Publicerad 7 november 2019 kl. 21:57

Sänkt maxfart ger goda miljöeffekter

Jorden är inne i en akut klimatkris anser 11.000 forskare som menar att klimatkrisen är här och att planeten jorden klart och entydigt står inför en nödsituation. Alla uppmanas att engagera sig och att handla för att bevara livet på jorden (SvD 6.11).

En klimatpositiv åtgärd som är lätt att åstadkomma utan allt för stor inskränkning i vår bekvämlighet rör trafiken och hastigheten på våra vägar. Bästa hastighet med minsta mängd bränsleåtgång lär ligga någonstans mellan 50 till 70 kilometer i timmen.

Enligt trafikverket i Sverige står trafiken för en tredjedel av koldioxidutsläppen vilka bidrar till uppvärmningen av jordklotet. Med sänkt maxhastighet på allmänna vägar från 90 till 80 kilometer i timmen skulle, enligt Naturskyddsföreningen i Sverige, koldioxiden från trafiken minska med upp till 18 procent. Lägg därtill de insparingar som färre accelerationer och inbromsningar ger och även mängden partiklar som uppstår vid slitage av däck, vägbana och bromsar.

Lägre och jämnare hastighet på våra vägar skulle även vara gynnsamt på många andra sätt – privatekonomin skulle bli bättre, bil- och rådjursolyckor bli färre, tryggheten för cyklister och gångtrafikanter skulle öka. Många hälsoproblem skulle minska, som till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, astmabesvär och cancer. Även gravida och foster skulle få det bättre.

Både i Finland och i Sverige har man positiva erfarenheter av sänkta maxhastigheter i trafiken, så varför inte försöka även på Åland?

Ingemar Johansson

Med spänning kastade jag mig över det nya regeringsprogrammet för att läsa om den nya regeringens planer för äldreomsorgen.

Angående regeringens eventuella kostnader för avbryta kortrutten/tunnel till Föglö. Här är mina svar på frågorna.

• Vad kommer skadestånden bli på avbruten upphandling av kortrutten?

Sent ska en syndare vakna.

I den ursprungliga insändaren från S-lagtingsgruppen kritiserades Obunden samling och dess partiledare för att man tillåtit att jag fick ställa upp som kandidat i lagtingsvalet trots att jag av Åbo hovrätt hade dömts till ett villkorligt fängelsst

Då Alexander Kerenskijs provisoriska ryska regering störtades 7 november 1917 i vad som senare kom med sovjetisk terminologi att kallas ”oktoberrevolutionen” blev följden en skarp tudelning av det politiska fältet i Finland.

I början av mars 2019 fick styrelseledamoten Birgitta Johansson, ledamot av stadsstyrelsen, i uppdrag att boka ett presentationstillfälle inför stadsstyrelsen där utvärderingar, erfarenheter och arbetssätt skulle presenteras.

Att gå till personangrepp brukar betyda att argumenten tryter. Det är helt uppenbart när det gäller Marcus Måtars osakliga reaktion på den socialdemokratiska lagtingsgruppens insändare.

Nu är det adventstid, och vi väntar på julen, att ljuset ska återvända, att solen ska skingra alla mörka moln som döljer vår himmel, både utomhus och inombords.

Det är kanske denna tid på året, som det kan vara på sin plats att tala om flyktingpolitiken och flyktinghjälp. Den är en sak, som Åländsk demokrati har engagerat sig i.

Klarlägganden gällande Enerexit Ab:s tidigare styrelses beslut och de goda samarbetsförhållandena med stadsledningen (Tage Silander, Barbara Heinonen och Emma Dahlén) där fyra till antalet konstruktiva möten hölls med fullständig öppenhet.

Nej, det var ingen anonym ”kortfilm”, ”visad på Sjöfartsmuseet”, som så inspirerade kompositören Maria Grönlund att hon skapade konceptalbumet ”Songs of a sad sailor”, anmäld av Zeb Holmberg i Ålandstidningen den 4 december.

Det enda parti som veterligen ställt upp någon som dömts till ovillkorligt straff är Socialdemokraterna. Hur kan man då kritisera Obunden samling och dess ledning för att jag som dömts till villkorligt straff tilläts ställa upp i val för partiet?

I Ålands lagting sitter en lagtingsledamot, Marcus Måtar (Ob), med en nyligen fastslagen villkorlig fängelsedom för grovt ocker.

Barn i bild

Fler insändare