Publicerad 7 november 2019 kl. 21:57

Stackars avgående ministrar!

Tack för att du väljer Ålandstidningen!
I oroliga tider är det extra viktigt med pålitlig journalistik. Artiklar som innehåller samhällsviktig information om coronakrisen är därför öppna för alla på vår sajt.

Det måste man nog säga, ifall Centern håller fast vid sin utfästelse att stoppa kortrutten. Visserligen är det ingångna avtalet om hybridfärjetrafik delvis så amatörmässigt skrivet att det är omöjligt att avgöra vad som avtalats, men bortsett från det, har LR tydligen överskridit sin upphandlingsfullmakt med minst 19 miljoner euro, möjligen med betydligt mer.

(Redan den fasta månadsersättningen enligt avtalet, med en uppräkningsfaktor om två procent för inflation samt fem miljoner för inlösen av fartyget, blir drygt 80 miljoner, att jämföras med den i offentligheten nämnda fullmaktens 47 miljoner!)

Frågan här är således inte huruvida den avtalade lösningen för trafiken på västra Föglö är kostnadseffektiv eller mest ändamålsenlig, utan i stället vad det medför ansvarsmässigt att LR gjort en upphandling utan stöd i budget, och dessutom utan möjlighet att få upphandlingen godkänd i efterhand av det nya lagtinget.

Uppenbarligen är minister Mika Nordberg (MSÅ), men troligen även alla övriga ministrar i den avgående LR personligen ekonomiskt ansvariga för budgetöverskridningen. Detta trots att Nordberg avgjorde ärendet på enskild föredragning.

Det är nämligen osannolikt att han fattade sitt beslut utan att först ha förankrat det hos de övriga ministrarna. Han är därför bara formell beslutsfattare. Ingen minister har ju heller motsatt sig eller kritiserat beslutet ens i efterhand.

Frågeställningen påverkas av att man efter HFD:s fastställande av vägplanen tydligen anser att en uppsägning av avtalet från landskapets sida leder till ett betydande skadestånd. 5-10 miljoner har det talats om. Men sådana skadeståndskrav både kan och bör sändas vidare till den/dem som genom sitt icke-befullmäktigade agerande tvingar LR att säga upp avtalet och därmed åsamka landskapet skadeståndsskyldighet.

Det torde vara självklart att minister Nordberg, men troligen även övriga ministrar, är sekundärt personligt ansvariga för skadeståndet, alltså ansvariga i förhållande till landskapet.

Om LR säger upp avtalet befrias således avgående LR från kravet på grund av budgetöverskridningen (minst 19 miljoner euro). I stället blir man ansvariga för det belopp landskapet blir tvunget att betala i skadestånd (5-10 miljoner). Det är således detta senare belopp som LR i sådant fall kan och bör indriva av de avgående ministrarna, ett belopp som dessa faktiskt kan tänkas klara av till betydande delar.

Den tillträdande LR bör inte ”se mellan fingrarna” beträffande den avgående LR:s ansvar i denna fråga eftersom ett icke-befullmäktigat agerande av nämnt slag bryter mot själva grunden i vårt styresskick. Den avgående regeringen har negligerat lagtinget vilket är självsvåldigt och odemokratiskt helt enkelt.

Om man inte reagerar nu, när det handlar om stora men ändå hanterliga belopp, kan det nästa gång handla om förödande summor. Våra ministrar måste en gång för alla bringas till insikt om att de inte har fria händer när det gäller landskapets ekonomi. Man får verkligen hoppas att de har en ansvarsförsäkring! För detta kan inte fortgå opåtalat.

Det skulle nämligen skada förtroendet för vårt politiska system i grunden.

Rolf Granlund (ÅF)

Någon skrev i tidningen att skattegränsen tillfört Åland 100 miljoner euro.

De som kör stadens gräsklippare är tydligen inte informerade av arbetsledningen om att undvika att meja ned blommande områden på stadens gräsmattor.

Då är Åland snart vid slutstationen gällande den offentliga ekonomin. En resa som snabbades upp av pandemin, men som haft en rak och utstakad färdriktning under åratal.

Skärgården definierar på många sätt den åländska identiteten. På få ställen är denna känsla mer framträdande än på västra Föglö.

Ett par regeringar bakåt i tiden, med en känd trafikminster som var boss då tjärasfalt lades i Kumlinge och Brändö, kanske nu vill lägga korten på bordet.

Det tillhör ovanligheten att regeringspartierna öppet debatterar mot varandra i massmedia. Diskussionerna och åsiktsmotsättningarna brukar hållas inom lagtingshusets väggar, utan insyn från utomstående allmänhet.

”The bottom is nådd” är ju ett bekant uttryck som kan användas när man läser två insändare i samma tidning av två av Obunden samlings röstmagneter.

Beslutet att minska anslaget för sysselsättningsverksamheten Fixtjänst visar än en gång att omsorgen om våra mest utsatta räknas i euro, inte i humant kapital.

Som vanligt fick jag i mars i år ett brev från Skatteförvaltningen med en förhandsifylld skattedeklaration.

Vi ser med bestörtning hur kommunernas ekonomi än en gång styr servicen till redan utsatta personer i samhället.

Det är med förvåning och bestörtning jag läser i onsdagens tidningar om Kommunernas socialtjänst och Fixtjänst, och hur en lagstadgad verksamhet för en utsatt grupp människor i vårt samhälle hanteras.

Lag- och kulturutskottets 14 betänkanden under sessionen har kännetecknats av tre kategorier av ärenden. Efter sommaruppehållet ska ytterligare sju lagförslag genomgå granskning och fler lär vara på kommande.

Ja visst är den varma, gröna och ljusa sommaren på Åland alldeles underbar. Bortglömd är den kalla, livlösa och bleka vintern. Men övergödningen av Östersjön och klimathotet är två orosmoln som ruvar vid horisonten.

Barn i bild

Fler insändare