauli Lehtinen (RL) ser klimatförändringarna som ”det absolut största hotet mot mänskligheten”. Därför är det glädjande att temat får plats på insändarsidan.

Utvecklingen av ett samhälle börjar i våra attityder; vilken utgångspunkt vi har när vi ser på våra egna möjligheter att åstadkomma något bra för Åland.

I veckan släpptes den senaste prognosen för den ekonomiska utvecklingen i EU.

Barn i bild

Fler insändare