Publicerad 26 november 2018 kl. 22:00

Käbbel riskerar minska förtroendet för politiken

När man lyssnar på debatten i lagtinget får man intrycket att motsättningarna mellan majoritet och opposition ökat. De hårda orden haglar, man missförstår varandra med flit och målar in sig i ett eget hörn. Risken är överhängande att detta ytterligare sänker förtroendet för politikerna.

Kommentarer (2 st)

Diskussioner är alltid bra.

Diskussioner är alltid bra. Men denna regering har endast hotat med tvångsåtgärder. Har man möjlighet sätter man sig alltid upp mot hot. Kansliministern har fel personlighet för att kunna föra en dialog med kommunerna.Där ligger problemet , elefanten i rummet ! Byt ut henne mot en lugn , saklig och kunnig person. Då , kanske det händer något !

"Käbbel riskerar minska

"Käbbel riskerar minska förtroendet för politiken". Hur kan något som redan står på noll bli ännu mindre? Det gällerde flesta av våra politiker liksom också en del tjänstepersoner, som har passerat sin kompetensnivå på väg upp genom ämbetena. De förefaller vara helt borta från verkligheten, inklusive det åländska folk som de är satta att att tjäna, inte att befalla, och som avlönar dem. Vi är mogna att se till att politiker inte får växa fast i politikens tydligen vanebildande värld. Inte ens deras otaliga TV-sända generande intrampningar tycks få dem qatt förstå att de skall söka andra inkomstkällor. Förstår de inte att alla ser att kejsaren är naken? Åland skall inte ha yrkespolitiker, men personer med kunskaper och med kännedom om livet utanför ostkupan. Det måste finnas mer krav på ledande politikers meriter än att bara sitta i rätt parti. Men hur går det att förverkliga när de utser sig själva till kandidater i valen?

Stadsarkitekt Sirkka Wegelius utmanar gränserna för hur en tjänsteman får uttrycka sig, men på samma gång är vi alltid i behov av människor som inte är rädda för att säga sanningen.

Vem vinner och vem kanske till och med försvinner i det stundande riksdagsvalet? Och hur kan en kommande regering i Helsingfors se ut, en regering som de åländska politikerna ska förhålla sig till?

Då var det åländska startfältet inför riksdagsvalet klart. Ett startfält med goda kandidater och där utgången kanske är säkrare än någonsin.

Om det nya vindkraftstödet blir verklighet gynnar det både näringslivet och miljön, utan att notan för skattebetalarna behöver bli speciellt stor.

Åland ska vara ett öppet samhälle. Ett samhälle som inte stänger ute kompetens och inte stänger dörrar för sina egna medborgare. Att ställa finska behörighetskrav inom socialvården på Åland är därför djupt olyckligt.

I måndags klubbade en nästa tom riksdag lagpaketet som ger underrättelsetjänsterna utökade möjligheter att avlyssna medborgarna.

Bland fjolårets nyord hittar man ”flygskam” och ”klimatångest”. Båda två indikerar att fenomen relaterade till klimatet skapar både ångest och skam – frågan är om det inverkar på klimatfrågorna.

Att den Europeiska centralbanken (ECB) skjuter upp sin planerade räntehöjning och inför nya stöd för banksektorn är ett illavarslande tecken för den europeiska ekonomin.

Sagan om det framgångsrika Åland lever fortsättningsvis kvar, men är det faktiskt en korrekt bild?

Enväldigt meddelade Juha Sipilä i går att regeringen avgår. Var står nu de åländska frågorna som landskapsregeringen förhandlat fram med sittande regering i Helsingfors?

Ålands synlighet måste stärkas. Det handlar om identitet men lika mycket om att få potentiella samarbetspartners att få upp ögonen för landskapet. Vi har mycket att vinna på att stärka bilden av oss själva utanför Ålands gränser.

Nobelpriset i litteratur är räddat, men utdelaren Svenska Akademien är fortfarande rejält skadeskjuten. Den aviserade förnyelsen av prisarbetet är ett lika välkommet som nödvändigt steg mot att rädda denna för litteraturen så viktiga utmärkelse.

Det åländska näringslivet har stora problem, trots det finns det få tecken på att näringspolitik blir en av höstens viktigaste valfrågor.

Barn i bild

Fler ledare