Publicerad 6 september 2019 kl. 22:03

Smeden som tandläkare är ett dåligt alternativ

Tandvärk vet de flesta vad det är. På farfars tid kunde tandvården vara så hemsk att det blev till ett livslångt trauma.

En bekant berättade för mig om sin tandläkarskräck. Tandvården han fick bestod i att smeden ropades in när han gick förbi och att smeden använde sina vanliga smedtänger för att dra ut den värkande tanden. Efter denna upplevelse gick min bekant aldrig till tandläkaren.

Så är det inte längre. Tiderna har förändrats. Har jag tandvärk i dag får jag snabbt komma under bra vård. Och att sitta i tandläkarstolen kan till och med vara en ganska behaglig upplevelse.

Men att gå till tandläkaren kostar.

Under senare år har tandvården blivit gratis för yngre och för äldre har kostnaderna till viss del subventionerats. Alla, såväl fattig som rik, ung som gammal, behöver då och då se över sina tänder. Att ha tandvärk gör sjukt ont. För en del är det enkelt att hosta upp vad det kostar att få sina tänder i skick. För andra finns inte detta enkla liv.

Ett gott liv kostar och alla har inte de resurser det kostar att leva det goda livet. Och smeden som tandläkare är ett dåligt alternativ. Jag drömmer om ett samhälle i lyhörd samverkan och fördelning av resurserna för de behov som finns. Tillsammans kan vi hjälpas åt så att alla får del av det goda livet.

Ingemar Johansson (s)

Under de senaste dagarna har två insändarskribenter tagit upp läxor och föreslagit ett avskaffande.

Barn till föräldrar som högläser för sina barn när de är små får ett mycket bättre ordförråd än barn vars föräldrar inte högläser för sina barn.

Annett Jansson, vi har svårt att utläsa syftet med din insändare den 11.2 och förstår heller inte vad det du skriver har att göra med dagiset Söderhagen, vilket vi dock förstår att är dagiset du menar i din text.

Rauli Lehtinen (RL) ser klimatförändringarna som ”det absolut största hotet mot mänskligheten”. Därför är det glädjande att temat får plats på insändarsidan.

Utvecklingen av ett samhälle börjar i våra attityder; vilken utgångspunkt vi har när vi ser på våra egna möjligheter att åstadkomma något bra för Åland.

I veckan släpptes den senaste prognosen för den ekonomiska utvecklingen i EU.

De obundna politikerna Bert Häggblom och Marcus Måtar processar på arbetstid mot landskapet – samtidigt som de sitter i landskapets lagstiftande församling! Det skulle knappast fungera i Sveriges eller Finlands riksdag.

Vi är oskyldiga tills motsatsen bevisats. Den lagstiftande (riksdag/regering), den dömande (oberoende domstolar) och den granskande makten (media), är tre mycket viktiga grundbultar i vår demokrati.

För det första, om man har riktade påståenden mot skärgårdsbor och andra kraftfulla åsikter ska man nog ha modet att underteckna med eget namn, annars bryr sig ingen.

Redan 2009 föreslog jag i en motion på Centerns julstämma ett offentligt sektoriellt samarbete på Åland. Inga kommunsammanslagningar behövs för det, eller ens en tunnel till Föglö. Det räcker med samarbete.

Ett ben i politiskt beslutsfattande och ett i näringslivet, är ingen lätt balansgång. Media och allmänheten synar de två rollerna och är känsliga för övertramp.

Ålands lagting säger i dag fredag ja till en förnyelse av det ekonomiska systemet och en höjd klumpsumma.

I flera länder uppmärksammas den här veckan barn som växer upp i familjer där någon vuxen dricker för mycket. Detta är något som vi också vill uppmärksamma här på Åland.

Barn i bild

Fler insändare