Valvaka 2019

Publicerad 13 juni 2019 kl. 22:00

Subvention av förnybar energi en återvändsgränd

Vi har inom ett projekt i forskningsprogrammet ”Elmarknadens funktion och roll i samhället” genomfört en samhällsekonomisk analys av de svenska subventionerna till förnybar energi, (vindkraft, solkraft och liknande förnybara energikällor). Den kan vara av intresse även för Åland.

I Sverige används elcertifikat (direkta produktionsstöd, så kallade feed-in tariffer,användstill exempel i Tyskland).Systemet infördes 2003 och avslutas 2045. För varje producerad megawattimme förnybar el får certifikatberättigade producenter ett elcertifikat av staten. De kan sedan sälja elcertifikaten på en marknad där priset bestäms mellan säljare och köpare. Elcertifikaten ger en extra intäkt till den förnybara elproduktionen, utöver intäkterna för försåld el. Köpare är aktörer med så kallad kvotplikt, främst elleverantörer.

De energikällor som kan tilldelas elcertifikat är viss vattenkraft, vissa biobränslen, vindkraft, solenergi, geotermisk energi, vågenergi och torv i kraftvärmeverk. Nya anläggningar som tagits i drift efter att systemet infördes har rätt till elcertifikat i 15 år, dock längst till utgången av 2045.

Sedan 2012 har Sverige och Norge en gemensam marknad för elcertifikat, där målet är att öka elproduktionen med 28,4 TWh från 2012 till och med 2020. Målet är redan uppnått. Sverige har även som mål att öka den förnybara elproduktionen med ytterligare 18 TWh till 2030.

Inledningsvis spelade biomassa en viktigroll, men vindkraft är i dag den dominerande källan.

Enligt vår kalkyl skulle elkonsumenterna ha varit de stora vinnarna om elcertifikaten aldrig införts. De skulle ha sparat drygt 100 mdkr via lägre elpriser. Ägare av certifikatberättigade kraftverk skulle ha varit de stora förlorarna med ett vinstbortfall på drygt 80 mdkr.

Skattebetalarna påverkas via minskad elskatt eftersom certifikaten är momsbelagda. Vidare resulterar inkomstbortfallet för kapitalägare i minskad konsumtion och därmed ytterligare ett momsbortfall. Det förutsätts här att den ökade elefterfrågan då elpriset faller möts med kolkraft. Det leder till utsläpp av olika hälso- och miljöpåverkande gaser och partiklar. Kostnaden för dessa utsläpp skattas till omkring 2 mdkr.

Totalt skulle samhällsekonomin ha vunnit omkring 9 mdkr om elcertifikaten aldrig hade införts. Det förutsätter att alla medborgare tilldelas samma vikt i den samhällsekonomiska kalkylen.

Nya vindkraftverk är konkurrenskraftiga vid dagens elpriser, vilket bland annat Vindkraftföreningen påpekat; verken behöver inget produktionsstöd ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Vidare finns redan överstatliga styrmedel inom EU(främst utsläppshandel) för att hantera klimatutsläpp. Vindkraften är inte heller problemfri vad gäller miljöpåverkan. Dessa och andra problem, till exempel systemkostnader som är förknippade med icke-planerbar elproduktion,har lett till att stöd till förnybar energiproduktion omprövas i allt fler länder.

Subventionerna till förnybart har minskat betydligt inom tyska Energiwende, liksom i Spanien. I Spanien, Sverigeoch Tyskland är det ganska tydligt att subventioner till förnybart blev en återvändsgränd.

Spanien och Tyskland har tagit konsekvenserna och reducerat subventionerna. I Sverige fortsätter vi med ett stödsystem som även kritiseras av den bransch som erhåller stödet, ett svårslaget rekord.

Per-Olov Johansson

Professor emeritus nationalekonomi, Handelshögskolan, Stockholm och CERE.

Bengt Kriström

Professornaturresursekonomi, institutionen för skogsekonomi, SLU-Umeå,ochCERE

Ålandskompostens ägare Bengt Karlsson är missnöjd med beslutet att Ålands landskapsregering beviljar Svinryggen ett stödbelopp om 20 procent av byggkostnaderna (cirka 800.000 euro) för att uppföra ett biogasverk.

Vet ni vad tull betyder på norska?Strunt, nonsens eller dumheter.

Stort tack från hela mitt hjärta till alla boende efter den nyöppnade pilgrimsleden St Olav Waterway, S:t Olofs sjöled, som gjorde det möjligt för mig att i somras få vandra mellan Åbo-Grisslehamn.

Ingen på Åland kan i dag vara ovetande om skandalerna angående misskötta djur. Djurskydd på Åland fungerar inte! Man kan inte enbart beskylla brister på lagstiftning, organisatoriska problem eller otillräckliga resurser.

Klubbhuset Pelaren välkomnar alla som har/haft psykisk ohälsa att bli medlemmar och delta i den arbetsinriktade dagen.

Landskaps- och kommunalt anställda har ett Ålandstillägg för att kompensera det dyra Åland. Det är dags att införliva det även på pensionerna.

Jag tror Göte Winé gjorde misstaget att skriva av sig när han var som mest upprörd. Hade han läst om första stycket i min insändare hade han kanske sansat sig.

Som en god vän till mig sade: ”Politikerna borde fokusera på politiken och konkreta förslag i stället för att bara hugga och leta fel på varandra”. Så kände jag precis när jag såg debatten från Alandica.

Vad du kan förvänta dig av mig som lagtingsledamot:

• Jag vill jobba för ett åländskt kulturinstitut som inkluderar musik, dans, teater, konst och ett kulturcentrum som stödjer föreningslivet och skärgården.

Högljudd kritik har ofta riktats mot stadsplaneringen. Ingenting händer sägs det. Den kritiken kommer alltmer på skam. Det händer mycket och bra saker i staden.

Hej ålänningar! Jag kommer inte till er med en storstadsmänniskas arroganta attityd att ålänningar är få och små.

Ett fortsatt vitalt näringsliv kräver att vi vänder

blicken framåt.Milton Friedmans ideologi om att företagens enda moraliska skyldighet är att generera värde åt aktieägarna är död.

Svinryggens deponi Ab söker förnyat miljötillstånd för anläggningarna vid Svinryggen, eftersom miljötillståndet från 2005 ställer tillståndsvillkor, bland annat för behandling av lakvatten, vilka ännu inte har verkställts.

Barn i bild

Fler insändare