Publicerad 16 september 2019 kl. 22:06

Regeringen missar målet

Tanken med kortruttsprojektet var väl från början att få ner kostnaderna för skärgårdstrafiken och samtidigt göra trafiken ekonomiskt- och miljömässigt mer hållbar.

Den möjligheten har regeringen nu missat när de två månader före lagtingsvalet ingår ett stort avtal om färjetrafiken till västra Föglö 15 år framåt, utan att utreda bland annat alternativet med vägtunnel.

Regeringen skriver på sin hemsida att avtalet var det totalekonomiskt mest fördelaktiga, med en prislapp för första året på 4,449 miljoner euro.

Det torde betyda att 4,449 miljoner inte är en fast kostnad per årunder avtalstiden och då kan totalkostnaden bli långt större än 66,7 miljoner som regeringen och minister Nordberg marknadsfört.

Om det i avtalet stipuleras att årskostnaden ska justeras med ett index varje år, till exempel med 2 procent som är EU:s inflationsmål, kommer totalkostnaden för färjtrafiken att uppgå till 90 miljoner. Ytterligare ska regeringen betala 5 miljoner för hybridfärjan.

Lägger man därtill kostnaderna för laddstationer för hybriddriften, vägbyggen över Gripö och en 18 meter hög bro över Spettarhålet kräver de investeringarna cirka 40 miljoner ytterligare.

Man frågar sig, vad har regeringen och minister Nordberg uppnått med dessa stora investeringar efter 15 år? Man har fortfarande kvar ett färjpass som kan kosta sex (6) miljoner per år i drift efter 15 år.

Man kan fråga sig varför regeringen inte har övervägt att bygga en tunnel till Föglö? Kostnaden för en vägtunnel har av ett privat initiativ beräknats kosta 125-130 miljoner. Sådana tunnlar byggs och fungerar i Norge och på Färöarna.

Hade regeringen tagit med en tunnel som alternativ hade det upplevts som framtidsorienterat, ekonomiskt och miljömässigt hållbart. Men tydligen är varken ministern eller regeringen besjälade av att på riktigt tänka nytt och få ner både kostnaderna och miljöbelastningen för skärgårdstrafiken.

Ålands Framtid

Brage Eklund

Pia Eriksson

Rolf Granlund

Jenny Sindén

Peter Sandberg

Pelle Hägglund

Inför kommande mandatperiod ligger en kommunreform på bordet där 15 av Ålands 16 kommuner förväntas slås ihop till tre.

Vi vill investera i alla människor. De med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) får inte det stöd de behöver. Linda Jenssens bok Inkluderingskompetens visar hur enkelt det skulle vara att NPF-säkra dagis och alla skolstadier.

Alla som utbildat sig i utlandet och som tvekar komma hem igen: Kom hem efter utbildningen och bygg upp ditt land med ett eget system som är anpassat till 30.000 invånare.

Det handlar om mod, om uthållighet, att vara tydlig, att veta vart man är på väg och att driva sin linje. Jag vill är en bra början på en mening!

Man vill gärna fokusera på det fysiska våldet eftersom det verkar lättast att identifiera.

Delgeneralplanen för centrum är i sitt slutskede och kommer, förhoppningsvis, att klubbas inom några månader. Stan har många intressanta projekt framför sig men ett område som borde prioriteras är norra Mariehamn.

Vi lever i ett kunskapssamhälle i ständig utveckling. Den åländska befolkningen har genom tiderna gått mot framtiden med kunskap som inhämtats på eller utanför Åland.

Beslutet om fiskekvoterna som togs den 14 oktober är mycket allvarligare än att fiskekvoter minskas eller förbjuds. Den åländska självstyrelsen har fått sig ytterligare en knäpp på näsan.

En av de mest akuta frågorna som vi måste ta tag i staden omgående är vårt enorma problem med demens- och äldrevården. Det är också en av Moderaternas stora valfrågor.

Var sker den offentliga servicen? Landskapet ansvarar för gymnasialutbildningen och Ålands hälso- och sjukvård där kommunerna i tiden hade ett medfinansieringsansvar.

I dag uppmärksammas den internationella ryggdagen. Temat för i år är att aktivera ryggen eller ”Get Spine Active”. Sedan 2012 har syftet med World Spine Day varit att öka medvetenhet om ryggsmärta och andra ryggbesvär.

De allra flesta ålänningarna värdesätter att sjukvård, skola och äldreomsorg fungerar och prioriteras. I en valrörelse lovas det mycket och just välfärden är populär att värna om.

Kommunernas socialtjänst, KST, förefaller vara en bra reform. Med införandet av KST får vi förutsättningar för ett bättre fungerande barnskydd som också fungerar på samma sätt över hela Åland.

Barn i bild

Fler insändare