Publicerad 7 november 2019 kl. 21:57

Sänkt maxfart ger goda miljöeffekter

Tack för att du väljer Ålandstidningen!
I oroliga tider är det extra viktigt med pålitlig journalistik. Artiklar som innehåller samhällsviktig information om coronakrisen är därför öppna för alla på vår sajt.

Jorden är inne i en akut klimatkris anser 11.000 forskare som menar att klimatkrisen är här och att planeten jorden klart och entydigt står inför en nödsituation. Alla uppmanas att engagera sig och att handla för att bevara livet på jorden (SvD 6.11).

En klimatpositiv åtgärd som är lätt att åstadkomma utan allt för stor inskränkning i vår bekvämlighet rör trafiken och hastigheten på våra vägar. Bästa hastighet med minsta mängd bränsleåtgång lär ligga någonstans mellan 50 till 70 kilometer i timmen.

Enligt trafikverket i Sverige står trafiken för en tredjedel av koldioxidutsläppen vilka bidrar till uppvärmningen av jordklotet. Med sänkt maxhastighet på allmänna vägar från 90 till 80 kilometer i timmen skulle, enligt Naturskyddsföreningen i Sverige, koldioxiden från trafiken minska med upp till 18 procent. Lägg därtill de insparingar som färre accelerationer och inbromsningar ger och även mängden partiklar som uppstår vid slitage av däck, vägbana och bromsar.

Lägre och jämnare hastighet på våra vägar skulle även vara gynnsamt på många andra sätt – privatekonomin skulle bli bättre, bil- och rådjursolyckor bli färre, tryggheten för cyklister och gångtrafikanter skulle öka. Många hälsoproblem skulle minska, som till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, astmabesvär och cancer. Även gravida och foster skulle få det bättre.

Både i Finland och i Sverige har man positiva erfarenheter av sänkta maxhastigheter i trafiken, så varför inte försöka även på Åland?

Ingemar Johansson

Någon skrev i tidningen att skattegränsen tillfört Åland 100 miljoner euro.

De som kör stadens gräsklippare är tydligen inte informerade av arbetsledningen om att undvika att meja ned blommande områden på stadens gräsmattor.

Då är Åland snart vid slutstationen gällande den offentliga ekonomin. En resa som snabbades upp av pandemin, men som haft en rak och utstakad färdriktning under åratal.

Skärgården definierar på många sätt den åländska identiteten. På få ställen är denna känsla mer framträdande än på västra Föglö.

Ett par regeringar bakåt i tiden, med en känd trafikminster som var boss då tjärasfalt lades i Kumlinge och Brändö, kanske nu vill lägga korten på bordet.

Det tillhör ovanligheten att regeringspartierna öppet debatterar mot varandra i massmedia. Diskussionerna och åsiktsmotsättningarna brukar hållas inom lagtingshusets väggar, utan insyn från utomstående allmänhet.

”The bottom is nådd” är ju ett bekant uttryck som kan användas när man läser två insändare i samma tidning av två av Obunden samlings röstmagneter.

Beslutet att minska anslaget för sysselsättningsverksamheten Fixtjänst visar än en gång att omsorgen om våra mest utsatta räknas i euro, inte i humant kapital.

Som vanligt fick jag i mars i år ett brev från Skatteförvaltningen med en förhandsifylld skattedeklaration.

Vi ser med bestörtning hur kommunernas ekonomi än en gång styr servicen till redan utsatta personer i samhället.

Det är med förvåning och bestörtning jag läser i onsdagens tidningar om Kommunernas socialtjänst och Fixtjänst, och hur en lagstadgad verksamhet för en utsatt grupp människor i vårt samhälle hanteras.

Lag- och kulturutskottets 14 betänkanden under sessionen har kännetecknats av tre kategorier av ärenden. Efter sommaruppehållet ska ytterligare sju lagförslag genomgå granskning och fler lär vara på kommande.

Ja visst är den varma, gröna och ljusa sommaren på Åland alldeles underbar. Bortglömd är den kalla, livlösa och bleka vintern. Men övergödningen av Östersjön och klimathotet är två orosmoln som ruvar vid horisonten.

Barn i bild

Fler insändare