Valdebatt på Alandica

Publicerad 17 juni 2019 kl. 22:00

Subvention av förnybar energi en språngbräda

I en insändare 14 juni delger professorerna Johansson och Kriström oss ålänningar en rad goda råd kring subventioner till förnybar energi. Råden är i bästa fall irrelevanta och resonemanget i sämsta fall direkt felaktigt. Nedan vill vi från Ålands Natur och Miljö bemöta innehållet i insändaren.

Skribenterna diskuterar främst kring elcertifikat. Avsikten med elcertifikaten – som är en typ av subventioner –är att få igång produktionen av olika former av förnybar energi och samtidigt få igång en kostnadsutveckling som på sikt gör att subventionerna kan minskas och till sist fasas ut. Den enda punkt i Johanssons och Kriströms insändare som man kan dra lärdom av är att elcertifikaten i Sverige nu spelat ut sin roll och att man i Sverige inte längre bör utfärda certifikat till nya elproducenter.

Det som är förvånande är att skribenterna lyfter fram kostnaderna för certifikaten bara i relation till den kapacitet blivit beviljade certifikat. Avsikten med certifikaten är att sparka igång utvecklingen så att kostnaderna för förnyelsebar energi blir konkurrenskraftig. Den stora vinsten med certifikaten är att vi nu –i många fall –kan producera förnybar energi utan subventioner.

Johansson och Kriström avslutar insändaren med att konstatera att ett flertal länder har minskat eller helt upphört med att subventionera förnybar energi. Den slutsats de drar av detta är: ”I Spanien, Sverige och Tyskland är det ganska tydligt att subventioner till förnybart blev en återvändsgränd”. Denna slutsats är helt uppåt väggarna. Orsaken till att man minskar eller slutar med subventioner är att subventionerna uppnått precis det de vara satta att göra. På så sätt kansubventioner vara en språngbräda och inte en återvändsgränd.

Det finns nog många lärdomar att dra från elcertifikaten men relevansen för Åland är i dagsläget liten eftersom certifikaten inte har någon framträdande roll i den åländska energi-och klimatpolitiken.

På Åland kan vi lära oss mycket från våra grannländer gällande utformandet av vår energipolitik men Johanssons och Kriströms råd gör vi bäst i att ignorera. Vill man som ålänning –eller svensk professor – ha något att läsa i hängmattan under semestern kan jag varmt rekommendera Hal Harveys bok ”Designing Climate Solutions: A Policy Guide for Low-Carbon Energy”.

Jonas Holmström, talesperson i energi- och klimatfrågor, Ålands Natur och Miljö

Inför kommande mandatperiod ligger en kommunreform på bordet där 15 av Ålands 16 kommuner förväntas slås ihop till tre.

Vi vill investera i alla människor. De med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) får inte det stöd de behöver. Linda Jenssens bok Inkluderingskompetens visar hur enkelt det skulle vara att NPF-säkra dagis och alla skolstadier.

Alla som utbildat sig i utlandet och som tvekar komma hem igen: Kom hem efter utbildningen och bygg upp ditt land med ett eget system som är anpassat till 30.000 invånare.

Det handlar om mod, om uthållighet, att vara tydlig, att veta vart man är på väg och att driva sin linje. Jag vill är en bra början på en mening!

Man vill gärna fokusera på det fysiska våldet eftersom det verkar lättast att identifiera.

Delgeneralplanen för centrum är i sitt slutskede och kommer, förhoppningsvis, att klubbas inom några månader. Stan har många intressanta projekt framför sig men ett område som borde prioriteras är norra Mariehamn.

Vi lever i ett kunskapssamhälle i ständig utveckling. Den åländska befolkningen har genom tiderna gått mot framtiden med kunskap som inhämtats på eller utanför Åland.

Beslutet om fiskekvoterna som togs den 14 oktober är mycket allvarligare än att fiskekvoter minskas eller förbjuds. Den åländska självstyrelsen har fått sig ytterligare en knäpp på näsan.

En av de mest akuta frågorna som vi måste ta tag i staden omgående är vårt enorma problem med demens- och äldrevården. Det är också en av Moderaternas stora valfrågor.

Var sker den offentliga servicen? Landskapet ansvarar för gymnasialutbildningen och Ålands hälso- och sjukvård där kommunerna i tiden hade ett medfinansieringsansvar.

I dag uppmärksammas den internationella ryggdagen. Temat för i år är att aktivera ryggen eller ”Get Spine Active”. Sedan 2012 har syftet med World Spine Day varit att öka medvetenhet om ryggsmärta och andra ryggbesvär.

De allra flesta ålänningarna värdesätter att sjukvård, skola och äldreomsorg fungerar och prioriteras. I en valrörelse lovas det mycket och just välfärden är populär att värna om.

Kommunernas socialtjänst, KST, förefaller vara en bra reform. Med införandet av KST får vi förutsättningar för ett bättre fungerande barnskydd som också fungerar på samma sätt över hela Åland.

Barn i bild

Fler insändare