Publicerad 6 februari 2019 kl. 22:00

Skäl att oroa sig för klimatet

I tisdagens Ålandstidningen skriver lagtingsman Toivonen om klimatet, baserat på en ”dokumentär” han sett på webben. Som alltid då det gäller saker man ser på webben och som man tänker basera sin argumentation på, så lönar det sig att ta reda på fakta och baserat på fakta finns det all orsak att oroa sig över klimatet.

Att koldioxid påverkar klimatet är något vi vetat i över 100 år. Att vi står inför en antropogen klimatförändring är även ett faktum. Mekanismerna bakom detta, inklusive hur jordens bana och solinstrålningen påverkar klimatet på jorden är alla välkända av vetenskapen.

Det som sedan kan diskuteras är exakt hur denna uppvärmning kommer att utvecklas på lång sikt. Vissa faktorer är svåra att modellera i detalj, exempelvis hur olika processer interagerar. Hur metan som lösgörs ur tinande permafrost påverkar atmosfären etcetera, men om basen är det ingen osäkerhet och det finns en bred konsensus inom vetenskapen om detta.

Att det sedan finns enstaka vetenskapsmän som ifrågasätter det, rubbar inte fakta. På samma sätt är det fakta att havsnivåerna stiger globalt. Detta kan man se från satellitmätningar och mätningar med traditionella medel. I det senare fallet finns det data ända från slutet av

1800-talet.

Det finns dessutom en bra överensstämmelse mellan de två typerna av mätningar. Även här är mekanismerna ganska enkla. Varmt vatten tar mera plats än kallt och glaciärer smälter.

Lagtingsman Toivonen hävdar i sin insändare: ”Men varken där eller någon annanstans har man observerat någon märkbar höjning av havsvattnet.” – Det stämmer dock inte alls. Det globala havsnivåerna har stigit märkbart och takten förefaller accelerera. Det är bara att kontrollera på exempelvis NASAs hemsida.

Än så länge drabbar det dock

inte oss här i norr. Här stiger fortfarande landet (landhöjning) snabbare än vattennivåerna stiger, men redan i södra Sverige är det tvärtom.

Sedan har jag svårt att förstå vad docent Mörners födelseår har för betydelse? Någon legend är han knappast. Han är mest känd för att tro på slagrutor och för att förneka att havsnivåerna stiger.

Han har naturligtvis all rätt att tro som han vill, men det ändrar inte resultatet från NASAs satellitmätningar. Lika litet förstår jag den raljerande formuleringen ” skolkande skolflicka”? Är det månne Greta Thunberg som avses? Varför inte nämna henne vid namn eller kanske diskutera vad hon säger?

Eller varför inte citera en vit, brittisk överklasskvinna: ”Vi ser ännu inte den verkliga faran av klimatförändringen, men den är verklig nog för att vi måste göra förändringar så att vi inte lever på bekostnad av framtida generationer” – Margaret Thatcher 1990

Anders Gustafsson

Stackars Bambi och stackars människorna på Näverskär (se insändare den 28 november). Hoppas att polisen tar kräken som sköt och att de får stora straff.

”Från en djurvän”

Som bekant föreslår den avgående regeringen i sitt budgetförslag att den så kallade 100-lappen, eller guldkornet, ska bibehållas. Kostnaden för detta är 1.800.000 euro per år. I en budget, som får ett underskott på 15.000.000 euro.

Kaj L, tydligt och bra skrivet den 29 november. Det överensstämmer med dagens verklighet. Vi behöver varandra, nu och i framtiden. Tillsammans är vi starkare och man kan inte veta när man själv behöver hjälp och stöd från andra.

Karin

Stadsdirektören Barbara Heinonen och minoriteten i stadsstyrelsen bestående av Sara Kemetter (S), Tony Wikström (S) samt Jonny Andersen (Lib), försöker misskreditera majoriteten i stadsutvecklingsnämnden genom att låta det framstå som att nämnden

I skrivande stund plitas säkert målsättningar ned för det politiska programmet med ambitionen att styra det offentliga Åland under de följande fyra åren (och genom det alla våras liv).

I Ålandstidningens ledare och artiklar den senaste veckan får man inte bara bilden av att strejk är en vänsterextrem aktion, det uttrycks i ord och meningar! Vinklingen på rapporteringen är oroväckande klandrande och ensidigt nyliberal.

Benita Mattsson-Eklund skrev i Ålandstidningens ledare den 26 november om en viktig fråga som berör överkonsumtionen som belastar vår planet.

FN:s nya klimatrapport visar att det fortfarande är möjligt att uppnå Parisavtalets mål, men att ländernas klimatlöften måste skärpas. Men de fastslår också att Parisavtalet inte är tillräckligt ambitiöst och att ytterligare åtgärder krävs.

I denna tidnings ledare den 27.11 spekulerar skribenten över bevekelsegrunderna till den givmildhet som medföljer den annalkande julen.

Det har gått över ett år sedan den klimatrapport som väckte en stor del av världen kom ut.

Öppet brev till Tjuvskyttarna lördagen den 23 november 2019.

Black Friday och julhandeln. Bägges gemensamma nämnare som marknadsföringen i decennier utnyttjat, normaliserat och förstorat; vår tragiska och obesvarade kärlek till konsumtionen.

Med min budgetmotion nummer två med rubriken: ”Landskapsandelar och stöd till kommunerna” vill jag att avdraget för löne- och pensionsinkomster stryks. Det är den så kallade 100-lappen, eller guldkornet, som någon kallade det.

Barn i bild

Fler insändare