Publicerad 3 januari 2019 kl. 22:03

Stormen Alfrida visar hur känsliga naturmiljöer är

Stormen Alfridas framfart över Åland förskräcker.

Kommentarer (6 st)

Precisera gärna. Största

Precisera gärna. Största skadorna skedde i skogarna och inte i tätorterna. Är skogarna missköta menar du eller är det golfbanans fel att Godby var utan ström i 24 timmar? Är det människans fel att denna storm uppstod? Om redogör i så fall varför. Att det finns en korrelation mellan uppvärmda hav och antalet orkaner är känt men hur inverkar det på nordiska vinterstormar? Sen vet vi inte varför huven blir varmare. Allt fler forskare börjar bli tveksamma till att det är koldixiden dom allena orsakar detta. Fler och fler forskare börjar luta åt solpartiklar och att detta i mångt och mycket är naturligt. Med detta sagt betyder det inte att människan har viss inverkan.

Precisera gärna. Största

Precisera gärna. Största skadorna skedde i skogarna och inte i tätorterna. Är skogarna missköta menar du eller är det golfbanans fel att Godby var utan ström i 24 timmar? Är det människans fel att denna storm uppstod? Om redogör i så fall varför. Att det finns en korrelation mellan uppvärmda hav och antalet orkaner är känt men hur inverkar det på nordiska vinterstormar? Sen vet vi inte varför huven blir varmare. Allt fler forskare börjar bli tveksamma till att det är koldixiden dom allena orsakar detta. Fler och fler forskare börjar luta åt solpartiklar och att detta i mångt och mycket är naturligt. Med detta sagt betyder det inte att människan har viss inverkan.

Då var det åländska startfältet inför riksdagsvalet klart. Ett startfält med goda kandidater och där utgången kanske är säkrare än någonsin.

Om det nya vindkraftstödet blir verklighet gynnar det både näringslivet och miljön, utan att notan för skattebetalarna behöver bli speciellt stor.

Åland ska vara ett öppet samhälle. Ett samhälle som inte stänger ute kompetens och inte stänger dörrar för sina egna medborgare. Att ställa finska behörighetskrav inom socialvården på Åland är därför djupt olyckligt.

I måndags klubbade en nästa tom riksdag lagpaketet som ger underrättelsetjänsterna utökade möjligheter att avlyssna medborgarna.

Bland fjolårets nyord hittar man ”flygskam” och ”klimatångest”. Båda två indikerar att fenomen relaterade till klimatet skapar både ångest och skam – frågan är om det inverkar på klimatfrågorna.

Att den Europeiska centralbanken (ECB) skjuter upp sin planerade räntehöjning och inför nya stöd för banksektorn är ett illavarslande tecken för den europeiska ekonomin.

Sagan om det framgångsrika Åland lever fortsättningsvis kvar, men är det faktiskt en korrekt bild?

Enväldigt meddelade Juha Sipilä i går att regeringen avgår. Var står nu de åländska frågorna som landskapsregeringen förhandlat fram med sittande regering i Helsingfors?

Ålands synlighet måste stärkas. Det handlar om identitet men lika mycket om att få potentiella samarbetspartners att få upp ögonen för landskapet. Vi har mycket att vinna på att stärka bilden av oss själva utanför Ålands gränser.

Nobelpriset i litteratur är räddat, men utdelaren Svenska Akademien är fortfarande rejält skadeskjuten. Den aviserade förnyelsen av prisarbetet är ett lika välkommet som nödvändigt steg mot att rädda denna för litteraturen så viktiga utmärkelse.

Det åländska näringslivet har stora problem, trots det finns det få tecken på att näringspolitik blir en av höstens viktigaste valfrågor.

Inget samhälle kan strunta i vad man tycker i de minsta enheterna, i byarna av olika storleksordning.

Ålänningarnas rätt till självbestämmande tas lätt för given. Men historien talar sitt tydliga språk: Vi måste dagligen kämpa för att kunna fortsätta som ett självstyrande folk.
Ålandstidningen har, nu och framöver, en viktig roll i detta.

Barn i bild

Fler ledare